I kväll bjuder skattebetalarna EU:s ledare på middag, när de senare håller ännu ett informellt toppmöte.
Marknaden och media tycks ha höga förhoppningar om att den härskande politiska klassen skall fixa till det där med Grekland och eurokrisen, innan kaffet. Själv är jag, som bekant, en smula skeptisk.
Vad som går att bedöma, så finns det ingen plan.
Förmodligen har vi nu kommit till den punkt där allt förtroende går förlorat om EU:s politiska ledning inte har något annat än fåniga leenden att komma med, den här gången heller. Det känns som om vi är vid något slags psykologisk tipping point.
Det är dessa människor, deras partier, deras företrädare och deras länder som har skapat den här soppan – mot bättre vetande. Nu får de ta mig fan ta och reda ut vad de ställt till med!
Ack, ja. Men vad hjälper det att fråga "vad var det vi sa"? Det ändrar inget just nu. I kväll hänger EU:s ekonomiska framtid på Merkel, Hollande, Monti och andra höjdare – som i kraft av sin makt anser sig vara klokare och mer allvetande än marknaden och medborgarna. Det finns skäl att vara orolig.
Ärligt talat så beror mycket av den politiska krisen på att tomten Barroso inte tagit fajten med Merkel och Sarkozy. Sarkozy är nu borta ändå, men det har ju kommit en ny.
SvaraRaderaI EU är det Kommissionens ansvar att laga fram kloka och kraftfulla förslag för att rätta till brister i unionsbygget. Det har inte kommissionen lyckats med.
Och Parlamentet har ju haft det bekvämt på läktaren allt för länge det också. Man kunde ju ha fört mer väsen.