2011-06-21

Ännu en dag i demokratifabriken

Ännu en dag med brottningsmatch mot Europaparlamentets snåriga regelverk.

Saker som kanske eller kanske inte är möjliga enligt en översättning av reglerna – men kanske det motsatta översatt till ett annat språk. Eller inte. Människor som hävdar saker på grundval av vissa regler, som bara flyger om man medvetet struntar i resten av reglerna. Och så vidare.

Och så det här med byråkratin...

Frågan är var frontlinjen i EU går. Kanske mellan institutionerna. Men vi börjar luta åt att den mer finns mellan de direkt och indirekt folkvalda å ena sidan – och tjänstemännen å den andra. I ett spel där byråkratin i Europaparlamentet, ministerrådet och kommissionen alltid gaddar ihop sig.

Det är som Yes, Minister! Fast utan humorn.

7 kommentarer:

  1. En fråga: Känner du att du gör någon nytta "inifrån". Får du och dina kompisar till några förändringar, till det bättre?

    SvaraRadera
  2. Jodå, i späder ut vansinnet. På våra områden. Det är f.ö. massor av folk i EP som uppskattar att det finns folk att tala med nu, som kan dessa frågor.

    Vad gäller vansinnet i ett större perspektiv känner jag att jag lär mig massor av saker för att kunna driva kampen - i nästa rond.

    SvaraRadera
  3. Ok, fortsätt så!

    Blir det en teknisk knockout av etablissemanget eller blir det en rak höger, alltså folkligt uppror/revolution?

    SvaraRadera
  4. Det konstanta gnaget har långsiktig effekt. Jag hoppas att det finns en fortsättning efter 2014. För sånt här tar tid, men till slut urholkar dropparna stenen.

    SvaraRadera
  5. Samtidigt så känner man ju - och det borde vara likadant för alla ledamöter - att systemet bör vara anpassat för ledamöterna och inte tvärtom.

    Varför inte sätta upp en arbetsgrupp för förenklandet av parlamentsarbete? Piratpartiet må vara ett enfrågeparti men systemfrågor kan väl alla arbeta med. Och helst de som är lite nya och som fortfarande har lite öppen syn.

    SvaraRadera
  6. Och PP är inte ett enfrågeparti egentligen

    SvaraRadera
  7. Påminner alla om att när tillfälle ges, se för 17 den eminenta engelska TV-serien "Yes, Minister" från 80-talet. Skildrar perfekt och med brilliant humor, ironi och sarkasm den ständiga kampen mellan tjänstemännen i stat och förvalning (ex Sir Humphrey) och de folkvalda politikerna i form av Ministern, sedermera Statsministern. Kan kritik av Makten framföras på ett mer bitande och elegant sätt? (Hela TV-serien kan inhandlas i box!!!)

    SvaraRadera

Håll en hyfsad ton. Kommentarer bör vara intressanta, fyndiga eller på annat sätt tillföra något - för att slippa igenom nålsögat.