Att hacka EU: Piratpartiet och EU:s telekompaket

Pirate MEP Christian Engström

För fem år sedan valdes Piratpartiet in i Europaparlamentet. Snart är det val igen. Så det kan vara läge att titta i backspegeln, för att se vad som har uträttats.

EU:s telekompaket – som var tänkt att ta ett helhetsgrepp på telekommunikationsmarknaden – var en fråga där striden redan hade rasat i flera år. Hösten 2009 kastades Piratpartiets nyvalde ledamot Christian Engström rakt in i striden. Och jag vågar påstå att han och (PP) var drivande för att säkra rättssäkerheten på internet. I dag talar många akademiker om denna strid som ett avgörande ögonblick för nätets frihet.

Men vi tar historien från början...

Telekompaketet hade tröskats i EU-maskineriet i flera år. På alla nivåer var nöjes- och filmindustrins lobbyister inne för att försöka använda denna reglering för sina syften. De ville göra internetleverantörerna till nätpoliser, med ansvar för att stoppa olaglig fildelning. Och de hade en idé om att få fildelare avstängda från internet.

På andra sidan fanns ett internationellt aktivistnätverk, som kämpade för nätets frihet. Den svenska piratrörelsen var, i sina olika skepnader, en del av detta. I Bryssel kampanjade Erik Josefsson och jag på plats för att påverka de dåvarande svenska ledamöterna i Europaparlamentet. Under våren 2009 var frågan glödhet. För att få en bild av stämningsläget, läs denna adrenalinfyllda krönika ur Journalistförbundets tidning Journalisten från oktober 2008: Den politiska thrillern finns på bloggarna »

Våren 2009 – på slutrakan inför EU-valet – var trycket oerhört på parlamentets ledamöter. Medborgare hörde av sig via e-post, post och telefon i tiotusental. På andra sidan fanns de lobbyister som drog åt tumskruvarna på sina ledamöter, på ett uppseendeväckande sätt.

Ett tag såg det mörkt ut. Men i den avgörande voteringen i Europaparlamentets andraläsning våren 2009 blev voteringsordningen sådan att paketet överraskande föll. Nu skulle det bli en tredjeläsning – efter EU-valet.

Ett nytt parlament valdes och detta gick in i förhandlingar med EU:s övriga institutioner.

I Europaparlamentets förhandlingsdelegation ingick flera svenskar, däribland Piratpartiets nyvalde ledamot Christian Engström. Motparten var främst ministerrådet, under svenskt ordförandeskap och lett av dåvarande infrastrukturminister Åsa Torstensson (c).

Många i parlamentets förhandlingsdelegation ville se en snabb lösning. Men efter flera varv av stundtals rätt intensiva och irriterade förhandlingar kom parlamentet att ställa sig bakom den linje som drevs av Piratpartiet och den gröna gruppen. Så här...

Parlamentet hade tyvärr inte kompetens att hindra medlemsstater från att stänga av människor från nätet. Men det fanns en öppning. Amendment (ändringsförslag) 138 kunde skrivas så att det inte gjorde nätoperatörerna till nätpoliser. Istället skrevs det om så att människor inte skall kunna stängas av från nätet med mindre än en föregående rättslig prövning.

Detta var resultatet av en tydlig strategi från Piratpartiet och de gröna: Vi gör detta till en strid om grundläggande rättigheter. Det skulle bli mycket svårt för upphovsrättslobbyns ledamöter och ministerrådet att säga nej till att människor skall få sin sak rättsligt prövad innan de stängs av från nätet. Innan man straffar någon måste man ju klargöra om de är skyldiga till det de anklagas för eller ej.

Nu följde en tid av förhandlingar, hemlighetsmakeri, juridiska bråk och kohandel.

Men piratstrategin höll. Det gick inte för motståndarna att ta sig runt en av rättsstatens mest grundläggande principer.

Den svenska regeringen gjorde motstånd in i det sista. Till sist var den dock tvungen att vika sig. Det blev inte exakt som (PP) ville. Önskeskrivningen vore att ingen skall få stängas av från nätet utan föregående domstolsrövning. Men det visade sig att Europaparlamentet inte har kompetens att föreskriva under vilka former (domstol) medlemsstaterna skall hantera rättsliga ärenden. Så kompromissen blev att ingen skall få stängas av från nätet utan föregående rättslig prövning ("judicial protection and due process "+ "prior fair and impartial procedure"). Vilket i princip blev lika bra.

När man i dag talar med akademiker som sysslar med nätfrågor och nätjuridik säger de att detta var en avgörande seger för internets frihet, en milstolpe. Och den har verkligen satt käppar i hjulet för de EU-stater som hade planer på att stänga av folk från nätet på blotta misstanken om fildelning (three strikes). Till exempel sköt vi i praktiken den franska Hadopi-lagen (som nu är under avveckling) i sank.

Telekompaketet blev en flygande start för Piratpartiet i Europaparlamentet. Och det visade att piraterna kan leverera, redan från dag ett.