2010-08-26

Svenska skattetbetalare får ta notan om banker i EU:s ekonomiskt struliga länder går omkull

Riksdagens finansutskott har sagt nej till EU:s modell för finansiering av de europeiska bankernas insättningsgaranti. Enkelt uttryckt går förslaget ut på att om ett land slarvar med finansieringen, då tvingas andra medlemsstater gå in och täcka upp.

Och med tanke på hur vissa EU-länder sköter sin ekonomi, så känns detta väldigt riskabelt. Det kan sluta med att svenska skattebetalare får stå för notan om banker i till exempel Grekland, Italien eller Spanien går omkull.

Nu är frågan: Tycker riksdagens partier så här på riktigt? Eller beror det tillfälliga modet bara på att man inte vill ha in denna fråga i valrörelsen?

Regeringen, EU:s ministerråd och EU-Kommissionen är sura på riksdagen, efter finansutskottets beslut. Och det är ju institutioner som den svenska riksdagen annars brukar göra allt den kan för att svansa för.

Väljarna bör kräva de svenska politiska partierna på klart besked i denna fråga. Kommer finansutskottets linje att ligga kvar även efter höstens riksdagsval?

För övrigt är riksdagens markering närmast symbolisk. Under Lissabonfördraget krävs att minst nio nationella parlament sätter ner foten, för att EU skall ompröva ett förslag utifrån närhetsprincipen / subsidiaritetsprincipen. Och det måste ske inom ett kort tidsfönster, under vilket de flesta nationella parlament i Europa har sommarlov. Så det ser mörkt ut.

Om inget mirakel inträffar – så kommer detta att sluta med att svenska skattebetalare får ta notan när banker i ekonomiskt struliga EU-länder går omkull.

Kom ihåg var du läste det först.

9 kommentarer:

  1. Lägligt att riksdagen ska ta beslut om detta i oktober, efter valet...

    SvaraRadera
  2. Har Piratpartiet en åsikt i frågan? :)

    /Johan

    SvaraRadera
  3. Den här med Clarke and Dawe är både kul och bra i att ställa frågan; hur kan knackiga ekonomier hjälpa andra knackiga ekonomier?

    Se här: Lending merry-go-round

    SvaraRadera
  4. Med syftning på rubriken: Ja, givetvis är det så.

    Det är ju från resursskapandet i privata näringslivet och från det arbetande folket i det samma som den enorma mängden skatteintäkter kommer och därmed finns.

    En väl förborgad hemlighet i vissa kretsar i dag, verkar det som.

    SvaraRadera
  5. Här kan man prata om att galten Särimner verkligen fått ett mänskligt ansikte.

    Skatteknarkarstatens Cornucopia, det arbetande folket. Just whip the pig!

    SvaraRadera
  6. Det känns oerhört vanskligt och den krishantering som hittills skett tycker jag verkar illa genomtänkt.

    Jag tycker vi ska ha en europeisk insättningsgaranti. Hela det ekonomiska systemet bygger på att man med förtroende kan lämna sina pengar till någon annan.

    Men då ska vi ha ett system liknande Carnegie där staten gick in och tog över en bank på obestånd. Ägarna förlorade allt och vet man det så kanske man blir lite mer eftertänksam som ägare. Carnegie är nu åter privatägt och såldes för 2,2 miljarder. Totalt hade Riksgälden lånat ut 2,4 miljarder så det gick ju ganska så bra.

    När det gäller staters taskiga ekonomi så borde det egentligen vara en sak mellan dem och deras långivare - men eftersom det är många europeiska storbanker som lånat ut pengar till europeiska stater så kommer politiken oundvikligen att dras in.

    Här måste det in ett system för ackordsuppgörelser som i första hand drabbar långivare. Vid en akut betalningskris där ett förfallet lån inte kan betalas tillbaka så tycker jag man kan fördela ansvaret på följande sätt.

    1/3 av lånet betalas inte tillbaka. Den smällen får långivaren ta.

    1/3 av lånet förlängs av långivaren till genomsnittlig marknadsränta för statsobligationer i EU + 1 %. Detta måste långivaren gå med på för att ha en chans att få några pengar.

    1/3 av lånet tas över av centralbanken med samma ränta som ovan. Därmed överflyttas en del av risken till hela valutaområdet, men utspädningen är ganska liten. Samtidigt minskar långivarens risk, eftersom man kommer undan med en förlängd kredit på bara 1/3 av det ursprungliga lånet.

    Långivare som ger nya lån efter en sådan här ackordsuppgörelse ska inte räkna med att få någon hjälp alls. Det borde effektivt sätta stopp för statens möjlighet att gå med mer underskott.

    SvaraRadera
  7. Men det är väl klart att europeiska skattebetalare ska täcka katastroferna efter amerikanska valutaspekulationer!

    China Blocks US-UK Attack On Euro

    SvaraRadera
  8. Jag är ingen ekonom så jag kanske har en naiv syn på det hela men egentligen: Om man lånar låtsaspengar till varandra om och om igen så är det ju egentligen inga pengar alls. Så det enda man kan göra när luftslottet kollapsar är ju att avskriva allt (det var ju ingenting från början i alla fall). Men att göra det vore ju att acceptera att dagens ekonomi vilar på rätt skakiga premisser, enda det skulle ju inte gå an.

    SvaraRadera
  9. @Johan

    Inte ännu, men vi kan konstatera att om Piratpartiet kommer in i riksdagen och lyckas stämma i bäcken för de värsta vansinnigheterna så ser jag bara två vägar vidare för partiet.

    1) Man har uppnått det man försökte få igenom. PP upplöses sedan då andra partier tagit åt sig medborgarrätt, rättssäkerhet och personintegritet på sin reélla agenda. Vi PPare kan då lugnt fortsätta med våra vanliga liv i stället för att lägga ned mycken tid och möda på att försvara demokratiska självklarheter.

    2) PP mognar till ett helhetsparti. En fråga värd att ta upp är ökad kritik mot EU i de fallen. Att gå med i en europeisk allians som i allt fler aspekter börjar påminna om en hybrid av skum bokklubb och sekt är något vi nog där vill överväga ordentligt.

    Som det ser ut just går ett medlemskap i EU mer eller mindre i praxis ut på att man gått med på att subventionera franska bönder och länder som vanskött sin ekonomi med skattebetalarnas pengar. Grekland - "too big to fail"?

    SvaraRadera

Håll en hyfsad ton. Kommentarer bör vara intressanta, fyndiga eller på annat sätt tillföra något - för att slippa igenom nålsögat.