Kanske måste jag läsa Johan Ns inlägg då. Men - givetvis är Hax rubrik riktig: Liberalerna är vår tids radikaler"
Liberalismen har alltid varit radikal, en frihetsrörelse. Tyvärr har begreppet inte bara lite olika tolkningar, utan har även släpats i smutsen av folk som döljer sina egentliga avsikter. T ex (många av topparna) i dagens fp, c och m.
Liberal är vänster och radikal, i motsats till konservativ och bakåtsträvare.
Att vara radikal är inte detsamma som att rusa åstad dock, givetvis krävs eftertanke och analys. Att ha en intellektuell förmåga.
Som t ex Maciej Zaremba när han diskuterar grundlagarna http://74.125.77.132/search?q=cache:qzCEBBYKF2IJ:www.grundlagsutredningen.se/templates/pages/StandardPage____259.aspx+grundlagsutredningen+zaremba&cd=1&hl=sv&ct=clnk&gl=se
Hur jag ser på liberalism, och speciellt då socialliberalism, framgår av mängder inlägg på min blogg liksom i vänstermarginalen; http://lars-ericksblogg.blogspot.com/
Senaste inlägg diskuterar grundlagarna styrka och svaghet.
Vem som är konservativ, liberal, pragmatisk, eller radikal har också med perception att göra. När allt går sin gång och saker utvecklas enligt känt mönster i en känd miljö, så ses folk som åstadkommer något som pragmatiker medan de som fantiserar iväg ses som radikala. Men så ser det inte ut när distruptiv teknik står bakom förändringen. Det nya är inte bättre på vad det gamla var bra på, det nya är bra på något helt nytt, annars hade vi inte talat om något nytt, bara utveckling av det gamla. De som tittar ut genom fönstret och bara torrt konstaterar vad de ser, ses under ett disruptivt skifte som så radikala att de ignoreras. Medan de som navigerar efter den gamla kartan ses som pragmatiker. Det var därför som Facit lade ned tillverkningen av stordatorer som var i världsklass, och i stället satsade på sina gamla mekaniska räkneapparater. Det var också därför som Hasselblad lade ned utvecklingen av digitala kameror, år 2000!
I backspegeln kan det ses som den idioti det var. Men de tog bara rationella beslut navigerandes efter den gamla kartan. Facits kunder efterfrågade inte miniräknare eller stordatorer, miniräknare hade ju inte ens pappersremsa.. Hasselblads kunder efterfrågade inte dyra leksaker med vad som då hade undermålig bildkvalite.
De som har modet att inför ledningen ta det det ansvar det innebär att påstå att det som händer utanför fönstret faktiskt _är_ det som händer, skuffas undan i små utvecklingsgrupper utan varken medel eller reellt inflytande, de blir i stort ignorerade. Ett billigt pris för att slippa alla de där som säger så obekväma saker. De som däremot föreslår saker som bättre stämmer överens med den där gamla kartan, blir betraktade som räddande änglar och höjs till skyarna.
Det spelar ingen roll om vi talar om industri, politik eller tjänstesektor, samma handlingsmönster upprepas. Företag, organisationer eller politiker ser ofta tidigt förändringen komma, eller hotet från den nya tekniken. Men att det nya verkligen skall ta över på det vis de har mardrömmar om, sorteras under avdelningen otänkbart. Det blir alldelens för obekvämt. Kognitiv dissonans fungerar så, vi letar argument som stämmer överrens med våra tidigare uppfattningar, det är så vi rent intuitivt sorterar sant från falskt.
Inom den etablerade politiken görs precis samma sak. IT-råd och strategigrupper skapas där de mentalt obekväma skuffas undan, gärna utan medel och resurser. Sådana här grupper är ingen lösning, det är ett symptom.
Vi ser det också som symptom när alternativ till rådande lösningar efterfrågas. De som ropar på alternativ när de gamla lösningarna att sluta fungera, begär att vi skall ljuga för dem. Förändringen sker inte förrän det har tagit slut på folk som kan ljuga trovärdigt. Vi har aldrig tidigare vetat på förhand vad som skall komma när det gamla slutar fungera. Det viktiga är att inte fastna mentalt i det gamla och se realister som obekväma tokradikaler.
Nätet som fungerande idé är 40 år gammalt och bara 10 år sedan som vi allmänt började ha tillgång. Det är en mycket kort tid av samhällsomdaning. Vem som helst kan i backspegeln inse att inte ens de mest insatta hade en aning vad som skulle komma när förbränningsmotorn bara var 20 år gammal och bilen knappt påkommen.
Synen liberalt och konservativt påverkas också, tänk på att för mycket frihet ofta leder till den starkes rätt och att den starke kanske navigerar efter en gammal karta, men att den starke också kan vara staten, folket eller företag. I en situation med den starkes rätt, så blir det helt plötsligt rätt att göra fel när den starke misstagit sig, som när politiker stiftat lagar som är till skada för samhället, eller när ett företag fått makt att driva saker till enskadlig nivå. Liberalism som ideologi i avgörandet mellan rätt och fel blir lätt idiotiskt. Men vad det rättas väsen är, det är inte lätt. Somliga tar till religion för att slippa den avvägningen, andra tar till ideologi.
Ej att förglömma misstolkar man ofta begreppen "liberal" och "konservativ". Vad gäller exemplet du tar upp om Hasselblad och Facit så var deras problem mycket riktigt att de gick efter den gamla kartan när marknaden höll på att svänga.
å andra sidan kan man mycket väl hävda att det är en grundligt konservativ syn att hålla på de flesta medborgarrätter, även om samhället i stort verkar svänga vilt åt att inskränka dessa.
"Konservatism" och "liberalism" felanvänds ofta då det inte för de flesta människor är en syn de tillämpar över hela brädet.
Ja just det Scary. I många fall efterfrågar ju PP faktiskt en återgång när de vill riva upp vissa lagar som tillkommit på senare tid. Bara en sån "liten" sak som att backa URL till vad som gällde före 2005 skulle vara en välkommen anpassning. Det kan alltså lika gärna vara liberalt att säga nej till något som att säga ja. Men också, något som kan ses som liberalt på kort sikt, kan utvecklas till sin motsats på längre. Man kan också skilja på ekonomisk liberalism och social, där den ekonomiska liberalismen mycket väl kan leda till minskad social frihet. Ekonomisk liberalism behöver nog inte förklaras närmare, men under den sociala liberalismen hamnar saker som föreningsfrihet, yttrande och tryckfrihet, religionsfrihet osv.. Ibland kan liberalen finna sig i situationen att måsta välja, när ekonomisk frihet har förändrat någon maktbalans så att det ut över den sociala sidan.
Ibland är regling rätt, ibland inte. Den liberale som har detta som "religion" talar då ofta om att regling är rätt för att skydda.. Vips så har vi Volkpartiet liberalerna vurmandes för FRA, i syfte att skydda, eller införa IPRED för att skydda de stackars artisterna, införa datalagring osv.. Redan Platon insåg att tyrannen stiger upp upp ur demokratin just som en beskyddare. Ideologier, hur gott syfte de än må ha, är ofta livsfarligt att ha som rättesnöre, de leder ofta in på just den där vägen kantad av precis de där goda intentionerna ideologin bestod av.
Det här med maktbalanser tycker jag diskuteras alldelens för lite, i synnerhet bland liberaler, och det tycker jag är synd för liberaler har allra mest att tjäna på att tänka i de banorna. Varje lag är en form av frihetsinskränking för någon. Men när maktbalans råder, då behöver ofta inte lagstiftaren gå in eftersom de jämstarka parterna kan sortera ut saken på egen hand. Se tex. upphovsrättsdebatten. Det inernet har inneburit, är ju i grunden samma sak som tryckpressen en gång innebar, en dramatisk sänkning av barriären till informationsspridning. Internet har satt verktyget för både publikation och distribution i medborgarnas händer (kanske inte riktigt såsom Marx tänkte sig det...), resulterandes i att privatpersoner ställs emot multinationella koncerner, både juridiskt och beträffande lobbying av maktkåta politiker. Snacka om skev maktbalans. Men inte någonstans ser jag någon diskutera kring att skapa grundläggande ekonomiska incitament i syfte att komma till rätta med den skeva maktbalansen.
Jag tror att Piratpartiet kan tjäna enormt på att bli associerad som en frihetlig ("liberal") rörelse helt bortkopplad från "höger"-associationer.
SvaraRaderaDags att avliva de sista sprattlande resterna av den skenheliga pakten mellan liberalism och konservatism.
Jag skulle vilja se konservatism, eller... ska man kanske kalla det konservativism (klumpigt, men) - en mekanism - som en god kraft.
SvaraRaderaOm man inte har sa förtvivlat brattom; om man tänker efter; om man later folk tänka efter och sen säga sitt!
Om man later en demokratisk process ta alla steg utan en spark i ryggen!
Sa slipper man "riva upp".
Kanske måste jag läsa Johan Ns inlägg då.
SvaraRaderaMen - givetvis är Hax rubrik riktig: Liberalerna är vår tids radikaler"
Liberalismen har alltid varit radikal, en frihetsrörelse. Tyvärr har begreppet inte bara lite olika tolkningar, utan har även släpats i smutsen av folk som döljer sina egentliga avsikter. T ex (många av topparna) i dagens fp, c och m.
Liberal är vänster och radikal, i motsats till konservativ och bakåtsträvare.
Att vara radikal är inte detsamma som att rusa åstad dock, givetvis krävs eftertanke och analys. Att ha en intellektuell förmåga.
Som t ex Maciej Zaremba när han diskuterar grundlagarna
http://74.125.77.132/search?q=cache:qzCEBBYKF2IJ:www.grundlagsutredningen.se/templates/pages/StandardPage____259.aspx+grundlagsutredningen+zaremba&cd=1&hl=sv&ct=clnk&gl=se
Hur jag ser på liberalism, och speciellt då socialliberalism, framgår av mängder inlägg på min blogg liksom i vänstermarginalen;
http://lars-ericksblogg.blogspot.com/
Senaste inlägg diskuterar grundlagarna styrka och svaghet.
http://lars-ericksblogg.blogspot.com/2010/03/for-svaga-grundlagar.html
Ja jag läste den, och den var inte bra. Ni ultraliberaler har redan alla principer ni en gång kämpade för, liberalismen har spelat ut sin roll.
SvaraRaderaRobsten: Struntprat. Vi "ultraliberaler" har inte frihet från staten.
SvaraRaderaVem som är konservativ, liberal, pragmatisk, eller radikal har också med perception att göra. När allt går sin gång och saker utvecklas enligt känt mönster i en känd miljö, så ses folk som åstadkommer något som pragmatiker medan de som fantiserar iväg ses som radikala. Men så ser det inte ut när distruptiv teknik står bakom förändringen. Det nya är inte bättre på vad det gamla var bra på, det nya är bra på något helt nytt, annars hade vi inte talat om något nytt, bara utveckling av det gamla. De som tittar ut genom fönstret och bara torrt konstaterar vad de ser, ses under ett disruptivt skifte som så radikala att de ignoreras. Medan de som navigerar efter den gamla kartan ses som pragmatiker. Det var därför som Facit lade ned tillverkningen av stordatorer som var i världsklass, och i stället satsade på sina gamla mekaniska räkneapparater. Det var också därför som Hasselblad lade ned utvecklingen av digitala kameror, år 2000!
SvaraRaderaI backspegeln kan det ses som den idioti det var. Men de tog bara rationella beslut navigerandes efter den gamla kartan. Facits kunder efterfrågade inte miniräknare eller stordatorer, miniräknare hade ju inte ens pappersremsa.. Hasselblads kunder efterfrågade inte dyra leksaker med vad som då hade undermålig bildkvalite.
De som har modet att inför ledningen ta det det ansvar det innebär att påstå att det som händer utanför fönstret faktiskt _är_ det som händer, skuffas undan i små utvecklingsgrupper utan varken medel eller reellt inflytande, de blir i stort ignorerade. Ett billigt pris för att slippa alla de där som säger så obekväma saker. De som däremot föreslår saker som bättre stämmer överens med den där gamla kartan, blir betraktade som räddande änglar och höjs till skyarna.
Det spelar ingen roll om vi talar om industri, politik eller tjänstesektor, samma handlingsmönster upprepas. Företag, organisationer eller politiker ser ofta tidigt förändringen komma, eller hotet från den nya tekniken. Men att det nya verkligen skall ta över på det vis de har mardrömmar om, sorteras under avdelningen otänkbart. Det blir alldelens för obekvämt. Kognitiv dissonans fungerar så, vi letar argument som stämmer överrens med våra tidigare uppfattningar, det är så vi rent intuitivt sorterar sant från falskt.
Inom den etablerade politiken görs precis samma sak. IT-råd och strategigrupper skapas där de mentalt obekväma skuffas undan, gärna utan medel och resurser. Sådana här grupper är ingen lösning, det är ett symptom.
Vi ser det också som symptom när alternativ till rådande lösningar efterfrågas. De som ropar på alternativ när de gamla lösningarna att sluta fungera, begär att vi skall ljuga för dem. Förändringen sker inte förrän det har tagit slut på folk som kan ljuga trovärdigt. Vi har aldrig tidigare vetat på förhand vad som skall komma när det gamla slutar fungera. Det viktiga är att inte fastna mentalt i det gamla och se realister som obekväma tokradikaler.
Nätet som fungerande idé är 40 år gammalt och bara 10 år sedan som vi allmänt började ha tillgång. Det är en mycket kort tid av samhällsomdaning. Vem som helst kan i backspegeln inse att inte ens de mest insatta hade en aning vad som skulle komma när förbränningsmotorn bara var 20 år gammal och bilen knappt påkommen.
Synen liberalt och konservativt påverkas också, tänk på att för mycket frihet ofta leder till den starkes rätt och att den starke kanske navigerar efter en gammal karta, men att den starke också kan vara staten, folket eller företag. I en situation med den starkes rätt, så blir det helt plötsligt rätt att göra fel när den starke misstagit sig, som när politiker stiftat lagar som är till skada för samhället, eller när ett företag fått makt att driva saker till enskadlig nivå. Liberalism som ideologi i avgörandet mellan rätt och fel blir lätt idiotiskt. Men vad det rättas väsen är, det är inte lätt. Somliga tar till religion för att slippa den avvägningen, andra tar till ideologi.
-steelneck
@steelneck
SvaraRaderaEj att förglömma misstolkar man ofta begreppen "liberal" och "konservativ". Vad gäller exemplet du tar upp om Hasselblad och Facit så var deras problem mycket riktigt att de gick efter den gamla kartan när marknaden höll på att svänga.
å andra sidan kan man mycket väl hävda att det är en grundligt konservativ syn att hålla på de flesta medborgarrätter, även om samhället i stort verkar svänga vilt åt att inskränka dessa.
"Konservatism" och "liberalism" felanvänds ofta då det inte för de flesta människor är en syn de tillämpar över hela brädet.
Ja just det Scary. I många fall efterfrågar ju PP faktiskt en återgång när de vill riva upp vissa lagar som tillkommit på senare tid. Bara en sån "liten" sak som att backa URL till vad som gällde före 2005 skulle vara en välkommen anpassning. Det kan alltså lika gärna vara liberalt att säga nej till något som att säga ja. Men också, något som kan ses som liberalt på kort sikt, kan utvecklas till sin motsats på längre. Man kan också skilja på ekonomisk liberalism och social, där den ekonomiska liberalismen mycket väl kan leda till minskad social frihet. Ekonomisk liberalism behöver nog inte förklaras närmare, men under den sociala liberalismen hamnar saker som föreningsfrihet, yttrande och tryckfrihet, religionsfrihet osv.. Ibland kan liberalen finna sig i situationen att måsta välja, när ekonomisk frihet har förändrat någon maktbalans så att det ut över den sociala sidan.
SvaraRaderaIbland är regling rätt, ibland inte. Den liberale som har detta som "religion" talar då ofta om att regling är rätt för att skydda.. Vips så har vi Volkpartiet liberalerna vurmandes för FRA, i syfte att skydda, eller införa IPRED för att skydda de stackars artisterna, införa datalagring osv.. Redan Platon insåg att tyrannen stiger upp upp ur demokratin just som en beskyddare. Ideologier, hur gott syfte de än må ha, är ofta livsfarligt att ha som rättesnöre, de leder ofta in på just den där vägen kantad av precis de där goda intentionerna ideologin bestod av.
Det här med maktbalanser tycker jag diskuteras alldelens för lite, i synnerhet bland liberaler, och det tycker jag är synd för liberaler har allra mest att tjäna på att tänka i de banorna. Varje lag är en form av frihetsinskränking för någon. Men när maktbalans råder, då behöver ofta inte lagstiftaren gå in eftersom de jämstarka parterna kan sortera ut saken på egen hand. Se tex. upphovsrättsdebatten. Det inernet har inneburit, är ju i grunden samma sak som tryckpressen en gång innebar, en dramatisk sänkning av barriären till informationsspridning. Internet har satt verktyget för både publikation och distribution i medborgarnas händer (kanske inte riktigt såsom Marx tänkte sig det...), resulterandes i att privatpersoner ställs emot multinationella koncerner, både juridiskt och beträffande lobbying av maktkåta politiker. Snacka om skev maktbalans. Men inte någonstans ser jag någon diskutera kring att skapa grundläggande ekonomiska incitament i syfte att komma till rätta med den skeva maktbalansen.
-steelneck