Visar inlägg med etikett liberalism. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett liberalism. Visa alla inlägg

2024-10-26

AI, video och politik


Jag har lekt lite med verktygen för text-promtar till videos. De första fem exemplen kommer från Invideo och den sista från eget textmanus på VideoGen.

Vi börjar med att bara skriva "Stop Chat Control 2" varpå denna video skapas av Invideo utan vidare input. Tillräckligt rätt, speciellt om man ser till EU-kommissionens ursprungliga förslag, som fortfarande ligger på bordet.


Samma sak på svenska...


Med några snabba ändringar i en andra variant...


AI om yttrandefrihet, efter vissa justeringar av bildval med mera...


Dito om rätten till privatliv...


Slutligen en AI-film gjord med VidGen om liberal-konservatism från eget textmanus på svenska, med en del av bilderna ersatta i verktygets inbyggda sökverktyg för videoklipp.


Man får väl säga att det fungerar, även om de AI-genererade klippen inte når samma verkshöjd och kvalitet som manuellt producerad video.

Å andra sidan är vi i utvecklingens början och tekniken kommer bara att bli bättre.

Det bästa med dessa verktyg är att man kan ersätta de scener AI-tekniken valt ut genom att söka efter något bättre i det inbyggda videoarkivet som innehåller massor av stock video.

2022-09-15

Moderater, hör upp!


I'm back. Jag röstade på Moderaterna. Och nu kommer jag att hålla ögonen på er och hur ni förvaltar det demokratiska mandat jag givit er.

Jag kan redan berätta att jag kommer att gnälla om anonyma vittnen, övervakningen och er verklighetsfrånvända drogpolitik. Jag kommer att påminna er om rättsstatens principer.

Men jag vet ungefär var jag har er. Jag känner en del av er. Från den tid då moderaterna var ideologiskt medvetna. När man visste varför man slogs och varför det är viktigt.

Eftersom ni skriver om vikten av ett lärande samhälle i ert idéprogram hyser jag visst hopp. Ni bör betrakta samhället som en ständigt pågående evolutionär process, utan bestämt slutmål.

Moderaternas stora uppgift är att vara icke-socialister. Att de-maskera den socialism som är dömd att misslyckas - innan den leder till brist, kontroll, förtryck eller värre. (Lika utfall kräver hårda nypor.)

Moderaterna skall stå för minskad politisk makt, mindre stat och bättre valuta för skattepengarna. Partiet bör omfamna samhällets spontana framåtskridande och bekämpa centralstyrning.

Moderaterna skall stå på individens sida, mot staten. Därför måste värden som rättsstatens principer och mänskliga rättigheter hållas högt.

Det är i dessa rättigheter liberal och konservativ idétradition möts, i de principer som skapat den västerländska civilisationen. En minsta möjliga nämnare för fredlig mänsklig samexistens.

Friheten måste alltid försvaras. Och även om Moderaterna är en del av den stora makt-soppan, så vet jag att det finns enskilda personer i partiet som fortfarande har sitt frihetspatos kvar.

När jag röstat sände jag ett meddelande till den kandidat jag kryssat. Han tackade och lät meddela att jag tydligen var talare på hans första MUF-kurs. Så visst har jag fortfarande känslomässiga band kvar till partiet.

Själv är jag fostrad under Gösta Bohman. Det var han som i sina timslånga tal gjorde mig medveten om frihetens idéer, marknadsekonomins överlägsenhet och riskerna med övervakning.

Det var på den tiden 1200 människor kunde fylla Göteborgs konserthus en vardagskväll för att lyssna till sin partiledare i ett par timmar.

Jag övergav Moderaterna när Reinfeldt blev partiledare. Jag hade följt hans karriär i MUF. Karln är farlig, på riktigt. Jag var bland de första som varnade för honom.

Men nu har jag alltså röstat på partiet, igen.

Ni vann valet. Nu börjar det verkligt svåra.

Om ett ögonblick kommer svenska folket att vakna upp till en akut energikris, inflationen har kopplat greppet, det är krig och vårt Nato-medlemskap hänger i luften. Lägg till det problem med brottslighet, skola, sjukvård och allt annat som vanskötts av tidigare regeringar.

Det är nu ni kan forma en bättre framtid och ett bättre Sverige.

Trust the Force, young ones.

2020-07-07

Istället för identitetspolitik


Människor är olika, på så många sätt.

Det enda som verkligen definierar en individ i förhållande till andra är hennes handlingar.

Beter man sig hyggligt, respektfullt och ansvarsfullt - då är det inga problem. Oavsett vem det handlar om.

Om man däremot kränker andra människors frihet, säkerhet eller egendom - då har vi ett problem. Oavsett vem det handlar om.

Det är inte vem eller vad du är - utan vad du gör.

Alla skall vara lika inför lagen. Alla skall ha lika rättigheter och skyldigheter inför det offentliga. Alla skall omfattas av de grundläggande mänskliga och medborgerliga fri- och rättigheterna.

Sedan får folk vara hur konstiga eller egensinniga de vill.

Svårare än så behöver det inte vara.

2019-07-07

Grundkurs i klassisk liberalism



Youtube: What is Classical Liberalism? - Learn Liberty »
Dr. Nigel Ashford explains the 10 core principles of the classical liberal & libertarian view of society and the proper role of government: 
1) Liberty as the primary political value 
2) Individualism 
3) Skepticism about power 
4) Rule of Law 
5) Civil Society 
6) Spontaneous Order 
7) Free Markets 
8) Toleration 
9) Peace 
10) Limited Government
Fler korta föreläsningar om klassisk liberalism med Nigel Ashford:

• Schools of Thought in Classical Liberalism, Part 1: Introduction »

• Schools of Thought in Classical Liberalism, Part 2: Milton Friedman and the Chicago School »

• Schools of Thought in Classical Liberalism, Part 3: Public Choice »

2019-03-21

Svensk liberalism behöver nyktra till


När en idé eller kraft i samhället retirerar tenderar andra att fylla dess plats.

Låt mig fundera lite om tillståndet för den svenska liberala, demokratiska rättsstaten.

Jag är möjligen gammal och gnällig. Men jag tycker mig ha sett den svenska demokratin urholkas med åren. (Och då var den inte i toppskick från början.) Jag tror mig ha uppfattat en tilltagande slapphet vad gäller den demokratiska rättsstatens grundläggande principer. Och jag ser helt klart hur politiker inskränker våra mänskliga och medborgerliga fri- och rättigheter i många små steg - i namn av än det ena, än det andra.

Den svenska, liberala demokratin håller antingen på att trängas tillbaka av något annat - eller så har den kanske bara tappat intresset för sig själv. Men vart leder i så fall det?

Peak democracy - ett nytt post-demokratiskt samhälle. Orwell, Huxley & Kafka i glad förening. Korporativism. Fruktan för frihet och ansvar. Intellektuell slapphet och ohederlighet. Inkompetens. Humorlöshet och bristande självdistans. Respektlöshet. Infantilisering och metafysik. Yta istället för djup. Principlöshet. Trams.

Och nästan allt rör sig nästan hela tiden i samma riktning, nämligen fel. Det är som något slags icke-reversibelt flöde. Skatterna blir alltid högre. Övervakningen blir alltid mer omfattande. Hemlighetsmakeriet breder ut sig. Principen om maktdelning tycks allt suddigare i kanterna. Yttrandefriheten och den fria informationen stryps. Centralisering och centralstyre även när det inte behövs. Makt flyttas från individen till politiken; från svenska folket till Bryssel; från demokratins öppna institutioner till stängda rum. Och vad fan får man för pengarna?

Om man inte får ordning på staten, dess funktionärer och politiker - då är det högst tveksamt om man kan få ordning på något annat heller. Om demokratins värden inte framstår som klara och värdefulla - då kan staten komma att utvecklas precis hur som helst. Utan riktning och utan folk som begriper vad de sysslar med. Vägen till helvetet behöver inte alls vara stensatt med goda föresatser - den kan precis lika gärna vara stensatt med inga föresatser alls.

Detta duger inte.

Svensk liberalism behöver nyktra till. Återupprätta sina principer - och stå upp för dem. Ta strid för individens frihet och rätt. Försvara den västerländska demokratiska rättsstatens principer och ideal. Slå ner på översittarfasoner och förmynderi. Träda till våra fri- & rättigheters försvar.

Svensk liberalism måste höja rösten och åter väcka entusiasm för frihetens idé i en tid då den behövs mer än någonsin!


P.S.
Jag kandiderar till Europaparlamentet. Rösta på mig genom att ta en blank valsedel och skriv »Klassiskt liberala partiet« på den. Inget personnamn behövs, eftersom jag står överst på listan. Tack på förhand!

2017-05-09

Dags för liberal populism


Läs min senaste krönika hos Mårtensson:


"En tyckande klass, som försöker pådyvla folket sina värderingar, som vill bestämma vad vi skall få säga och som vill ändra på människor. Men som är inkompetent när det gäller viktiga saker. Det känns som ett givet tema för en folklig resning."

2017-04-28

Därför var de gamla Moderaterna bättre


Läs min senaste krönika hos Mårtensson:


"Detta är en stabil samhällelig plattform som lämnar individen ifred att syssla med egna, viktigare saker – istället för att ständigt behöva oroas för vad som sker på en tumultartad politisk scen. Den värnar det civila samhället framför det politiska och människan framför överheten. Den skapar ett tryggt, stabilt och förutsägbart samhälle."

2016-09-14

"Liberalernas" problem är att de inte är liberala


"Liberalerna" – the party formerly known as Folkpartiet – har drabbats av en falangstrid.

Det är underhållande att betrakta, men varken socialliberalerna eller kadaverliberalerna har nyckeln till partiets framtid – om det är ett liberalt parti de vill bygga.

Är man liberal vill man ge människor frihet att bestämma över sina egna liv. Med denna definition är "Liberalerna" inte något liberalt parti. De är nämligen för kvotering, alkoholmonopol, repressiv drogpolitik och värnplikt – för att nu bara ta några exempel. När det gäller EU är de dessutom beredda att okritiskt acceptera maktkoncentration, centralstyrning och kommandoekonomiska tilltag som euron.

Det är trist att det parti som försöker muta in ordet liberal inte är liberalt. Det finns nämligen ledigt utrymme för ett frihetligt alternativ i svensk politik. Och så ser det ut att förbli.

Läs även: Frihet – det rimliga politiska alternativet »

2016-08-26

Spegellandet

Låt mig göra en observation, utan att nödvändigtvis lägga några värderingar i den.

Många människor tycks vara upprörda över muslimers kvinnosyn, syn på familjen, syn på homosexualitet och syn på individens frihet.

Detta är förvisso grova generaliseringar. Men med den brasklappen äger de ändå en viss giltighet. I vart fall ur ett liberalt perspektiv.

Det intressanta är att så många av de upprörda knappast kan beskrivas som liberaler – utan snarare som konservativa med en mer ålderdomlig syn på kvinnor, som värnar den traditionella familjen, har svårt för bögar och avvisar krav på ökad individuell frihet.

Det är möjligen också en grov generalisering. Men jag tror att det ligger något i observationen.

Vi lever i intressanta och en smula förvirrande tider.

2016-02-27

Allt blir mycket bättre med frihet!


Man kan betrakta individen på olika sätt.

Antingen är hon fri, självägande och beslutskapabel.

Eller också är hen livegen skatteboskap som överheten kommenderar.

Men visst. Inte ens vi som tror på människans frihet tror att alla är allt igenom »goda«. Det varierar med tid, omständigheter och personlighet. Skit händer och det måste hanteras. Men man kan för den sakens skull inte dadda hela folket hela tiden. De flesta människor är trots allt hyggliga och vill i rimlig utsträckning väl.

Vi som tror på friheten är beredda att lita på folk och låta människor göra sina egna val.

Då blir människan nöjd och glad. Och glada samhällsmedborgare är inte sällan produktiva och skapande.

Så ge människor förtroende – och låt dem utvecklas (och visa att de kan bära ansvar).

Detta är väldigt långt ifrån hur saker och ting fungerar i Sverige i dag.

Staten registrerar data om alla dina telefonsamtal, SMS, e-postmeddelanden, internetuppkopplingar och mobilpositioner för att ha koll på dig. Försöker du sätta in dina egna kontanter på ditt eget bankkonto... då blir du förhörd! Vi är inte ens betrodda med att köpa en flaska vin under icke-förnedrande former. Hela folket betraktas och behandlas med arrogant misstänksamhet.

Detta är en tid då staten fängslar konstnärer – på grund av deras konst! Vilket är rätt oerhört, när man tänker efter. DDR-fasoner, helt enkelt.

Samtidigt offras våra fri- och rättigheter lite i taget på maktens, korporativismens och säkerhetsfascismens altare.

Så kan vi inte ha det.

Ge folket dess frihet åter!

Det gäller även ekonomin.

Sänk skatten så att det blir ordentligt lönsamt att jobba – och att satsa det där lilla extra som kommer att få Sverige att bli en tigerekonomi.

Låt riktigt företagande bli det viktiga i ekonomin – istället för svåger- & kvartalskapitalism.

Fria människor i en fri ekonomi tenderar att frivilligt, snabbt och spontant ordna nya verksamheter – som skapar värde både för dem själva, andra och samhället. Ta vara på det!

Uppmuntra speciellt de nystartade, små och medelstora företag som är vår framtid – i vart fall om vi vill ha pension när vi blir gamla.

Individuell frihet. Ekonomisk frihet. Allt blir mycket bättre med frihet!

2015-11-22

Folkpartiet byter namn för att dölja att de inte är liberaler


Folkpartiets namnbyte till Liberalerna är det senaste exemplet på begreppsupplösningen i det svenska samhället. Eller på politiskt nyspråk, om man så vill.

Att vara liberal är att tro på individen, hennes förmåga och att betro henne med ansvar och så stor frihet som möjligt. Det är också att stå fast vid principen om alla människors lika grundläggande rättigheter.

Detta har, som du snabbt inser, väldigt lite med Folkpartiet att göra. För att ta ett exempel från partiets landsmöte, så fortsätter man lägga sig i hur föräldrar skall fördela den statligt betalda föräldraledigheten sig emellan. Verktyget man använder är tvång. Det är inte att tro på individen och hennes förmåga. Det är inte att låta människor ta ansvar för sina egna liv. Det är inte frihet. Snarare är detta ett uttryck för att vilja ändra på människor för att få dem att passa in i ett politiskt projekt.

Det kan inte på något sätt anses vara liberalt.

På Twitter antydde någon att Folkpartiet byter namn till Liberalerna av samma anledning som DDR en gång i tiden hade ordet "demokratisk" i sitt namn. Man försöker blanda bort korten.

Det vore en sak om detta bara är Folkpartiet som fjantar sig. Men namnbytet till Liberalerna sker vid en tid när det finns ett stort tomrum i svensk politik. Det finns inget politiskt parti i riksdagen som står upp för liberala principer. För att komma till rätta med detta borde man skapa ett verkligt liberalt parti. Eller stöpa om ett existerande parti till att bli verkligt liberalt. Inget av detta tycks dock ske. Istället målar man läppstift på grisen – och döper om Folkpartiet till Liberalerna i förhoppning om att kunna lura liberala väljare att rösta på dem. Det är ohederligt.

Frågan är vad äkta svenska liberaler nu skall kalla sig – för att inte riskera att blandas ihop med de nymoralistiska paternalisterna i "Liberalerna".

2015-09-24

Liberalerna, flyktingarna och invandrarna


Det råder något slags tilltagande inbördeskrig i flyktingfrågan i borgerliga (och inte minst liberala) kretsar.

Med Decemberöverenskommelsen har man sett till att SD och deras talking points kommer att vara i politikens absoluta fokus minst hela denna mandatperiod ut, kanske även nästa. Plus att vi har en alldeles riktig flyktingkris framför oss.

Så frågan kommer inte att försvinna av sig själv.

Jag tänker göra ett uppsamlingsheat av mina tankar i debatten. Det är inget försök att uttolka den enda rena nyliberala läran. Det är inget försök att skriva folk på näsan. Det är ingen lösning på alla problem. Detta är bara vad jag personligen anser vara en rimlig position. Men det kräver att man kan hålla flera tankar i huvudet samtidigt.

Detta kommer att bli långt.


1. Principerna

Jag är för öppna gränser och fri rörlighet.

Jag anser att människor skall ha rätt att bosätta sig var de vill – så länge de respekterar andra människors frihet, säkerhet och egendom.

För mig är det även självklart att ingen har rätt att utnyttja sin fria rörlighet på någon annans bekostnad. Flyttar man, då måste man vara beredd att försörja sig själv och de sina.

Detta borde vara självklart och det är något som jag tror att de flesta är beredda att hålla med om.


2. Verkligheten

Nu är ju verkligheten en annan. Vi har en generell välfärdsstat. Den är förvisso en ogenomtänkt och ohållbar konstruktion. Men det är vad vi har att förhålla oss till, om vi vill ha mer än en rent teoretisk diskussion.

Till det skall vi lägga migrations-, arbetsförmedlings- och socialbyråkrati som tycks göra mer skada än nytta vad gäller att slussa in nya svenskar i samhället. (Om man inte betraktar inlärd hjälplöshet, utanförskap och livslångt bidragsberoende som ett normalt tillstånd för människor i vårt land.)

Vi har dessutom en dysfunktionell samhällsapparat som inte förmår att ta initiativ, bära ansvar eller hantera nya situationer. Värst av allt är kanske att statens våldsmonopol inte längre förmår skydda människors säkerhet och egendom, oavsett om brottsligheten går ner eller upp eller vem som står för lagbrotten.

Det går helt enkelt inte att lita på att staten lever upp till sin del av samhällskontraktet, vad gäller att skydda oss från andra. (Däremot lägger staten stora resurser på att skydda oss från oss själva.)

I slutändan klarar våra institutioner inte av att upprätthålla ens de viktiga och rimliga lagarna och inte heller att garantera att alla står lika inför lagen. (Behöver jag nämna det moment 22 som beskrevs i gårdagens Uppdrag Granskning på SVT?)

Detta räcker för att skapa knepiga och farliga situationer även utan tiggarläger och människor på flykt.

Så till att börja med måste man återupprätta i vart fall de samhällsfunktioner som man skulle kunna förvänta sig av en nattväktarstat.


3. Invandrare, ekonomiska flyktingar och krigsflyktingar

Det går inte att betrakta alla som kommer till vårt land som ett enhetligt kollektiv. Säkerligen är även följande uppdelning allt för grov och kollektivistisk. Men vi måste ha begrepp att förhålla oss till.

Invandrare som kommer till Sverige för att jobba från start (arbetskraftsinvandrare) och delta i samhället utgör inget problem. Oavsett varifrån de kommer. Välkomna!

Ekonomiska flyktingar som kommer hit i förhoppning om att få jobba och försörja sig själva och de sina borde inte heller vara några problem. Om det inte vore för att myndigheter, fack, regleringar, byråkrati och en skruvad arbetsmarknad sätter käppar i hjulen för dem. Detta är de som vill jobba, men som ofta inte ges chansen.

Sedan finns det naturligtvis, tyvärr människor som kommer till Sverige eftersom de tror att det är ett land av mjölk och honung – där alla får ett hus, en bil, bidrag och egna blondiner. Utan motprestation. Det är den verkligt problematiska gruppen. Det är, ibland, inte ens dessa människors fel. De fick en dröm presenterad för sig och de trodde på den. Och när de kommer till Sverige möts de av en migrationsbyråkrati som slussar in dem i processer som mycket väl kan sluta i ett liv på bidrag.

Krigsflyktingar är speciella. De har som regel dåliga förutsättningar att bli självförsörjande på kort (eller ens medellång) sikt. De är samtidigt utsatta, skyddsvärda och i verkligt behov av vår hjälp och vårt stöd. Och de är många.


4. Hur hanterar man situationen?

Låt mig börja med frågan om "EU-migranter". De är här som en konsekvens av den fria rörligheten inom EU. Men det är inte den fria rörligheten som sådan som är problemet.

Om en svensk använder sig av samma fria rörlighet för att flytta till ett annat EU-land – då skall hon registrera sig, som regel vid ankomst. Sedan har hon tre månader på sig att finna ett jobb med tillräcklig lön eller visa på annan trovärdig försörjning. Lyckas inte det får hon åka hem igen. Hon måste dessutom börja betala in till försäkringssystemen (oavsett om dessa är privata, kooperativa eller offentliga) för att kvala in i de sociala trygghetssystemen.

Detta är ett regelverk som redan finns. På samma sätt som det gäller för svenskar i andra EU-länder skall det gälla för EU-medborgare som kommer till Sverige. Och det skall upprätthållas.

Är man ekonomisk flykting / migrant från ett land utanför EU – då får man komma till Sverige som turist. Vilket implicerar en kortare vistelse. Om en turist träffar en svensk företagare som erbjuder ett jobb, då är det helt OK. Då blir det fråga om arbetskraftsinvandring. Men turister får inte hänga här hur länge som helst om det innebär att de kommer att leva på skattebetalarnas bekostnad eller på ett ohållbart sätt. Den som vill ha permanent uppehållstillstånd måste som motprestation kunna visa att hon försörjer sig själv.

Vad gäller båda punkterna ovan tror jag att det mesta (utom det där med PUT) faktiskt redan täcks av gällande lagar och regler. Problemet är som sagt att de inte upprätthålls.

Sedan var det det där med äkta flyktingar, från krig och förföljelse. Jag tycker att vi bör hjälpa dem, att vi skall uppvisa medmänsklighet och ge dem en fristad.

Men – jag har ingen principiell rätt att kräva av andra att de skall vara med och betala för detta. Vilket är ett argument som tyvärr slås till golvet av det förhållande att i Sverige sköts sådant här av stat och kommun, inte av människor som frivilligt hjälper andra.

Så om detta nu nödvändigtvis skall hanteras med offentliga medel – då måste vi börja med att reda ut hur många vi har råd att ta emot. Tyvärr. Annars kommer det att gå åt helvete totalt. Det vore oansvarigt så väl gentemot svenska folket som flyktingarna.

Utgångspunkten måste dessutom vara att asylbehovet är tillfälligt. Och att människor som tillfälligt söker asyl skall erbjudas kost, logi och akutsjukvård – men inte slussas in i de svenska sociala systemen.

Uppehållstillståndet skall vara tillfälligt och omprövas med jämna mellanrum. Den som siktar på att stanna efter att skyddsbehovet upphört bör hålla sig på rätt sida lagen och se till att skaffa ett jobb eller annan egen försörjning. (Att lära sig språket underlättar. Eller i vart fall engelska.) Då förvandlas de i ett slag till arbetskraftsinvandrare som kan få permanent uppehållstillstånd.

Att människor skall kunna växla från att vara asylsökande till att bli arbetskraftsinvandrare tror jag kräver en regeländring – så att de inte behöver åka tillbaka till landet de just flytt ifrån för att ansöka om arbetsvisum/PUT på den svenska ambassaden där.

Och så skall reglerna tillämpas lika för alla inom respektive grupp.


5. Det är rimligt och möjligt

Så... går det att stå för liberala principer och hantera invandringen och flyktingsituationen – trots att vi inte lever i ett liberalt lyckorike, utan i en generell välfärdsstat?

Jag vill hävda att det visst är möjligt att reda ut situationen. Det kan räcka med att upprätthålla gällande regler, se asyl som ett tillfälligt skyddsbehov, reda ut hur många vi har råd att hjälpa – samt vissa justeringar av vårt lands tämligen unika hantering av uppehållstillstånd. Att ha tydliga regler och att tillämpa en smula sunt förnuft.

Dessutom går det att göra med hedern, samvetet och de liberala principerna i behåll.

Problemet i dag är att systemet hanteras av ett gäng handfallna lallare som helt tappat koncepten – och som driver allt fler annars hyggliga människor rakt i armarna på ett parti som tycker illa om svartskallar i största allmänhet.

2015-08-25

Folkpartiet under falsk flagg


Folkpartiet har nu så få väljare att man bedömer det riskfritt att göra något som annars är väldigt vanskligt – att byta varumärke.

Inför sitt landsmöte diskuterar folkpartisterna att antingen byta namn till Liberalerna eller till Liberala Samlingspartiet. [Länk»]

Problemet är bara att FP inte är liberaler.

Så om de skall byta namn, då får de nog ta något mer passande. Med tanke på Major Björklunds profil skulle kanske Disciplinpartiet passa. Vill de anknyta till sin politiska historia skulle Förmyndarpartiet kunna vara ett alternativ. Kanske Euro-kramarna? Eller Övervakningspartiet?

Som så ofta när folk lockas att byta varumärke är det inte är namnet det är fel på – utan produkten.

2014-12-09

En liberal invandringspolitik


Vad är en liberal invandringspolitik? Låt mig kasta fram några egna tankar:
  • Människor som kan försörja sig och inte ligger andra till last skall få bo var de vill. Det gäller så väl EU-medborgare som immigranter från andra länder.
  • Av humanitära skäl skall vi ge flyktingar tillfälligt skydd och hjälp till mat, husrum och grundläggande sjukvård. Men de skall inte automatiskt slussas in i de svenska välfärdssystemen.
  • Flyktingar och asylsökande som vill ha permanent uppehållstillstånd skall visa att de kan försörja sig själva. Och de skall kvalificera sig för de svenska välfärdssystemen genom att betala skatt och sociala avgifter, precis som alla andra.
  • Vi måste markera hårt mot de EU-länder som inte tar samma humanitära ansvar som Sverige. Om EU har en gemensam flyktingpolitik, då skall man också dela på ansvaret.
  • Om övriga EU-länder ändå inte tar sin del av detta ansvar – då skall Sverige i vart fall kräva att få betalt (eller få reduktion av EU-avgiften) för att vi gör mer än andra.
Det kan låta som självklarheter – men jag kan lova att sådana här åsikter är högst kontroversiella på många håll.

Jag tror ändå att de flesta människor tycker att punkterna ovan är rimliga och rättvisa. Lika rättigheter och skyldigheter för alla som permanent bor och lever i Sverige. Grundläggande, akut hjälp till människor på flykt. Frihet, ansvar och humanism i ett öppet samhälle.

Att ha tydliga och begripliga regler är dessutom mer humant än att förpassa människor till evigt utanförskap i ett system av missriktad välvilja.

Trivia: Här kan du läsa vad M var på väg att landa i 2009, innan SD kom in i riksdagen och fuckade upp svensk politik genom att dra in unken nationalism och främlingsfientlighet i debatten. Rätt uppseendeväckande, med dagens mått mätt. »

2014-11-26

En liberal EU-kritikerns klagan


Att vara liberal EU-kritiker är ofta en ökenvandring.

De andra EU-kritkerna (de som har resurser) är som regel nationalister, protektionister eller främlingsfientliga. Vilket är ett sällskap jag inte trivs i.

Och nu visar det sig att en allt större del av den europeiska EU-kritiska rörelsen har kopplingar till Ryssland. [Länk»] Fattades bara.

Samtidigt beter sig de som borde stå upp för en liberal EU-kritik märkligt. Politiska partier som borde vara emot centralstyrning, kommandoekonomi, byråkrati och politisk klåfingrighet tappar koncepten fullständigt när det gäller EU.

Och de som kallar sig federalister tycks bara vilja sända makt uppåt i systemet – aldrig neråt, aldrig decentralisera.

Så här står man och är förbannad. Med minimala stödtrupper, minimala kampanjresurser – men med alla de goda argumenten.

2014-10-26

Tyskland får ett nytt liberalt parti


Uppgivna FDP:are, en del piratpartister, några gröna, en och annan sosse och ett antal företagare har just startat ett nytt liberalt parti i Tyskland – Neue Liberale.

Partiet grundades för ungefär en månad sedan i Hamburg och man är nu i färd med att sätta ihop ett mer heltäckande partiprogram.

Nya Liberalerna verkar luta åt det socialliberala hållet och man skall nog inte räkna med någon direkt EU-kritik från dem. Men projektet är ändå oerhört intressant.

Innan FDP kollapsade visade de att det är viktigt med liberaler som vågmästare i tysk politik. Till exempel var det FDP som låg bakom flera av de taktiska segrarna mot massövervakningen och för internets frihet i den förra tyska regeringen.

Om projektet lyckas kan det bli grunden för ett nytt regeringsalternativ, med liberaler och CDU.

Wikipedia » | Die Welt » | Der Zeit » | Süddeutsche Zeitung »

2014-09-15

En enkel lösning på politikens problem: Lämna folk i fred!


I dag går en massa människor omkring och känner obehag över att (SD) har fått ökat politiskt inflytande. Andra oroar sig över att en vänsterregering nu kommer att styra och ställa över deras liv. Under förra mandatperioden kände många olust mot en borgerlig politik. Många fruktar att den vänster som står för "det fina våldet" får inflytande över den traditionella politiken. En del människor är rädda att olika religioner skall få inflytande över reglerna i vårt samhälle. Andra avskyr det grepp som den politiska korrektheten, surdegsmedia och feminismen stundtals har om samhällsfrågorna. Vi är många som oroas av det sätt som postmodernismen relativiserar allt från grundläggande rättigheter till vetenskap. Morallagarna blir allt fler...

Detta sätter fingret på ett problem med den politiska, representativa demokratin: Vinnaren tar allt. Den som först får ihop en majoritet kan tvinga hela folket till ditt eller datt. Det finns alltid en minoritet som inte gillar och som drabbas av majoritetens beslut.

Men det finns ett enkelt motgift. Det är att minska politikens makt – och att låta folk välja själva i så stor omfattning som möjligt.

Detta är liberalismens idé. Att lita på människor och ge dem frihet att göra sina egna val.

Det är detta som skiljer liberaler från politiskt aktiva med andra ideologier. Från dem som vill styra och ställa över folk. Från dem som vill ändra på människor. Från dem som tycker att en modell skall passa alla.

Lämna folk i fred, helt enkelt.