Vem har koll på övervakningsbyråkratin?

Den ryska björnen visar tänderna igen. Våra baltiska grannländer börjar bli nervösa. Och det svenska militära försvaret är i det närmaste nedlagt.

Det är för sådana här situationer vi behöver signalspaning – inte för att snoka i vanligt, hederligt folks privatliv.

Att stater samlar in information och spionerar på varandra är inte konstigt eller dåligt. I vissa lägen kan det undanröja obefogad misstänksamhet. I andra situationer talar det om för oss när vi behöver snickra på vårt eget staket.

Men tyvärr vill regeringen inte lämna några garantier för att svenska Försvarets Radioanstalt, FRA, sysslar med rätt saker. Regeringen vill inte diskutera FRA över huvud taget.

Detta är problematiskt. Vi vet att amerikanska NSA och brittiska GCHQ ägnar sig åt massövervakning av all elektronisk kommunikation de kan komma åt, i en global skala. Och vi vet att svenska FRA har ett närmare samarbete med NSA och GCHQ än vad våra politiker berättat för oss. Dessutom finns det skäl att tro att utformningen av den svenska FRA-lagen är anpassad till dessa organisationers intressen.

Används våra skattepengar till att spana på ryssen eller för att snoka i folks facebookflöden? Vi får inte veta.

Om man ser till "nationens säkerhet" finns det fler viktiga frågor att ställa.

• Till exempel bör vi oroas över hur NSA och GCHQ bryter sig in i de VPN-tunnlar och i den krypterade trafik som våra företag och myndigheter är beroende av.
• Vilken roll spelar FRA, som ju är tänkt att skydda känslig svensk samhällsstruktur, i detta?
• Hur kan vi veta att skurkstater, terrorister och kriminella inte utnyttjar de bakdörrar till många former av kryptering som NSA & Co har skaffat sig? Det finns ju som bekant inga hemligheter.
• Det är klarlagt att NSA och GCHQ ägnar sig åt spaning på ekonomiska mål. Vilken är FRA:s roll i detta och hur många stolar sitter de på?
• Vi vet nu att FRA hjälper i vart fall GCHQ att attackera och infektera datasystem. Vilken är den lagliga grunden? Vilket är det demokratiska mandatet? Har man tänkt igenom ifall detta kan öka risken för vedergällningsattacker från andra länder?

Listan på frågor kan göras nästan hur lång som helst. Men vi får inga svar. Tystnaden från regeringen och sossarna är kompakt. Vi kan inte ens veta om de har koll på vad som sker.

Att FRA sysslar med rätt saker blir naturligtvis än viktigare om man tar in rysk och kinesisk spaning i ekvationen. Man kan vara rätt säker på att dessa länder bedriver minst lika aggressiv övervakning av internet och våra telekommunikationer som USA och Storbritannien.

En relevant fråga i sammanhanget är om FRA är rätt myndighet att skydda svensk IT-infrastruktur, när den så uppenbart sitter i knät på vissa stormakter. Risken är att det gör oss mer sårbara. Och även om FRA påstår sig vara en civil myndighet (som trots det får pengar ur försvarsbudgeten) är frågan om det inte vore lämpligare om till exempel Post- och Telestyrelsen fick ansvaret för det civila IT-skyddet.

Signalspaningens och massövervakningens inriktning, metoder och mandat måste granskas, utvärderas och diskuteras. Naturligtvis kan det finnas enskilda saker som måste förbli hemliga. Men som det är nu, så famlar folket, media och i princip hela riksdagen i mörker. Vi får inte veta vad som sker, inte ens i stora drag. I vart fall inte av våra politiska ledare. Istället är vi hänvisade till läckt information som avslöjar övervakningsbyråkratins häpnadsväckande nonchalans vad gäller mänskliga fri- och rättigheter och själva demokratin.