Amerikanska staten är på väg att slå i lånetaket, igen. Den 18 mars kan USA:s pengar vara "slut". Några kostnadsminskningar av substans tycks vara svårt att enas om. Och notan för stimulanspaketen återstår att betala. Hoppsan!
2011-03-03
Den amerikanska ekonomin
Amerikanska staten är på väg att slå i lånetaket, igen. Den 18 mars kan USA:s pengar vara "slut". Några kostnadsminskningar av substans tycks vara svårt att enas om. Och notan för stimulanspaketen återstår att betala. Hoppsan!
Etiketter:
ekonomi,
finanskris,
USA
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Kunde inte låta bli att reagera på ett diagram som DN publicerade i dagens tidning (hittade det inte på nätet). Det visar hur USAs statsskuld har ökat för varje år under 2000-talet.
SvaraRaderaDet intressanta var att om statistiken stämmer så ökade USAs statsskuld under George Bush tid med drygt 10 procent av BNP:n på 8 år från knappt 60 % till knappt 70 %.
Från 2009 och framåt (under Obamas år) har den skulden enligt diagrammet ökat med ytterligare nästan 30 procent av BNP:n till närmare 100%.
Om den här statistiken stämmer så är detta rätt anmärkningsvärt. Bush har ju (förmodligen med rätta) fått mycket kritik för hur han slösade med skattepengarna. USA har alltså i så fall under Obamas ledning på bara drygt två år nästan tredubblat den skuldökningen som Bush åstadkom under 8 år.
/Steffo
Steffo, istället för att stirra sig blind på vilka år statsskulden ökar, så kan man istället titta på vad det är som gör att statsskulden ökar.
SvaraRaderaKrigen i Irak och Afghanistan, Medicare-D (genomfört av Bush, ej finansierat av varken nedskärningar av andra saker eller skattehöjningar) , Bushs skattesäkningar (som Obama förlängde), TARP (signerades av Bush i Oktober 2008) är alla saker som fortsätter att öka statsskulden långt efter att Bush har lämnat. Inte då sagt att Obama inte har påverkat statsskulden uppåt, det har han.
Men skilladen i skatteskulden mellan 2001 och vad den beräknas vara 2012 kan delas upp i fyra delar, det som beror på recessionen i ekonomin (37%), saker Bush genomfört (33%), saker Bush genomfört som Obama stödjer eller har förlängt (20%) och saker genomfört av Obama (10%).
Historiskt sett så i förhållande till BNP var skatteskulden i taket efter andra världskriget, den kämpandes sedan ner, bland annat genom höga marginalskatter, under Eisenhower så var de högsta över 90%. Nådde sin botten i mitten av 70 talet. Sedan kom 1980, med en ny president och en ny skattepolitik och sedan dess så har skatteskulden bara fortsatt uppåt (inte helt sant, den minskade under Clinton).
Under 2000-talet höjdes lönetaket 10 gånger (2002, 2003, 2004, 2006, 2007, 2 ggr 2008, 2 ggr 2009, och 2010.), så det är heller inte något ovanligt, det ovanliga är att det inte brukar bli partipolitik över dessa.
SvaraRaderaDet enda det finns brett allmänt stöd för är att dra ner på biståndet. Och det är ett spotte i havet. Finns inte majoritet för nedragningar i försvaret eller i sjuk eller socialförsäkringssystemen, eller för den delen skattehöjningar.
Och vad tror ni händer med den svenska ekonomin den dagen republikanerna, som kontrollerar hälften av kongressen, kastar en skiftnyckel in i den amerikanska och världsekonomin genom att vägra höja taket?
Allt vad Borg lyckats med kommer att vara för intet.
Lösningen på den amerikanska krisen är inte att köra in i en bergvägg.
Hax, försöker du påstå att Tea Party är dem som vill göra något åt budgeten med denna bild?
SvaraRaderaTP är förvisso till stor del kufar och lökar. Men de är de enda som vill minska den federala makten och dess verksamhet rejält.
SvaraRadera"TP är förvisso till stor del kufar och lökar. Men de är de enda som vill minska den federala makten och dess verksamhet rejält."
SvaraRaderaNja. Enligt en WSJ-undersökning säger nära två av tre Tea Party medlemmar nej till att skära ordentligt i Social Security och Medicare.
Som alla andra amerikaner vill de ha både ha kvar de saker som staten gör och som är bra för dem och skattesänkningar.
Bilden är inte riktigt sann, både republikaner samt demokrater vill sänka statsutgifterna lika mycket, bara olika saker. Och båda kallar den andras sänkningar för oansvariga.
SvaraRaderaOT: varför väljer så många anonym på denna blogg? Det är minst lika lätt att välja Namn/url med den skillnaden att man måste välja ett alias med det valet.
Jag finner det fantastiskt att staten betalar jättesummor till banker som "förlorat" pengar som inte fanns (de hade inget reellt värde). Säga vad men vill om ekonomer och statsvetare men dom verkar ha gett upp självmant.
SvaraRadera