Det är inte längre bara regeringar som försöker tysta bloggar, stänga websidor, skrämma journalister och undanhålla viktig information av allmänintresse.
Nu börjar det bli allt vanligare att man använder upphovsrätten som vapen för att täppa igen läckor och tysta kritik. Cryptome.org är ett exempel, där man hänvisade till copyright för att få bort ett misshagligt dokument (som visar hur Microsoft öppnar bakdörrar till sina servrar för amerikanska myndigheter). Detta sätt att inskränka press- och yttrandefriheten kan för övrigt komma att bli ännu vanligare om ACTA-avtalet träder i kraft.
Samhällsgranskande, avslöjande journalistik och medborgarjournalistik hotas med andra ord nu från flera håll. Vilket är allvarligt. Det är hög tid för en diskussion om vilka som är de överordnade värdena.
Och enligt min mening går press- och yttrandefrihet självklart före konstruerade system som bara är till för att stötta en viss affärsmodell.
Läs mer i denna intressanta BBC-artikel...
(Via Infopolitics.eu)
Uppdatering: Läs även Farmor Guns bloggpost Yttrandefriheten lokalt och globalt. Den beskriver hur vår yttrandefrihet även beskärs i de lite mindre sammanhangen.
Konstigt att det inte är mer driv i dessa frågor från journalisterna själva. Yttrandefrihet verkar ju främst drivas av piratpartister. Journalistförbundet mullrade lite under FRA-debatten, men sedan har det inte hörts mycket mer därifrån.
SvaraRaderaJournalister in gemen inte är vana med konsekvensanalys och därmed är de oförmögna till konsekvenanalys av farliga trender i samtiden. Dessutom är dagens journalister tragiskt historielösa och allmänt okunniga.
SvaraRaderaMan kan ju knappast påstå att dokumentet i sig har ett kommersiellt värde i upphovsrättslig mening. Microsoft har ju knappast tänkt sig att tjäna pengar på exemplarframställning eller tillgängliggörande för allmänheten.
SvaraRaderaI en mer skruvad tappning kan man ju tänka sig att hävda att det inte är informationen som är av betydelse utan bokstävernas form, färg och placering på ytan, som ger verket dess konstnärliga värde.
Om man således byter font, väljer ett par olika nyanser av mörkgrått och väljer andra bakgrundsfärger, så uppstår det en bearbetning som man med lite välja kan anse ha tillräcklig verkshöjd för att anses vara ett nytt verk där du själv har upphovsrätten.
De allra flesta svenska journalister arbetar på svenska tidningar som samtliga ägs av...?
SvaraRaderaJa just det, mediaindustrin.
(tips: kolla upp ägarfördelningen på t.ex. de 10 största tidningarna.)
Munkavle på när det gäller ifrågasättande av upphovsrätt rent allmänt, och även en trolig broms för PPs mediatäckning med andra ord.
I USA är journalister inom ledande Corporate Mainstream Media väl medvetna om att de är en del av etablissemanget och att det finns strings attached till att de får ut sina 100 tusen dollar i årslön.
SvaraRaderaVillkoren är att aldrig vara riktigt grävande och obekväm, aldrig ställa tuffa frågor på Vita Husets pressträffar, aldrig utmana tunga maktcentra som Pentagon, Wall Street eller Big Money som sitter i styrelserna för mediakoncernernas ägare.
Media i USA fungerar så att etablissemanget inte låtsas om att det existerar kritiska fakta som refereras på bloggar och i ”fringe media”.
Att Microsoft stänger Cryptome kommer aldrig att leda till upprörda artiklar annat än i perifera media som Mother Jones eller Democracy Now. Det finns en del exempel på journalister i Washington som följt upp spår som pekat högt upp i samhällets toppar. De har ofta blivit utfrusna, inte kunat utföra sitt jobb och sen fått sparken. En mycket tydlig varning till de kollegor som funderar på att utmana makten. Att bråka om stängningen av Cryptome skulle uppfattas som opatriotiskt, att hota nationell säkerhet och att vara en ”liberal” som står på terroristernas sida.
UK är på väg åt samma håll. I Sverige är media forfarande förvånansvärt lite köpta av makten.
Ps. En utmärkt nyhetskälla för nedtystade nyheter är Democracy Now, även om deras vänsterbias kan vara rätt tröttsam.
Nedtystning och svartlistning pågår inom pirarpartiet med.
SvaraRaderaForumet har blivit ett tillhåll för kommunister som har skrämt iväg massor med folk från partiet.
Etablissemanget vet vart man behöver få in folk för att tysta ned debatter.
anonym>> Låt mig gissa. Du har blivit bannad från forumet?
SvaraRaderaDu är inte dum du. Alldeles riktigt. På livstid som i DDR. Hade du någon kommentar om det eller.
SvaraRaderaMin sajt, www.totalskandal.se avslöjar en skandal som journalister nu idag inte ens får peta på.
SvaraRaderaMan försökt strypa flödet till sajten likaså försökt sabotera den, kontaktmailen spammas med sexmail o annan skit.
Mail inkommit att jag ska tänka mig för om jag vill få vård när jag blir äldre :(
Det är ju inget nytt egentligen.
SvaraRaderaI England, och USA, har ju organisationer och myndigheter använt upphovsrätt som försvar för att slippa lämna ut information via FOIA ansökningar, och det verkar ju gälla allt från klimat till obama-öppenheten till allting sk företagsnegativt, slander mot företag (vilket gjorts via DMCA-take downs).
Nån gång kanske folk på generell basis kommer fatta att om staten och kapitalet har möjligheten så kommer dom utnyttja den möjligheten förr eller senare. Enda chansen att off-set:a det, balansera skiten, är genom att se till att alla och envar kan och börjar använda sig av samma skit.
//ST
OT men iaf ett lästips.
SvaraRaderaEstland vill spärra utländska spelsajter:
http://live.balticbusinessnews.com/?PublicationId=aa55c774-575e-4a5b-b168-fc1549ad0726
Anonym: Dina kommentarer i forumet hörde ju inte, vad jag kunde se, till diskussionen överhuvudtaget (om du nu är den debattören jag tänker på). Det blir lätt lite jobbigt när folk drar in konspirationer i precis allting som ska debatteras. Med det sagt så är bannande ett väldigt trubbigt och klumpigt verktyg som ofta överanvänds.
SvaraRaderaSyftet med upphovsrätten må vara att människor skall uppmuntras att sprida sina verk, men medlet för att uppnå detta syfte är ett system som tillåter upphovsmännen att godtyckligt hindra spridningen. Om detta medel lika godtyckligt kan användas för att uppnå helt andra syften, såsom sekretess, censur och bedrägeri, då måste man ifrågasätta systemets legitimitet. I Sverige har vi rättsfall som Manifestet, Mein Kampf och Scientologibibeln, där upphovsrätten utnyttjats för politiska och ekonomiska syften snarare än kulturella.
SvaraRaderaHuruvida man kan åstadkomma ett nytt verk med egen upphovsman genom att modifiera ett gammalt saknar betydelse för rätten till det gamla verket, eftersom den även omfattar det nya verket. Det avgörande är huruvida man lyckas skala bort allt som är skyddat från det gamla verket, och bara återge exempelvis informationsinnehållet utan att använda samma formuleringar. Upphovsrätten skyddar uttrycket för det kreativa arbetet, inte de fakta som uttrycks.
Med den ändrade uttrycksformen försvinner dock även autenticiteten. Hur kan du uppnå någon trovärdighet i påståenden om vad som står i Microsofts dokument, när du inte kan visa autentiska kopior av dokumenten? Ingripandet från Microsoft mot spridningen är i själva verket bästa tänkbara autenticitetsstämpel.
Just därför måste systemet medge att en rättsinnehavare gör invändningar utan att kraven blint åtlyds. Att straffbelägga illa underbyggda rättsanspråk, som när skivbolag försöker censurera dansande småbarn, kan i längden innebära att utrymmet för olovliga men likväl lagliga återgivanden blir noll.
Hej
SvaraRaderaTack för en intressant post. När du skriver "öppnar bakdörrar till sina servrar" så uppfattar jag det som en inbyggd (dold) teknisk lösning i operativsystemen/applikation(erna). Fast förstår jag det rätt handlade det snarare om att företaget öppnar sina "företagsdörrar" till andra? Det senare kan naturligtvis även de vara illa (och i andra sammanhang bra, jmf polisutredningar om exv pedofeli eller mord), men det rör väl sig inte om tekniska bakdörrar till operativsystem eller applikationer?
/D
Se även bl.a.
http://itsakhandboken.se/sidor/akronymer.html
Bakdörr: Tillgång till server/program genom att hitta säkerhetshål
Håller mycket med. Vill bara påmina att om USA hade samma lagstiftning som Sverige, "Watergate" skulle inte har rapporterats. Vi i Sverige satt journalisterna i fängelse när de rapporterade IB affären. Klart det var i 70-talet. Kanske Svenska lagar är annorlunda idag??
SvaraRadera