Om demokratin och offentlighetsprincipen

Något allvarligt håller på att hända. Något som många kanske inte har lagt märke till ännu, eller tänkt på. För det kan vara svårt att upptäcka även stora förändringar, om de sker i många små, små steg.

Inte desto mindre håller vi på att förlora något som är viktigt och värdefullt. Något som har tagit hundratals år att bygga upp. Något som människor har offrat sin frihet och sina liv för.

Jag talar om vår demokrati. Men jag tänker inte på allmänna val eller på det dagliga politiska spelet. Jag talar om demokratins innehåll. Jag talar om att våra politiker har blivit det största hotet mot demokratin. Jag talar om dina fri-och rättigheter.

Demokratin har en inbygd paradox. Den kan avskaffa sig själv. Och den kan göra det i god demokratisk ordning, med majoritetsbeslut som har fattats av folkets egna valda representanter.

Därför måste vi vara vaksamma och uppmärksamma på vad som sker. Alltid!

Låt mig ge ett exempel. Ett av många...

För bara några månader sedan begränsade vår borgerliga regering, Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna den flerhundraåriga svenska offentlighetsprincipen. Det vill säga att de begränsade medborgarnas och medias rätt och möjlighet att få veta vad våra makthavare sysslar med.

Man kan fråga sig vad det alls är för vits med allmänna val, om vi ändå inte får veta vad de politiker som vi har att välja mellan håller på med.

När makthavarna tar sig rätt att hålla sig med hemligheter, då inskränks med nödvändighet folkväldet och demokratin.

Grundlagen säger att all makt utgår från folket. Men om folket hålls ovetande om vad politikerna gör, då blir detta en tom och meningslös fras, en omöjlighet. Då ersätts principen om att makten utgår från folket med en arrogant politisk arbetsmetod – som inebär att all makt går ut över folket.

Detta är inställningen hos politiker som inte ser människor som fria medborgare, utan som undersåtar. Detta är inställningen bland de flesta svenska politiker i dag. Detta är inte acceptabelt.

Som sagt, detta är bara ett av många exempel på hur vår demokrati långsamt urholkas.

Frågan är hur länge detta kan fortsätta, innan något går fel på allvar? Innan det blir farligt på riktigt? För det finns en gräns. Man kan bara tömma demokratin på värde, mening och innehåll så länge. Och när gränsen passeras, då är det inte alls säkert att det går att vända tillbaka igen.

Demokratin måste alltid försvaras. Det är en sanning lika väl i dag som under svunna, mörka tider. Det är en sanning lika väl i Sverige som i skurkstater.

Demokratin är nämligen alltid under attack. Den hotas av våra makthavare, av den politiska klassen, av byråkrater och av särintressen.

Demokratin måste alltid försvaras. Och den måste försvaras av folket självt. Någon annan kommer nämligen inte att göra det.



[ Direktlänkar: Youtube» | Soundcloud» ]