Som framgår av bloggposten nedan har Europaparlamentets utskott för medborgerliga rättigheter (LIBE) i eftermiddag röstat nej till det så kallade SWIFT-avtalet. Röstsiffrorna var 29-23. (Bilden från mötet.)
Nu kommer frågan upp vid parlamentets session i Strasbourg nästa vecka. Debatt på onsdag och votering på torsdag. Det är då det slutliga avgörandet fälls.
Säger Europaparlamentet då nej - då faller det redan ikraftträdda ettåriga avtalet.
Eftersom det svenska EU-ordförandeskapet stressade igenom detta avtal med USA dagen innan parlamentet skulle få medbestämmande i frågan - så har allt nu gått så långt att man inte längre kan pilla i detaljer, bara säga ja eller nej.
LIBE-utskottets beslut är en fingervisning. Men ännu är allt långt ifrån klart. Nu börjar myglet på allvar. Och det finns tecken på att EPP (eurocons och kristdemokrater) kommer att försöka kasta in processtekniskt grus i maskineriet.
(Det är huvudsakligen EPP som är för SWIFT. Men de är splittrade med en inre opposition bestående av en tredjedel till en fjärdedel av gruppen, som säger nej. Det kanske är läge att maila lite EPP:are i frågan...)
Poster för dig som vill veta mer om SWIFT, på denna blogg.
Uppdatering: Läs mer i SvD»
Även Anna Troberg skriver om frågan
SvaraRaderaSvenska EPPare är alltså moderaterna och kristdemokraterna.
SvaraRaderaPå EPPs sida kan du lista alla medlemar från land, här är länken som listar de svenska medlemarna (på engelska, eftersom den svenska sidan ger mig ASP-error)
SvaraRaderahttp://www.eppgroup.eu/members/en/ByCountryList.asp?MemberCountry=se
Detta är så oerhört dåligt skött av det svenska ordförandeskapet.
SvaraRaderaFörst kör man igenom avtalet med rå kraft, dagen innan EP får medbestämmande (30/11). Detta trots att avtalet inte formellt skulle träda i kraft förrän den 1/2. Helt enkelt för att EP inte skulle kunna lägga sig i.
Från denna ruta kan EP inte längre tam ställning till detaljer, bara till avtalet som helhet.
Sedan ligger man på pappren så länge att EP inte ens hinner med ett ställningstagande innan den 1/2. (Nu är det kommissionen och det spanska ordförandeskapet som klantar sig.)
Så allt EP kan göra är att säga ja eller nej nun när avtalet redan har trätt i kraft.
Säger man nej, vilket man nu kan vara på väg att göra, då är det en oerhörd knäpp på näsan för den svenska regeringen, för ministerrådet och i viss mån även för kommissionen.
Finns det någon tillgänglig sammanställning av vem som röstade hur i LIBE?
SvaraRaderaVar står de svenska MEP i frågan, särskilt EPP:arna?
Fast om slutresultatet blir att parlamentet säger nej till hela avtalet så är det ju bara bra. Om de hade haft mer tid på sig hade det säkert blivit någon kompromiss där man "tar hänsyn till integriteten" på något menlöst sätt.
SvaraRaderaDagens ärendelista i LIBE
SvaraRaderaFörslag till parlamentsbeslut om SWIFT
Kan någon förklara för mig varför det inte är ett brott mot PUL-direktivet att lämna ut personuppgifter (för det är väl det man gör) med stöd av en rättsakt som inte fått laga kraft?
SvaraRaderaEller hade de ändå inte tänkt lämna ut uppgifter?
Förstod nu att det är tillträdande kommissionär Malmström som får frågan om det trilskande landet i norr på sitt bord.
SvaraRaderaVa kul. Det är ju hon själv som har trilskats i egenskap av minister i bångstyrig regering.
Tala om att byta sida.
Kan man förmoda att kommissionen tonar ner det här fram till valet?
Det där sista gällde datalagringen. Fel tråd.
SvaraRaderaDataskyddsdirektivet (95/46/EG) reglerar inte i sig hanteringen av personuppgifter, utan anger den miniminivå på det rättsliga skyddet för personuppgifter som krävs av EU:s medlemsstater (och övriga länder inom EES-området, tror jag). Utlämnandet av personuppgifter, liksom prövningen av eventuella brott, regleras alltså indirekt via lagen i det land där den personuppgiftsansvarige är etablerad.
SvaraRaderaSWIFT har säte i Belgien, och därför skall organisationens verksamhet prövas enligt belgisk lag (medan exempelvis de svenska banker som är anslutna till SWIFT får sin verksamhet prövad i Sverige).
Varken direktivet eller den svenska personuppgiftslagen (PUL) innehåller något undantagslöst förbud mot att lämna ut personuppgifter till "tredje land" (med det avses varje land utanför EES-området, exempelvis USA). Det finns ett villkorat förbud i 33 § PUL, nämligen i de fall landet i fråga "inte har en adekvat nivå för skyddet av personuppgifterna". Det är med andra ord inte tillåtet för ett företag inom EU att lämna ut sitt kundregister för bearbetning (exempelvis reklamutskick) i något land som helt saknar dataskyddslagstiftning, såsom (antar jag) Somalia eller Nordkorea.
Utlämning kan dock ske till bestämda motparter också i länder utan motsvarande skydd i allmän lag om landets myndigheter erbjuder så kallad "safe harbor" för verksamheten, ungefär som varor i internationell frakt kan tillåtas mellanlanda i något lands frihamn utan att passera tullen där. Det här är något som får avtalas med motparten i det främmande landet för varje specifikt fall. SWIFT:s verksamhet är ett sådant fall, och USA är det land med vilket principen om "safe harbor" först har förhandlats fram (jag kan föreställa mig att andra länder också kan vara intresserade av en sådan lösning).
SWIFT-avtalet är med andra ord ett resultat av just sådana förhandlingar, där USA har gjort vissa utfästelser för att tillgodose europeiska krav, och EU:s ministerråd har accepterat utfästelserna som tillräckliga. Därmed torde eventuella konflikter med dataskyddsdirektivet vara undanröjda, men givetvis kan man i specifika fall pröva lagenligheten i såväl nationell domstol som EU-domstolen.
Även om svensk domstol skulle finna att SWIFT-avtalet inte erbjuder tillräckligt skydd för svenska bankkunders transaktionsuppgifter enligt 33 § PUL, så saknar det praktisk betydelse, då den svenska regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer (Datainspektionen) enligt 35 § ändå har befogenhet att utfärda undantag från utlämningsförbudet. Eftersom den svenska regeringen drev igenom SWIFT-avtalets undertecknande under höstens ordförandeskap, så får man anta att samma regering inte tvekar att utfärda de undantag som kan behövas för att avtalet också skall vara förenligt med svensk lag.
Det framgår också av direktivet att medlemsstaterna får göra undantag av det här slaget. Exakt vilket organ (riksdagen, regeringen eller Datainspektionen) som skall ha befogenhet att utfärda undantagen är en nationell fråga som EU-domstolen knappast har något att säga till om.
Dataskyddsdirektivets betydelse skall inte överdrivas. Det är i allt väsentligt en EG-rättslig kodifiering av ungefär den dataskyddslagstiftning som 1995 fanns i flera medlemsstater (i Sverige i form av 1973 års datalag), syftande till att harmonisera bestämmelserna för att underlätta överföring av personuppgifter mellan länderna inom den inre marknaden. Direktivet rör alltså primärt näringsverksamhet, inte myndighetsutövning. Det framgår redan av direktivets Artikel 3(2), där följande behandling av personuppgifter undantas från direktivets tillämpningsområde:
SvaraRadera- in the course of an activity which falls outside the scope of Community law, such as those provided for by Titles V and VI of the Treaty on European Union and in any case to processing operations concerning public security, defence, State security (including the economic well-being of the State when the processing operation relates to State security matters) and the activities of the State in areas of criminal law, ...
Med andra ord, en medlemsstats polis eller säkerhetstjänst hindras alltså inte av direktivet från att ta del av uppgifter rörande enskildas banktransaktioner i syfte att utreda brott eller avvärja hot mot allmän ordning och säkerhet. Detta generella ändamål torde innefatta det av USA anförda syftet, att motarbeta terrorism, så enda kruxet är att hävda samma ändamålsavgränsning gentemot USA. Om exempelvis uppgifter från SWIFT tack vare avtalet skulle bli tillgängliga för amerikanska näringslivsintressen, då skulle själva avtalet kunna sägas strida mot dataskyddsdirektivets mening.
Jag hävdar alltså att Europaparlamentet, ministerrådet och rentav EU-kommissionen ställer högre krav på SWIFT än vad dataskyddsdirektivet eller någon nationell personuppgiftslag gör. PUL kan användas för att straffa svenska småföretagare som säljer kunduppgifter för marknadsföringsändamål, men inte för att stoppa avtal om internationellt polissamarbete.
Knäckfrågan är dock fortfarande:
SvaraRaderaVarför kan inte USA använda vedertagna kanaler för rättsbistånd från Belgien / medlemsstaterna / ev. EU/Europol?
ähh de här kommer gå igenom, allt går igenom som de vill få igenom, inte ens spännande längre.
SvaraRaderaDu kämpar som en dåre mot EU och dess rättshaveri. För det skall du HAX ha all respekt och oändligt mycket plus.
SvaraRaderaTro mig, de kommer att implodera av sig själva, kanske inte under min livstid, men troligtvis din.
Grekland sitter i utförsbacken, Spanien, Italien och Tyskland lika så, inte tokiga bönder i Frankrike att glömma.
Det är en tidsfråga tills Euron havererar vilket blir Unionens undergång.
Det låter pessimism, men vad blev egentligen av hela federationen som det från början var tänkt med Stålunionen, det bidde en liten fingertutt.
Sorry.
Jag tror du är inne på nåt Hugo, tittar man på argumenten för Euro så lyser de inte så starkt när man har ett facit att jämföra emot.
SvaraRaderahttp://www.dn.se/nyheter/politik/ja-sidans-10-tyngsta-argument-1.191419
Nu kommer jag inte ihåg alla argumenten som vi präntades med när det var val om EU men, skulle inte detta samarbetet göra resande inom unionen passlös? Vad skulle förbättras för invånare inom EU?
Håller med Hugo, det är ett stort privilegium för oss att ha HAX där han är! Varifrån skulle vi få en nykter bild annars? Stående ovationer och tack för ditt arbete Henrik!
/AKI
Den som är emot SWIFT stöder internationell terrorism.
SvaraRaderaDen som är för SWIFT stödjer internationell terrorism.
SvaraRadera