Aftonbladet och Expressen har friats i hovrätten för sin publicering av annonser för utländska spelbolag. Att spelen är olagliga som sådana, det lägger sig rätten inte i. Vad det handlar om är att svenska och utländska olagliga spel behandlas olika. SR Ekot förklarar...
"I korthet har domstolen kommit fram till lotterilagen behandlar olagliga spel olika beroende på om de anordnas i Sverige eller utomlands. Den som främjar utländska spelbolag, till exempel genom annonser, riskerar att drabbas av strängare straff än om man gjort reklam för ett svenskt bolag utan tillstånd. Det strider mot EU-rättens diskrimineringsförbud och de tidigare domarna ska därför rivas upp."
Lagstiftningen behöver fortfarande ändras. Men det känns rätt bra att hovrätten upphäver en dom som, i praktiken, är fråga om censur. Även om det inte var det som var knäckfrågan i rättens bedömning.
För övrigt anser jag att spelmonopolet bör skrotas.
2011-06-22
En symbolfråga för tryckfriheten
Etiketter:
censur,
EU,
piratfrågor,
rättsfall,
spelmonopolet,
tryckfrihet
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Alldeles självklart är det inte tycker jag. Det vore nog bra om HD avgjorde det här.
SvaraRaderaI domen, stycke 47, säger EU-domstolen att Lotterilagen skiljer sig i det att den som främjar ett olagligt spel i Sverige endast kan drabbas av vite enl 52 §, medan den som främjar spel i utlandet kan få böter eller fängelse i högst sex månader enligt 54 §.
I stycke 55 skickar EU-domstolen den frågan tillbaks till Svea hovrätt med uppgiften att rätten ska avgöra om straffansvaret är likadant för främjande av olagliga svenska spel och främjande av utländska spel (som kan vara lagliga i sig).
Straffansvar för olagliga spel är dels reglerat i 54 § lotterilagen, och för spel som riktar sig till allmänheten i 16 kap 14 § brottsbalken (dobbleribrott).
Vidare gäller bestämmelserna om medverkansansvar både för brott enligt 54 § lotterilagen och dobbleri.
Frågan är då om brotten behandlas lika.
Främjande av utländskt spel kan ge böter eller fängelse i sex månader.
Främjande av olagligt svenskt spel kan ge medverkansansvar för brott mot lotterilagen som kan ge böter eller fängelse i högst sex månader, om det inte anses vara medverkan till dobbleri (böter eller fängelse i högst två år) eller grovt dobbleri (fängelse i minst sex månader och högst fyra år)
Slutsatsen är att främjandebrottet för utländska spel faktiskt är mindre straffvärt än dobbleribrottet. Därmed är EU-domstolens villkor uppfyllt.
Lotterilagen gäller och chefredaktörerna borde ha fällts.
Så till fråga två.
SvaraRaderaCensur är det inte, eftersom det inte är fråga om någon förhandsgranskning.
Tidningen är fri att trycka vad den vill, och sedan kan det bli konsekvenser.
Sedan ska man ha klart för sig att Tryckfrihetsförordningen inte gäller för innehåll som är av rent kommersiell natur (NJA 1975 s 589).
Det är därför den här frågan avgörs som ett vanligt brottmål och inte som ett tryckfrihetsmål.
I tryckfrihetsmål går det nämligen inte att angripa det här. Den som spelar gör ju inget fel, bara den som erbjuder möjligheten. Så att uppmana folk att spela kan knappast vara uppvigling, som är det närmast tänkbara tryckfrihetsbrottet.
Och sist spelmonopolet.
SvaraRaderaVarför skulle någon annan än staten få dra nytta av våra laster? Är det etiskt försvarbart?
Är inte det stora problemet i vår tid att allt fler kommersiella intressen försöker ta en del av den kaka som skapas av behovet av både onyttigheter och kollektiva skattefinansierade tjänster?
Varför söker sig så många riskkapitalister till skolan och andra kommunala tjänster? För att det är en enkel affär med förutsägbara intäkter och en kund som alltid betalar. Det enda man behöver göra för att tjäna pengar är att snåla så mycket man orkar.
Varför kostar elen 100 öre/kWh när hälften av Sveriges el kommer från vattenkraft som kostar 3 öre/kWh att producera? För att det är en nyttighet som alla behöver och som man därför inte kan låta bli att betala.
Varför finns det privata spelbolag, nikotinproduktstillverkare, sprittillverkare etc? För att vi är mycket villiga att betala för våra behov av onyttigheter.
Vem tror att det är billigare om en fyra-fem mobiloperatörer skruvar upp antenner i samma mast? Eller ställer masterna bredvid varandra? Bara för att vi har ett oändligt behov av att kommunicera...
Som både kund och medborgare har man ett otroligt dåligt förhandlingsläge gentemot dem som tillhandahåller dessa varor och tjänster. Det är därför vinsten uppstår, inte för att de som driver rörelsen är så himla smarta.
Varför skulle vi låta oss utnyttjas på det viset?
Johan Tjäder: Självklart. Massvis utav industrier drar nytta utav våra laster även med spelförbudet.
SvaraRaderaStaten är urusel på fördelning så det är troligtvis den sämsta parten att ta hand om dom om man vill att pengarna ska komma till nytta.
I en konkurrensutsatt marknad är det inte alls säkert att du kan locka spelare bara för att du har ett spelbolag.
@Ssargon
SvaraRaderaFör det första, problemet är inte bara relaterat till spel och vadslagning. Det gör det desto mer angeläget.
För det andra, så länge eventuell vinst går till allmännyttiga ändamål så bryr jag mig inte om vem som är huvudman.
För det tredje, spelbolag behöver inte locka kunder. Spelbolagen behöver vara tillräckligt attraktiva för att vara en motvikt till svartspel, men det finns ingen poäng i att locka folk till spel som annars skulle låta bli.
Johan Tjäder:
SvaraRadera1. Du missar helt vad jag skriver. Pengar tjänas utav privata intressen på massvis med laster. Nästan allting som inte behövs för att överleva kan räknas som en last.
2. Vad är "allmännyttiga ändamål"? Ä det något som staten kan definiera? För isåfall kan det betyda vad som helst.
3. Hade inte med vad jag skrev att göra alls.
"För det tredje, spelbolag behöver inte locka kunder. Spelbolagen behöver vara tillräckligt attraktiva för att vara en motvikt till svartspel, men det finns ingen poäng i att locka folk till spel som annars skulle låta bli."
SvaraRaderaHur tycker du Svenska Spel sköter den tredje punkten, särskilt med tanke på att de är en av Sveriges största reklamköpare, framför företag som McDonalds och Coca-Cola?