Det överskuggande problemet med den elektroniska/digitala ekonomin och de kryptosystem som börjat att användas är emellertid att de är så kraftfulla att de kolliderar med nationernas försvars- och brottsbekämpande verksamheter. Detta är så även om vissa applikationer, som nämndes ovan, åtminstone teoretiskt, har visat sig något mindre säkra.Alla länder har alltid avundsjukt bevakat och bevarat krypteringsteknolgin inom en sekret sfär - och med viss rätt. Skickligt utnyttjande av krypterings/dekrypteringsteknologi hade avgörande påverkan på utgången av de båda världskrigen. (Engelsmännens dekryptering och offentliggörande av det famösa Zimmerman-telgramet hade en stor betydelse för USAs inträde på de allierades sida i 1:a världskriget. Under det 2:a världskriget hade dekrypteringen av tyskarnas koder enorm betydelse både för de allierades krigföring och för Sveriges neutralitetsbevarande.)Som så ofta med ny teknologi ställs vi inför Janusansiktet: kryptologin kan både skydda oss från den Orwellska totalitära staten, men den kan också användas av organiserad brottslighet för att skydda sig mot polisutredningar och av pornografer för att sända obscent material över nätet.Dessa frågor har behandlats olika i olika nationer. I USA betraktas fortfarande kraftfulla kryptografiska metoder som vapen och är belagda med samma regler som dessa vid t ex export. Reglerna för kryptografisystemen håller emellertid på att luckras upp, delvis beroende på att de krockar med USAs konstitution, och delvis p g a att en libertarian, Philip Zimmermann, publicerat sin egen version av RSA, kallat PGP (Pretty Good Privacy), på Internet.I Frankrike å andra sidan är det lagligt att exportera krypteringssystem men franska medborgare får inte använda sig av kryptering (Digital Money. Lynch och Lundquist, s 208, 1996). Här framstår en mycket intressant skillnad mellan den svenska och den franska offentlighetsprincipen!Det är uppenbart att sättet att lösa konflikten mellan allmänhetens rätt till en för insyn skyddad sfär och rättskipnings- och försvarskrav kommer att ha en avgörande betydelse för utvecklingen av den digitala ekonomin.Det verkar som politikerna slutligen bestämt sig för att kväsa Internet. Jag kanske är en blåögd optimist - men jag tror inte de kommer att lyckas.Visst kommer begränsningar att införas och försök till omfattande övervakning att genomföras, men i längden kommer det gå på samma sätt som när den absoluta kungamakten försökte kväsa den fria pressen.
Internet spelade stor roll när MAI-avtalet sköt i sank. Detta enligt Cim Binells bok Attac - gräsrötternas revolt mot marknaden, kap 3.
MAI = Multilateral Agreement on Investment, vilket skulle ge rättigheter för investerare och skyldigheter för regeringar.
Avtalet innebär i praktiken att ett företag har rätt till ersättning ifall nya lagar eller t.o.m. strejk skulle orsaka mindre avkastning till företaget.
Klart som fan internet är farligt för röstboskap, denna dumma kreatur som inte vet sitt eget bästa.
Det är mycket jobbigt för politiker att behöva förklara sina agerande nu när vi kan avslöja dem. Tur för politikerna så är de flesta svenskar nötkreatur som inte fattar hur blåst de blir av sina representanter, för all skatt går exklusivt till vård, skola och omsorg(ironi).
Annars är ju detta land ett stort skämt, jag förstår TPB's finger i ansiktet till detta skitsystem!
Jäviga domare som på bästa sändningstid...
Johan "med en politiker i sitt anus" Tjäder är den enda som fortfarande inte begripit ett skit av vad detta handlar om. Nä han ägnar sig hellre åt hårklyverier, logiska vurpor och viss ordmärkning
Det är precis vad jag tror också. Livet som politiker har blivit obekvämt tack vare internet, så dags att kväsa det.
SvaraRaderaKväses internet - Eldas annat.
SvaraRaderaJag tror att det är att överskatta politiker, tyvärr. De visste inte ens att internet inte har några landsgränser när de började snacka om FRA.
SvaraRaderaDet är mer prestige än förnuft. IMHO. Men det är jäkligt nog...
Så här skrev jag i 1996/7 i boken EMU - En kritisk analys:
SvaraRaderaDet överskuggande problemet med den elektroniska/digitala ekonomin och de kryptosystem som börjat att användas är emellertid att de är så kraftfulla att de kolliderar med nationernas försvars- och brottsbekämpande verksamheter. Detta är så även om vissa applikationer, som nämndes ovan, åtminstone teoretiskt, har visat sig något mindre säkra.Alla länder har alltid avundsjukt bevakat och bevarat krypteringsteknolgin inom en sekret sfär - och med viss rätt. Skickligt utnyttjande av krypterings/dekrypteringsteknologi hade avgörande påverkan på utgången av de båda världskrigen. (Engelsmännens dekryptering och offentliggörande av det famösa Zimmerman-telgramet hade en stor betydelse för USAs inträde på de allierades sida i 1:a världskriget. Under det 2:a världskriget hade dekrypteringen av tyskarnas koder enorm betydelse både för de allierades krigföring och för Sveriges neutralitetsbevarande.)Som så ofta med ny teknologi ställs vi inför Janusansiktet: kryptologin kan både skydda oss från den Orwellska totalitära staten, men den kan också användas av organiserad brottslighet för att skydda sig mot polisutredningar och av pornografer för att sända obscent material över nätet.Dessa frågor har behandlats olika i olika nationer. I USA betraktas fortfarande kraftfulla kryptografiska metoder som vapen och är belagda med samma regler som dessa vid t ex export. Reglerna för kryptografisystemen håller emellertid på att luckras upp, delvis beroende på att de krockar med USAs konstitution, och delvis p g a att en libertarian, Philip Zimmermann, publicerat sin egen version av RSA, kallat PGP (Pretty Good Privacy), på Internet.I Frankrike å andra sidan är det lagligt att exportera krypteringssystem men franska medborgare får inte använda sig av kryptering (Digital Money. Lynch och Lundquist, s 208, 1996). Här framstår en mycket intressant skillnad mellan den svenska och den franska offentlighetsprincipen!Det är uppenbart att sättet att lösa konflikten mellan allmänhetens rätt till en för insyn skyddad sfär och rättskipnings- och försvarskrav kommer att ha en avgörande betydelse för utvecklingen av den digitala ekonomin.Det verkar som politikerna slutligen bestämt sig för att kväsa Internet. Jag kanske är en blåögd optimist - men jag tror inte de kommer att lyckas.Visst kommer begränsningar att införas och försök till omfattande övervakning att genomföras, men i längden kommer det gå på samma sätt som när den absoluta kungamakten försökte kväsa den fria pressen.
/Mikael Gennser
Som någon sa;
SvaraRadera"Politik skall med politik bekämpas"
Internet spelade stor roll när MAI-avtalet sköt i sank. Detta enligt Cim Binells bok Attac - gräsrötternas revolt mot marknaden, kap 3.
SvaraRaderaMAI = Multilateral Agreement on Investment, vilket skulle ge rättigheter för investerare och skyldigheter för regeringar.
Avtalet innebär i praktiken att ett företag har rätt till ersättning ifall nya lagar eller t.o.m. strejk skulle orsaka mindre avkastning till företaget.
Klart som fan internet är farligt för röstboskap, denna dumma kreatur som inte vet sitt eget bästa.
/petri
Det gäller ju då att hitta bra kandidater att kryssa in.
SvaraRaderaDet borde vara dags att ta reda på vad de tycker.
Det är mycket jobbigt för politiker att behöva förklara sina agerande nu när vi kan avslöja dem.
SvaraRaderaTur för politikerna så är de flesta svenskar nötkreatur som inte fattar hur blåst de blir av sina representanter, för all skatt går exklusivt till vård, skola och omsorg(ironi).
Just precis, det är det dom insett.
SvaraRaderaNär beslutsprocesserna och tyckandet blir för gement blir det obehagligt...och fööör folkligt.
Den slags konkurrens gillar dom inte.
/LD
Konstituionsdomstol NU!
SvaraRaderaAnnars är ju detta land ett stort skämt, jag förstår TPB's finger i ansiktet till detta skitsystem!
Jäviga domare som på bästa sändningstid...
Johan "med en politiker i sitt anus" Tjäder är den enda som fortfarande inte begripit ett skit av vad detta handlar om. Nä han ägnar sig hellre åt hårklyverier, logiska vurpor och viss ordmärkning