Här är en sak jag undrar över, som ni säkert kan hjälpa mig att bena ut:
Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna är sedan 1994 inkorporerad i svensk lag (1994:1219).
Med det nya EU-fördraget stärks denna konvention ytterligare och blir, om jag förstår saken rätt, en del av fördraget.
Europakonventionen innehåller mycket som är bra. Ibland med lite väl många undantag och brasklappar. Men på det hela taget är det ett mycket värdefullt dokument.
Bland annat slår den fast att ingen får dömas till döden eller avrättas. Eller?
Det finns nämligen undantag.
I artikel 2:2 (under "rätt till liv") finns nämligen tre undantag. Staten får ta till dödligt våld:
- för att försvara någon mot olaglig våldsgärning,
- för att verkställa en laglig arrestering eller för att hindra någon som lagligen är berövad friheten att undkomma,
- för att i laglig ordning stävja upplopp eller uppror.
Den andra punkten – arrestering och flykt – är lite mer skakig. Det blir här en tolkningsfråga hur långt koppel man ger ordningsmakten och kriminalvården. Det är dock inte att ta i att påstå att detta skulle kunna missbrukas. Att skjuta misshagliga element "under flykt" har i alla tider och i många länder varit vanligt förekommande. Man kan också ställa frågan: Fly ifrån vad? Det vore ju knappast rimligt att skjuta någon som avviker från en öppen kriminalvårdsanstalt där han eller hon avtjänar straff för, låt säga, hembränning. Men om detta lämnar Europakonventionen, vad jag kan se, inga besked. Strikt juridiskt skulle det alltså kunna vara möjligt. Eller?
Det är egentligen punkt tre – att stävja upplopp och uppror – som ger mig mest huvudbry. Nödvärn är ju redan reglerat i punkt ett. Så det kan alltså inte primärt handla om att skydda liv och lem. Så vad menas då egentligen med att "stävja"? Även orden "upplopp" och "uppror" lämnar öppningar för tolkning. Någonstans på en tänkt linje går gränsen mellan en demonstration och ett upplopp. Var? Och på en annan tänkt linje kan vi sätta opposition i ena ändan och uppror i den andra. Exakt när övergår det ena i det andra? När öppnar Europakonventionen egentligen för att staten och dess funktionärer skall få tillgripa dödligt våld?
Var till exempel Göteborgskravallerna ett exempel på en situation där staten skulle kunna ta sig rätt att ta till dödligt våld för att "stävja" det som skedde? Alltså utöver vad som stipuleras om nödvärn? Reclaim the Streets? En dansbandsafton med hembränt och drängslagsmål i Säffle? AIK-Djurgården?
Det finns inget som pekar på var gränsen går. Sådant kan göra en orolig. En ondsint tolkning, en målkåt konstapel, en missuppfattad situation, stress, en stunds förvirring, en oklar order eller någons ovanligt dåliga humör kan komma att ställa dessa frågor i blixtbelysning. Eller, för allt i världen, en riktigt olycklig politisk situation.
Och hur vet man om gränsen kommer att gå på samma ställe i alla EU:s medlemsstater? För alla medborgare bör ju stå lika inför lagen...
Det kan också vara värt att hålla i minne att sådana här gränser brukar flyttas med tiden och tidens värderingar.
Själv känner jag mig rätt tveksam till allt utom nödvärnspunkten.
Borde inte detta benas ut lite klarare? Helst innan det nya EU-fördraget träder i kraft.
Det är väl som vanligt. Man skriver ner något fint först och sen skapar man en massa luddiga undantag som gör att man kan göra vad vill ändå i praktiken. Jämför med FRA-lagen
SvaraRadera"Sökbegreppen skall utformas och användas så att de medför ett så begränsat intrång som möjligt i den personliga integriteten. Sökbegreppen får inte vara direkt hänförliga till en viss fysisk person om det inte är av synnerlig vikt för verksamheten."
Det där låter nog lite väl "benigt" att reda ut.
SvaraRaderaJuridikspråk begriper väl ingen vanlig människa ändå.
Det där torde väl den myndige Anders Andersson; som brukar skriva på din blogg kunna reda ut.
Benigt, ja.
SvaraRaderaVår verklighet, ja.
Och att ducka för frågan får den inte att försvinna.
Det skulle kunna bli rätt jobbigt om praxis kom att utarbetas genom "learning by doing".
Betyder att polisen far använda skjutvapen, vilket är "dödligt vald", inte bara batonger. Vilket kan behövas. Inte "urskillningslöst döda". Finns väl lagar som reglerar vidare?
SvaraRaderaJag tycker spontant att "behovet" av den sista punkten täcks av den första. Om ingen annan människa hotas av ett upplopp, kanske inte polisen behöver skjuta någon heller?
SvaraRaderaSå benigt tycker jag visserligen inte att det ser ut att vara, då EKMR är samma typ av "överdokument" som FN:s dito och därmed också kräver en konkretisering i annan lagstifning.
SvaraRaderaVad det ska jämföras med är alltså hur situationen är idag: När får polis använda dödligt våld idag? Som JohanIII noterar är tillåtelse att använda dödligt våld inte detsamma som tillstånd att döda utan är den beteckning som används för att beskriva tillståndet att använda dödliga vapen.
Om man tittar på USA står det i konsitutionen att medborgarna får göra uppror mot staten om den går för långt.
SvaraRaderaI mina ögon skulle USA:s medborgare i dagsläget ha rätt att göra uppror men jag skulle inte anse att det vore rätt.
Ingen skall anses ha berövats livet i strid med denna artikel, när detta är en följd av våld som var absolut nödvändigtför att i laglig ordning stävja upplopp eller uppror.
SvaraRaderaSåledes måste stävjande ske lagenligt och det dödliga våldet vara absolut nödvändigt. I annat fall gäller huvudregeln "rätt till liv". Det finns inget lagstöd utom variant på nödvärn som ger polisen rätt till att avfyra skjutvapen mot folk.
Lagstiftningen blir komplicerad när vi inte bara ska följa svensk lag (som stiftas i sveriges riksdag) utan också EU-lag och andra överstatliga konventioner som länkas till svensk och EU-lag.
SvaraRaderaFrågan om statens rätt att använda dödligt våld är en sådan fråga som ställer den typen av lagstiftning på sin spets.
Jag läste om detta för något år sedan och om jag inte minns fel så sker det en ändring av "konventionen" angående just frågan om dödligt våld, men så länge alla stater inte ratificerat den ändringen så är den inte antagen.
Den finländske juristen och eurofilen Ralf Grahn diskuterade detta på sin blog. Se nedanstående länkar:
EU against death penalty
EU reintroducing death-penalty
Även om man inte låter sig övertygas om Grahns argumentering (och lägg märke till att även han svävar något på målet vad som verkligen gäller i denna mycket allvarliga fråga) så är hans blog full av länkar till ursprungsdokumenten. Varje vettig diskussion om denna fråga måste ta sitt ursprung i dessa dokument.
(Och här avslöjas en del av EU:s kärna: Lagarna och lagstiftningen ska vara så svår att tränga igenom för vanligt folk att de ska vara förbehållna experter. Det var en av Monnets ursprungliga idéer. Inte särskilt demokratiskt, men vem har påstått att Monnet var en demokrat? )
Om det skjutits en del i Petrograd i oktober 1917 skulle tiotals miljoner människoliv ha räddats. Ryssland var möjligen på väg mot en demokratisering, men Lenin ville annorlunda.
SvaraRaderaOm de stenkastande vänsterhuliganerna i Sverige blir tillräckligt många för att hota demokratin, då bör polisen skjuta. Inget att tveka inför.
Vad jag minns från när jag läste juridik gäller följande (men jag vågar inte svära på det):
SvaraRaderaI polislagen gäller proportionalitetsprincipen (har inte lagrummen tillgängliga) och det blir till sist de olika medlemsländernas motsvarigheter till vår polislag som gäller. Om däremot Europadomstolen i sin praxis uppfattar att en konventionsstat inte följer MR kan man fälla den staten. Jag tror inte att det blir en stor förändring från den praxis som gäller nu. Alltså kan polisen använda dådligt våld om den känner sig så pass hotad/trängd att andra medel inte bedöms tillräckliga.
Som sagt, har jag inte haft tid att kolla upp lagrummen, så ta det med en nypa salt.
Och de stenkastande vänsterhuliganerna känns igen på sitt speciella parningsläte, de tre tårna samt den långa svansen. De kan oftast ses strida om revir med den pälslösa, glasflaske-kastande nationalsocialisten.
SvaraRaderaNär de blir för många börjar jaktsäsongen.
-Om vi nu ska vara lustiga så inför vi skyddsjakt på moralister och förbudsivrare istället. De letar ju ständigt efter en pinne att piska oss med... Skjut dessa istället, de andra är frustrerad ungdom med för mycket fritid. Går nog att få på andra tankar.
Jonas V:
SvaraRaderaSå i USA har folket rätt att göra uppror och i EU har staten rätt att skjuta folk som försöker göra uppror?
Det intressanta är ju hur mycket dessa brasklappar öppnar för glidningar.
SvaraRaderaEKMR's är i grunden väldigt luddigt skriven. För att få någon koll på vad som egentligen gäller får man vända sig till Europadomstolens praxis.
SvaraRaderaSedan är det också så att när EKMR talar om "lag" menas inte, som i Sverige, något som Riksdagen beslutat om eller dylikt. Europadomstolen har i en stor mängd dommar underkänt "lagar" på grund av rättsäkerhetsproblem och materiella brister.
Ett exemepel på detta är " Nachova and others v. Bulgaria" där två värnpliktiga blev dödade då de skulle bli arresterade efter att ha dömts till 9 månaders fängelse för desertering. Bulgariska myndigheter kom fram till slutsatsen att majoren som utfört arresteringen (och dödat dem) inte hade agerat i strid med "Regulation 45 of the Military Police Regulations" och blev därför inte åtalad.
Europadomstolen var dock inte så nöjda med detta:
"The Court noted as a matter of grave concern that the regulations on the use of firearms by the military police effectively permitted lethal force to be used when arresting a member of the armed forces for even the most minor offence. Not only were the regulations not published, they contained no clear safeguards to prevent the arbitrary deprivation of life.
Such a legal framework was fundamentally deficient and fell well short of the level of protection "by law" of the right to life that was required by the Convention in present-day democratic societies in Europe. The Court thus found that there had been a general failure by Bulgaria to comply with its obligation under Article 2 of the Convention to secure the right to life by putting in place an appropriate legal and administrative framework on the use of force and firearms by military police."
Så skulle egentligen säga att Europadomstolen är extremt strikt när det gäller statsmaktens möjligheter att använda dödligt våld mot sina medborgare, det kan dock vara svårt att lista ut om man bara läser själva artiklarna.
Här är en länk till Utrecht School of Laws databas med fall från Europadomstolen:
http://sim.law.uu.nl/SIM/CaseLaw/hof.nsf/(Date)?OpenView
Som med allt annat så spelar ju en hel del andra (lands specifika) lagar in.
SvaraRaderaPunkt 2, t ex nullifieras ju i Sverige av att det inte är per definition olagligt att fly, eller avvika från, ett fängelse. Däremot kan det vara olagligt på sättet folk flyr, t ex användning av våld.
I andra (rationella)länder är ju lagarna lite mer som dom ska då det ju är olagligt att fly, eller avvika, från straff och fängelse, och det våld som används av polisen, staten, tenderar att vara proportionerligt beroende på den person som flyr.
Heh, Sverige är ju mig veterligen det enda land där man kan få fängelse för att avvika från militärtjänstgöring, lumpen, men inte från fängelse och straff.
(Absurt nog kan folk ligga och pilla navelludd dagarna i ända, dvs försaka militärtjänstgöringen ändå, eftersom inget tvång, eller straff, får utövas, dvs folk kan både strunta i huvudsysslan och den påföljande "straff" kedja. Ett annat exempel är ju dom som avviker från fotbojestraff som då hamnar i finkan, men kan utan påföljd avvika från just att hamna i finkan.)
"Punkt 3", kanske existerar för att ge utrymme åt olyckliga tillbud, från statens sida, när det gäller kravaller. Å ena sidan när lagen tillkom hette ju dagens mindre-dödliga-vapen, icke-dödliga vapen, å andra sidan öppnar det ju upp användning av dödligt våld på ett helt annat sätt än vad nödvärnsprincipen går under.
När det gäller uppror så existerar ju det egentligen inte ett behov av uppror i ett demokratiskt samhälle, således blir ju upprorsmakare per definition anti-demokrater, och dessa ska ju en demokratisk stat skydda sig mot.
//ST
Att reglerna tillämpas och inskränks på olika sätt i olika länder har väl inte så värst mycket med grundfrågan att göra, nämligen om de inte är för tillåtande i sig - dvs. tillåtande för staten att ta livet av folk.
SvaraRaderaFör det första tillåter konventionen dödsstraff. Det står i artikel 2.1. Det kan man tycka vad man vill om, men dödsstraff är inget som förbjuds i konventionen.
För det andra då de fall där staten dödar utan föregående dom.
2.2a verkar det ju råda enighet om, försvar mot våld i stundens hetta.
2.2b är ju som nämnt lite ovan för oss i Sverige, men i länder där potentiella brottsoffer värnas mer är kanske inte avvägningen mellan att döda en rymmande massmördare och att låta honom löpa densamma.
2.2c är väl den av reglerna som är den luddigaste och potentiellt farligaste för gemene man. Den är nog framför allt farlig för politiska och etniska minoriteter. För vad konstituerar ett så farligt upplopp eller uppror att det är "absolut nödvändigt" att ta till dödligt våld mot det? Man kan ju vara tacksam att man slipper vara vitrysk dissident eller tjetjen för att ta reda på det.
Angående den andra punkten. Det är till råga på allt inte ett brott att rymma från fängelse. Många tror rent spontant att det skulle vara så, men det är inte olagligt. Staten har bara ett positivt lagstöd i att ta i med hårdhandskarna med att återföra sin "kund" innanför murarna.
SvaraRaderaWill.