2014-01-18
Vad sysslar FRA med? Egentligen?
Det är klart att vårt land skall ha signalspaning som inriktas på hot mot vårt land från utlandet.
Problemet är att vi inte riktigt vet vad FRA sysslar med. Och det är möjligt att våra politiker inte heller vet.
• Det har framkommit att FRA hjälper amerikanska NSA och brittiska GCHQ att angripa mål genom att installera skadlig programvara. Vem gav dem mandatet att göra detta? När gavs i så fall detta mandat? Och vem tar ansvar om detta resulterar i att FRA:s mål i andra länder hämnas genom att ge sig på den svenska IT-infrastrukturen?
• Vi har också fått veta att FRA har tillgång till NSA:s Exkeyscore – som är en övervakningsdatabas som beskrivs som "spionernas Google". Lagregleras detta på något sätt? Hur använder FRA och dess kunder Exkeyscore? Kan detta användas som en bakdörr för att komma åt sådant som FRA-lagen förhindrar, till exempel övervakningsinformation om svenskar?
• Dessutom vet vi nu att FRA närmast är en filial till NSA. Det finns ett nära samarbete och verksamheten synkroniseras på ledningsnivå. Är detta bra? Finns det någon risk att detta skadar svenska intressen? Finns det någon som helst demokratisk kontroll av det som sker?
Våra politiska ledare säger att de förutsätter att FRA:s verksamhet sker inom lagarna. Det finns dock ett par problem med sådana uttalanden.
• Dels är FRA-lagen så urvattnad att nästan vad som helst kan slinka igenom.
• Dels har det redan visat sig att FRA inte följer den redan generösa FRA-lagen. Och att detta inte får några som helst konsekvenser.
• Dessutom förefaller det som om punkterna ovan faller helt och hållet utanför FRA-lagen.
Ett problem för våra politiker är att de inte vet om det kommer fler läckor om FRA. Och om det i så fall rör sådant som de känner till eller borde känna till. Eller om FRA har fått ett eget liv. Så det är möjligt att de helt enkelt inte vet vad de skall eller kan säga.
Våra politiska ledare vet inte om det kommer mer om FRA:s samarbete med NSA & GCHQ. Och frågorna om detta samarbete från våra grannländer börjar bli besvärande.
I samband med Egypten-affären (när Sverige sände två asylsökande män till tortyr och skenrätt i Egypten, med CIA-flyg) framkom att det finns en närmast ohälsosam kollegialitet mellan svenska Säpo och amerikanska CIA. Det är en berättigad fråga om det samma gäller för FRA och NSA. I så fall finns en risk för att man åter rundar den demokratiska processen och lurar in folkets valda representanter i situationer de inte begriper och behärskar.
En annan fråga gäller FRA:s kunder. Vad FRA får göra och inte göra är en sak. Till exempel finns det vissa (hemliga) regler för FRA:s informationsutbyte med utländska underrättelsetjänster. Men finns det några egentliga regler för vad de inhemska mottagarna av FRA:s information (försvaret, Säpo, regeringen, UD...) får göra i den vägen? Delas information med andra länder? I så fall vad för slags information? Och vad får vårt land då i utbyte? Omfattas information de byter till sig då av signalspaningens löst hållna förbud mot spaning på svenskar och svenska förhållanden?
Frågorna är många. Regeringen och sossarna är tydliga med att de inte tänker ge oss några svar. Däremot kräver de att folket skall lita på dem. Och på FRA.
Jag är inte så säker på att det är en bra idé.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
"Alla tjänar på att debatten lägger sig" betyder egentligen att "det är billigare att samarbeta med USA:s informationsinsamling än att ha ett eget försvar". Frågan är, som du och en del andra tagit upp, är detta vad svenska folket verkligen vill? Kanske. I så fall borde detta regleras i ett avtal mellan Sverige och USA.
SvaraRaderaOch du skulle lita på ett sådant avtal, samtidigt som du betalar skatt som om vi hade ett försvar liknande det på 70-talet?
RaderaKellog-Briand-avtalet kommer osökt i mina tankar, när man vägrar att svara på någon som helst fråga.
Det regeringen måste räkna med är att ju mer ifrågasatt FRA är desto mer ökar sannolikheten för en svensk Snowden - någon som vågar sätta sin framtid på spel för att informera svenska folket om vad en av deras myndigheter sysslar med.
SvaraRaderaRegeringen borde alltså inte hoppas att debatten lägger sig, utan tvärtom se till att den är levande hela tiden. Statsministern har ett stort ansvar för att vår underrättelseverksamhet är så ifrågasatt.
Det är säkert så att försvarsutskottets ledamöter har fått eller kommer att få dragninngar av FRA om den svensk-amerikanska hackingverksamheten (aktiv signalspaning). FRA:s bäste vän, FRA-domstolens Runar Viksten, har ju redan antytt hur fösvarslinjen ser ut.
SvaraRaderaFRA kommer att trycka på att riktade hackinginsatser är mindre integritetskränkande än massinhämtning av data. Genom denna precisa och kirurgiska metod behöver inte mängder av data samlas in för senarre analys, där i slutändan ett fåtal intressanta underrättelsemål kan utvinnas.
Det är nämligen på detta sätt som FRA brukar försvara sig när någon av deras metoder ifrågasätts. Så var det till exempel i diskussionen om trafikdata 2008-09. Frågan som politikerna då ställde var varför FRA måste masslagra fullständiga trafikuppgifter i sin utvecklingsverksamhet. Kunde det inte räcka med att inhämta delar av telefonnummer (landsnummer + riktnummer) , dömännamn i webb- och e-postadresser och delar av IP-nummer? Vad svarade då FRA på detta? Jo, följande: För att kunna göra en sådan filtrering måste först alla metadata analyseras, vilket skulle innebära en större integritetskränkning. Detta har förmedlats av bl.a. Johan Linander och Staffan Danielsson.
Och faktum är att de flesta delarna av FRA-lagen är författade av FRA.
Så Sverige skall inte ha signalspaning mot inhemska hot mot landet. som tillbakaresta jihadister.
SvaraRaderaHar jag förstått dig rätt, HAX?
@ anonym 11:23:
SvaraRaderaTillbakaresta jihadister ingår säkert i FRA:s mandat. Deras inrikeskommunikation får FRA dock inte inhämta, bara utlandstrafiken. Inte heller får spaning ske mot någon där förundersökning pågår. Säpo är uppdragsgivare.
Ett gigantiskt problem i underrättelsevärlden, som bland andra Wilhelm Agrell brukar ta upp. är den s.k. rundgången.
SvaraRaderaVi kan vara övertygade om att de flesta av FRA:s kunder delar informationen med andra länder. Där intressesfärerna sammanfaller lär också underrättelsemålen vara likartade eller rentav desamma. Samma uppgifter valsar runt i världen, ibland omstöpta i ny form. Det som ser ut som en bekräftelse av ett hot är i själva verket samma grunduppgift som, ibland i grunden felaktig eller feltolkad, spridits vidare från ett annat håll.
Det kan nog se ut så här: RKP och Säpo inriktar FRA på basis av de uppgifter man har fått genom egen spaning och med hjälp av sitt internationella kontaktnät. FRA rapporterar sedan tillbaka till RKP och Säpo på basis av de uppgifter man har fått fram genom egen spaning och med hjälp av sina utländska partners. Säpo delar sedan med sig till sina utländska vänner osv. Allt går runt, runt.
Men sedan Elfte september lär det inte längre vara några vattentäta skott mellan de olika delarna av underrättelsetjänsterna inom ramen för utlandssambetet. Jag tror inte man ska bli förvånad om det skulle visa sig att Säpo numera har direktkontakt med t.ex. NSA eller GCHQ på antiterrorområdet. Det kan vara ett led i att minska rundgången och öka effektiviteten. Om inte annat borde det ha funnits goda skäl att odla dessa kontakter under den tid (2009-2012) då RKP och Säpo inte fick inrikta FRA:
Av lätt insedda skäl är allt detta en problematik som politikerna vill hålla sig så långt borta ifrån som möjligt.
Översätt från svenska eller engelska Engelsk Svensk
SvaraRaderaStavningen av Xkeyscore blev sådär - ifall någon vill läsa mer på http://en.wikipedia.org/wiki/XKEYSCORE
SvaraRadera"Vad sysslar FRA med? Egentligen?"
SvaraRaderaTill exempel militär signalspaning. Dvs mer än enbart inte närmare specificerad kabel-/fiberavlyssning vid knutpunkter hos det svenska internetbakbenet.