 |
| ACTA - Anti-Counterfeiting Trade Agreement |
Låt mig först åter påpeka att texten går stick i stäv med Europaparlamentets ACTA-resolution, som säger att man inte vill ha ett avtal som rör fildelning – utan ett som endast fokuserar på varuförfalskning. Det har EU-Kommissionen valt att strunta i.
Parlamentet krävde också öppenhet och insyn i förhandlingarna. Förutom vid ett tillfälle under resans gång har kommissionen även struntat i detta krav, trots att det har stöd i Lissabonfördraget. Ett fåtal ledamöter i parlamentet har, under stränga sekretesslöften, fått se förhandlingsdokument. Men det stora flertalet har, liksom allmänheten, fått förlita sig på läckor. Man kan tycka att det är en något styvmoderlig behandling av den lagstiftande församlingen...
Så till innehållet i den senaste texten. Jag har alltså bara hunnit läsa igenom den en gång. Jag är inte jurist. Jag förstår inte riktigt allt. Jag kan ha missuppfattat somligt. Och jag har misstänksamhetens glasögon på mig. Men trots det sticker en del saker ut så mycket att man ändå kan vara rätt säker på att det är jävulskap i görningen...
Nu kommer jag att lägga tyngdpunkten på sådant om rör fildelning och internet. Men jag måste ändå säga att ACTA-avtalets delar om varuförfalskning lämnar en del övrigt att önska, vad gäller till exempel rättssäkerhet.
Redan i portalavsnittet finns ett antal tvärsäkra påståenden om intellectual property som faktiskt bara är åsikter.
I kapitel två, sektion 1, punkt 4 (2.1.4) meddelas – för säkerhets skull – att ingen tjänsteman skall kunna ställas till ansvar för saker som han eller hon kanske ställer till med i sin iver att uppfylla ACTA-avtalet.
I 2.2.1 slås det fast att skadestånd för upphovsrättsintrång kan baseras på marknadspriset. En kopia jämställs alltså med en utebliven försäljning av ett exemplar. Vilket vi ju vet inte alls är sant, speciellt när det gäller fildelning. (Och att tro att försäljningen av en fejkad Rolex för 50 dollar innebär en utebilven försäljning av ett original, för tusentals dollar, det är ju faktiskt rent skrattretande.)
I sektion tre, Border Measures, finns bland annat följande att läsa "Parties may exclude from the application of this Section small quantities of goods of a non-commercial nature contained in travelers’ personal luggage." Avtalsparterna kan alltså få lov att se mellan fingrarna med vad folk har med i sitt personliga bagage vid utlandsresor. Men den skrivningen innebär, å andra sidan, att normaltillståndet är att privat bagage skall kollas i jakt på olovliga kopior. Ingenstans i texten görs skillnad mellan till exempel gymnastikskor och musikfiler. Och ingenstans finns något undantag för "bagage" i form av filer på datorer, mobiltelefoner, digitalkameror och MP3-spelare.
Här slås också fast tullen får lov att genomföra kontroller på eget initiativ.
Sektion fyra handlar om straffrättsliga sanktioner. Sådana, säger man, skall förekomma. IPRED 1 (att ge skivbolagen polisiära befogenheter) byggs alltså ut med det som tidigare kallades IPRED 2 – att låta polis med påslaget blåljus jaga en hel ungdomsgeneration.
Här finns en intressant vaghet. Man talar om att straffrättsliga sanktioner i vart fall skall förekomma om varuförfalskning eller olaglig fildelning sker i kommersiell skala. "Skala..." det kan definieras hur som helst. Rena gummiparagrafen. Mer relevant hade naturligtvis varit att tala om kommersiellt syfte.
Även stämpling och medhjälp till upphovsrättsbrott skall, enligt avtalet, föranleda straffrättsliga sanktioner. Och i 4.2.15 meddelas att straffen i fråga skall omfatta fängelse och böter.
Och nu, kapitel två sektion fem – internetavsnittet. Där klargörs att civil- och straffrättsliga sanktioner skall förekomma även vad gäller upphovsrättsbrott på internet.
I 2.18.3 finns den omdiskuterade skrivningen "Each Party shall endeavor to promote cooperative efforts within the business community to effectively address at least [trademark and] copyright or related rights infringement..." Detta tolkas av många som en uppmaning att pressa internetoperatörerna att bli nätpoliser åt nöjesindustrin. Tolkningen är inte helt orimlig, eftersom texten finns i interentavsnittet. Eller med tanke på att man i nästa punkt slår fast att man skall kunna beordra online service providers att avslöja identiteten på kunder som ägnar sig åt upphovsrättsbrott (som fildelning).
I 2.18.5 kan man läsa att "Each Party shall provide adequate legal protection and effective legal remedies against the circumvention of effective technological measures..." Det skall alltså bli olagligt att kringgå, knäcka eller på annat sätt ta sig förbi DRM / kopieringsskydd. Det skall även bli förbjudet med teknologi, prylar och komponenter som har detta syfte. (Fortsätter man att läsa i stycket kan man även dra slutsatsen att till exempel regionfria DVD-spelare kommer att bli olagliga.)
Det skall även bli olagligt att ändra eller ta bort electronic rights management information – det vill säga ID-nummer och användarvillkor i till exempel musikfiler, filmfiler och dataprogram. (Även om du har köpt dem.)
Vidare hänger man på en massa byråkrati (och anti-fildelningspropaganda) i avtalet. Men jag tänker raskt hoppa till kapitel fem – "Världsregeringen", som jag lite skämtsamt kallar den. Det skall nämligen utses en styrelse för ACTA-avtalet, The ACTA Committee.
Reglerna för denna är av en typ som normalt sett aldrig skulle godkännas som stadgar ens i en bostadsrättsförening eller i en klubb för frimärkssamlare.
The ACTA Committee skall sköta översynen av implementationen och det operationella vad gäller detta avtal. Den skall även... "consider matters concerning the development of this Agreement". Det vill säga... fixa prylar, typ. Och "consider any other matter that may affect the implementation and operation of this Agreement". Vilket kanske är säkrast att påpeka, eftersom det fortfarande finns folk som tror att våra demokratiskt valda politiker har inflytande över processen.
Men, det kommer mera. Hela 5.1.3 handlar om hur man skall kunna släppa in andra (det lyser "nöjesindustrin" om hela avsnittet) i kommitténs arbete. Och som om inte det räckte för att öppna helvetets portar avslutar man stycket med att säga att kommittén även får bestämma att "take such other action in the exercise of its functions as the Committee may decide". Se där, en brasklapp som heter duga.
Ger du dig? Inte? OK, här kommer mera. The ACTA Committee får fastställa och ändra sina egna "rules and procedures". Kul för den. Eller vad sägs om den här "All decisions of the Committee shall be taken by consensus, except as the Committee may otherwise decide by consensus." Vilket litet ondskefullt mästerverk. "The committee shall be deemed to have acted by consensus on a matter submitted for its consideration, if no Party present at the meeting when the decision is taken formally objects to the proposed decision." Med andra ord kan mycket lösas om rätt person går ut och kissar vid rätt tillfälle...
Blah, blah, blah... Och då har vi ändå bara hunnit titta på texten som hastigast. Tack för visat intresse, du som har hängt med ända hit. Det kommer mer i sak, form och vad gäller spelet. Men nu vill jag inte tänka på ACTA en sekund till i dag.
Se även:
Techdirt - ACTA Analysis: You Can't Craft A Reasonable Agreement When You Leave Out Stakeholders
Monica Horten - Final ACTA puts Europe under more pressure for graduated response
Bra jobbat! Du har förtjänat en natts sömn nu! :-)
SvaraRaderaFyfan!
SvaraRaderaIbland får man känslan av att EU är världens tråkigaste diktatur.
SvaraRaderaLåter som man försöker återupprätta feodalsamhället!
SvaraRaderaDenne "ljushuvud" som har hitta på detta har uppenbarligen sovit under historielektionerna. Vad gör man med en sådana "ljushuvud"?
Jo, man gör som i klassisk Lucky Luke-stil, doppar uslingen i tjära och sedan rullar denne i fjädrar, vartefter uslingen sedan får fly sin kos. (OBS IRONI, MED VISS MÅTT AV ALLVAR)
Datalagring och ACTA leder nog till att fildelningsprogrammen har en inbyggd anonymiseringsfunktion men att tro att det är viktigt för svenska folket med piratpartiets små siffror är knappast troligt. Lite som grodan som kokas..
SvaraRaderaDu är väll medveten att straffet att tjära en människa medför oftast döden och om inte, i alla fall svåra men för livet i form av förfärliga brännskador.
SvaraRaderaDiffarna nästan klara: http://euwiki.org/ACTA/diffs
SvaraRaderaGrand slam för IFPI, dom har fått oss att längta efter fascismen (desire) i preamblen: Desiring to promote cooperation between service providers and rights holders with respect to relevant infringements in the digital environment;
@ Lord Metroid
SvaraRaderaBrännskador!?
Det var "tjära" han skrev--inte asfaltera. :P
"
SvaraRaderaI kapitel två, sektion 1, punkt 4 (2.1.4) meddelas – för säkerhets skull – att ingen tjänsteman skall kunna ställas till ansvar för saker som han eller hon kanske ställer till med i sin iver att uppfylla ACTA-avtalet."
Innebär inte det här "licence to kill" i praktiken för agenter i9 ACTAS tjänst
Tycker "medhjälp till upphovsrättsintrång" är helt fabulöst sladdrigt utryck.
SvaraRadera- Leverera internet mot betalning?
- Hur blir det med öppna trådlösa nätverk?
- Hur är det om man säljer eller ger bort mp3-spelare?
- Att sälja stora hårddiskar då, medhjälp?
- Sälja datorer? Det är ju medhjälp ju!
Här är det den texten hör hemma:
SvaraRaderaParanoia (game)
Någon som känner att dom kan sätta ihop en sourcebook eller något sånt?
Lite bakläxa får du nog Henrik. Låt oss titta till exempel på 2.18.5. Denna text är i princip nästan en EXAKT kopia på den text som finns i det WIPO avtal som ligger till grund för bland annat de ändringar vi fick i svensk lag 2005 om denna typ av skydd. Det som tillkommit är att man förutom "authors" lagt till att det ska gälla även för "performers or producers of phonograms". Det är allt. Inget mer har tillkommit eller ändrats.
SvaraRaderaDu gör ett vanligt misstag och läser inte hela texten ich antar att det gäller all "DRM / kopieringsskydd". DRM är INTE kopieringsskydd och ditt citat visar att du inte förstått hela texten. Nuvarande svensk lagstiftning och avtalet säger (och jag citerar vidare från avtalet efter ditt citat) "that are used by authors, performers or producers of phonograms IN CONNECTION WITH THE EXERCISE OF THEIR RIGHTS in, and that restrict acts in respect of, their works, performances, and phonograms,..."
Det rör sig således inte alls om skydd för alla typer av handlande utan endast för sådant som är upphovsrättsligt relevant. Kopiering är en sådan rättighet. Åtkomst är INTE en sådan rättighet. Ett skydd som reglerar kopiering omfattas alltså medans ett skydd som omfattar åtkomst (väldigt vanligt inom DRM) omfattas INTE. Regionskodning som du nämner är ett åtkomstskydd och omfattas således INTE. Detta resoneras specfikt om i förarbetena till lagen från 2005. ACTA ändrar inte detta då det är en kopia av det WIPO avtal som vi redan har implementerat i vår lagstiftning via EU direktiv (med undantag för utökningen för "performances, and phonograms" (möjligt att svensk lag redan innefattar det också men osäker). Sedan finns det många länder både inom EU och utanför som gått längre och till exempel lagt till "access" elelr åtkomst som något som skydd kan appliceras på men det ändras ju inte av det här avtalet.
Andra delar som du citerar (till exempel "electronic rights management information") verkar vara liknande, mer eller mindre kopiering från WIPO avtalet även om jag inte kollat så noga mer än för ovanstående exempel.
Så se till att sätta innehålet i sitt sammanhang och kolla vad som redan gäller först. Sedan kan man alltid tycka att det vi redan har är dåligt men det är ju en annan sak.
Delar texten då den var för stor.
SvaraRaderaLite bakläxa får du nog Henrik. Låt oss titta till exempel på 2.18.5. Denna text är i princip nästan en EXAKT kopia på den text som finns i det WIPO avtal som ligger till grund för bland annat de ändringar vi fick i svensk lag 2005 om denna typ av skydd. Det som tillkommit är att man förutom "authors" lagt till att det ska gälla även för "performers or producers of phonograms". Det är allt. Inget mer har tillkommit eller ändrats.
Du gör ett vanligt misstag och läser inte hela texten ich antar att det gäller all "DRM / kopieringsskydd". DRM är INTE kopieringsskydd och ditt citat visar att du inte förstått hela texten. Nuvarande svensk lagstiftning och avtalet säger (och jag citerar vidare från avtalet efter ditt citat) "that are used by authors, performers or producers of phonograms IN CONNECTION WITH THE EXERCISE OF THEIR RIGHTS in, and that restrict acts in respect of, their works, performances, and phonograms,..."
fortsättning...
SvaraRaderaDet rör sig således inte alls om skydd för alla typer av handlande utan endast för sådant som är upphovsrättsligt relevant. Kopiering är en sådan rättighet. Åtkomst är INTE en sådan rättighet. Ett skydd som reglerar kopiering omfattas alltså medans ett skydd som omfattar åtkomst (väldigt vanligt inom DRM) omfattas INTE. Regionskodning som du nämner är ett åtkomstskydd och omfattas således INTE. Detta resoneras specfikt om i förarbetena till lagen från 2005. ACTA ändrar inte detta då det är en kopia av det WIPO avtal som vi redan har implementerat i vår lagstiftning via EU direktiv (med undantag för utökningen för "performances, and phonograms" (möjligt att svensk lag redan innefattar det också men osäker). Sedan finns det många länder både inom EU och utanför som gått längre och till exempel lagt till "access" elelr åtkomst som något som skydd kan appliceras på men det ändras ju inte av det här avtalet.
Andra delar som du citerar (till exempel "electronic rights management information") verkar vara liknande, mer eller mindre kopiering från WIPO avtalet även om jag inte kollat så noga mer än för ovanstående exempel.
Så se till att sätta innehålet i sitt sammanhang och kolla vad som redan gäller först. Sedan kan man alltid tycka att det vi redan har är dåligt men det är ju en annan sak.
Detta är ett av problemen med ACTA-avtalet. Det är svårt att reda ut vad som är nytt och vad som redan finns eller inte finns i andra lagar och avtal. Jag tror vi måste sätta egna jurister på det här, om möjligt.
SvaraRaderaHoppas verkligen att ni därnere lyckas få EP att rösta nej till den där skiten.
SvaraRaderaHuga.
SvaraRaderaI sammanhanget är det bra att påminna om att konsekvens visserligen generellt bra, men inte är ett giltigt argument för att gå emot dåliga tidigare beslut. Som att godkänna vissa saker från WIPO.
Det ser alldeles uppenbart ut som att upphovsrättsindustrin vill använda ACTA (precis som WIPO) som ett instrument för att införa sin lagstiftning (vilket vi redan trodde) men också att försöka kortsluta framtida insyn genom att koppla bort den framtida demokratiska insynen eftersom ingen kommer att kunna styra "The ACTA committee". Enligt min åsikt har detta spårat ut helt utom all räddning, och bör skjutas ner i sin hehet. Ibland (men sällan, och det gäller att välja sina strider!) är det bättre att ta avstånd från folk, och offentligt deklarera dem som ovänner, istället för att försöka övertyga dem. Fördelen med att slå upp en sådant öppet krig är att det blir uppenbart för betraktaren att de saknar trovärdighet om ens uppfattning, och att det finns ett intresse från deras sida att sprida desinformation. Man ska dock vara säker på att man kan nå ut med sin bild. Detta skulle kunna vara ett sådant fall.
Och, borde därför inte motåtgärden vara att initiera ett alternativ till ACTA från parlamentets sida för att byta fokus så man hugger huvudet av ACTA, speciellt som det är just huvudet som är problemet, vissa av grundtankarna om att man inte ska låta stater med tveksam moral inte tjäna på organiserad brottslighet är helt friska. Om det finns formella problem är det dags att sätta juristerna på att gå runt dem. Kan det vara en idé att börja med en skriftlig förklaring, kanske? Eftersom man då väljer hur man ska formulera saker från början, får man det s.k. problemformuleringspriviligiet.
Hur fan länkar jag till det här inlägget nu då. Hittar ingen permalänk. Det här är ju viktigt...
SvaraRaderaSen undrar jag hur du fått dit de där följaknapparna Henrik. Har ej lyckats på min blogg.
Hur fan länkar jag till det här inlägget nu då. Hittar ingen permalänk. Det här är ju viktigt...
SvaraRaderaSen undrar jag hur du fått dit de där följaknapparna Henrik. Har ej lyckats på min blogg.
Mary X:
SvaraRaderaLänkar - högerklicka på rubriken eller på klockslaget i bloggpostens fot.
Follow - i Blogger går man in i "Design" och klickar sedan på mallen för inlägg. Där finns alla saker.
Tack för genomläsningen.
SvaraRadera