 |
| Svenska politiker sticker huvudet i sanden. |
Den politiska eliten har ännu en gång målat in sig i ett hörn där det enda den kan göra är att vara elak. Vilket orsakar lidande, död och leder till en omfattande brottslighet.
Samtidigt är det uppenbart att det finns alternativa vägar att gå. Det borde vara begripligt för politiker i de flesta partier – om de bara kunde ställa sin prestige åt sidan och tänka igenom saken.
- Innehav av narkotika för personligt bruk bör inte vara kriminellt.
- Det skall inte heller vara brottsligt att ha spår av narkotiska preparat i kroppen. (Om man inte utsätter andra för fara, vill säga – till exempel genom att vara påverkad i trafiken. Där skall samma regler gälla som för alkohol.)
- Missbrukare skall ha hjälp och vård, inte straff.
- Narkotikapolitiken skall syfta till att minimera skador bland dem som trots allt använder drogerna.
- Polisens resurser skall inriktas på att bekämpa brott, inte jaga människor som råkar vara påverkade. (Såvida dessa människor inte stör den allmänna ordningen. Åter igen samma princip som gäller för alkohol.)
- Därmed skall polisen inte heller rutinmässigt kunna ta in människor för drogtest på vaga misstankar. (Vilket är en möjlighet som i dag tycks användas för att jävlas med folk som inte alls är drogpåverkade, men som ordningsmaktens representanter vill kunna hota eller sätta på plats.)
Naturligtvis kan man gå längre och avkriminalisera drogerna helt, vilket skulle slå ut mycket av den organiserade brottsligheten. Men den tanken tycks vara alldeles för stor för våra politiker. Bara att introducera harm reduction enligt punkterna ovan vore, med svenska mått mätt, ett jättelikt steg.
I svensk politik är det i dag bara vänsterpartiet som rör sig i riktning mot harm reduction. Piratpartiet verkar vilja göra det, men tycks frukta att i så fall få löpa gatlopp. I övrigt har de politiska partierna (med undantag för vissa ungdomsförbund) skygglapparna på – och vägrar att över huvud taget ta debatten.
Denna debatt måste upp på banan. Vi kan helt enkelt inte fortsätta att lägga skattepengar, rättsväsendets resurser och polisens tid på en politik som gör problemen med narkotikan värre än de annars skulle vara. För att inte tala om det höga mänskliga priset för den havererade drogpolitiken.
Återigen:
SvaraRaderaTitta på hur Portugal har gjort.
Ett problem med att avgöra huruvida någon faktiskt är drograttfull är ju att ett blodprov visar 48 timmar bakåt i tiden, så om man knarkar lite på lördagen är du enligt lagen påverkad på måndagmorgon. Hade man använt samma metod för att spåra alkohol hade folk -juridiskt- varit fulla hela tiden.
SvaraRadera@Anonym
SvaraRaderaSanning med modifikation - om du har klart synliga värden av aktiva substanser kvar i blodet så är chansen god att du faktiskt fortfarande är påverkad. Även om du på grund av tillvänjning inte känner dig påverkad.
På exakt samma sätt som mannen som tar sig en rejäl bläcka dagen innan och dygnet efter tar ett alkotest och till sin häpnad inser att han fortfarande har två promille.
Det man närmast behöver göra är att förfina drogtesterna på ett sådant sätt att de reagerar på en nivå där man kan göra bedömningen "rattfull".
Man bör påpeka att där alkoholen ger andra skador så har många droger förvisso en klart längre ihålande effekt. Och tar du något som påverkar dig i tre dygn så bör du självklart betraktas som oförmögen att framföra ett fordon eller hantera tungt maskineri under den tiden.
Denna listning ser ut som i grova drag vad som kommit upp på PP's medlemsmöte några gånger förut.
SvaraRaderaDet som behövs för att få igenom detta är (IMHO) tre saker.
1) att debatten hålls vid liv så folk känner att det är viktigt att prata om.
2) att man skyndar lite mer långsamt. öpna upp med at PP skall föja principerna för "harm reduction" som första punkt för sig själv. Den är mycket svårare att argumentera mot. sen lägger man på de andra punkterna eftersom de är den naturliga förjden av harm reduction.
3) att man faktiskt plockar fram hårda fakta om att detta funkar smt exponerar de idiotiska tankarna som vår nuvarande politik baseras på, detta eftersom då inser folk vilken bit idioti det är.
så jobba på så möts vi på medlemsmötena :)
/Christoffer W
Jag skulle säga att alla punkterna, sammantaget, är lika med harm reduction. HR går knappast att genomföra med mindre än att innehav för personligt bruk avkriminaliseras.
SvaraRadera...och varför inte bara tvinga politiker att ta ställning till Portugals agerande?
SvaraRaderaVarför skall de bara få tiga och nonchalera ett sådant exempel?
Som medlem tycker jag det låter mycket bra och väl i linje med PP:s politik i allmänhet.
SvaraRaderaEn legalisering i form av ett statligt monopol likt Systembolaget för narkotikaförsäljning skulle hjälpa i länder som har långt större problem med narkotika än vad Sverige har. Jag ser det som ett sista desperat försök att bromsa skadeverkningarna när de riktiga metoderna, ett väl fungerande socialt skyddsnät tillsammans med en rättvis fördelning av samhällets resurser, inte längre fungerar eller är tillgängliga (Mexiko, någon?).
SvaraRaderaJag ser hela tiden tendenser från vissa håll, inte minst från Piratpartister, att förskjuta fokus från att narkotikans stora skadeeffekter på samhället har mer med den medvetna uppluckringen av välfärden att göra än med det s.k "kriget" mot narkotikan.
Det är inte förbuden och polisernas metoder som driver upp antalet narkomaner och således antalet dödsfall och trasiga familjer, lika lite som det var förbuden som orsakade den långt mer utrbredda alkoholmisären i vårt land förr i tiden. Det är ojämlikhet och fattigdom som gör det.
En legalisering av försäljning och innehav är fel väg att gå - lika lite som vi får ned antalet dödsskjutningar genom att lpta alla bära vapen. Ändra istället påföljderna till tvångsvård istället för fängelse.
För övrigt ser jag diskussionen ang. legalisering av droger som ett typexempel på att man gör vad som helst för att slippa diskutera fördelningspolitik inom Piratpartiet.
SvaraRaderaJag tycker nog den här argumentationen skulle må bra av att de som förespråkade detta inte bara förklarade hur bra allt ska bli, utan också vilka risker som finns och hur man i så fall bemöter det.
SvaraRaderaAlla är väl överens om att narkotika bara var happy gull gull så vore det ju enkelt.
En början kan ju vara att börja skilja på knarket.
SvaraRaderaCannabis är t.ex. bra mycket mindre skadligt än kokain och mindre skadligt än alkohol - som ju är en drog som är tillåten.
Cannabis finns överallt i Sverige, från små byar i jämtland till storstäder i söder, men den är inte tillåten.
En avkriminalisering av cannabis skulle med andra ord inte "införa en ny drog" som en del verkar tro, det handlar om att göra tusentals människor, som av olika anledningar inte trivs med alkohol som berusningsmedel, till laglydiga medborgare igen.
Jag dricker aldrig sprit och beter mig illa på stan, varför får jag inte röka en joint medan jag väntar på att fisken ska nappa här i lokala sjön?
Varför får jag inte avnjuta ångan från en förångad cannabisknopp hemma framför tv'n efter en arbetsvecka?
Vem, på vilket möte, utnämnde alkohol-drickare och nykterister till mänsklighetens förebilder (i berusningsmedels val) huggna i sten?
Mycket logiskt.
SvaraRaderaDet finns många droger så det kan ju vara opraktiskt att testa mot alla när man stannar bilförare. Och folk tål olika mycket alkohol. Och vissa som inte kör bil med en halv droppe öl i magen kör gladeligen bil fast dom är nära att somna av trötthet.
SvaraRaderaDärför kanske man borde införa en lite mer operationell definition för rattonykterhet. Man kan tex mäta reaktionshastighet. Och kanske mäta stressnivån på nåt sätt.