2014-08-21

Varför vill vänstern bara låta de rika välja?


Jag har svårt att över huvud taget begripa vissa delar av vänsterns politik.

Ta det här med det fria skolvalet. Om vi utgår från den rådande ordningen – att barnens skolgång är finansierad av skattebetalarna – då finns det två alternativ.

i) Det ena är systemet med en skolpeng som följer eleven, vilket ger honom eller henne möjlighet att välja mellan många olika alternativ. Vissa kommunala, andra privata. Och det ger föräldrarna en möjlighet att engagera sig i att deras barn får en fungerande pedagogisk miljö för sina studier.

ii) Det andra systemet är att vi bara har kommunala (eller statliga) skolor. Möjligheten att välja utifrån önskemål, behov, förutsättningar och läge kommer då att inskränkas jämfört med hur det är i dag. Eftersom människor är olika kommer detta att leda till en sämre situation för många.

I ett system med offentlig finansiering kan jag inte se något annat än att det är bra om människor får så stor möjlighet att välja som möjligt.

Dock... om man väljer alternativ två – då innebär det ändå inte att möjligheten att välja försvinner helt. Däremot begränsas den till dem som har mycket pengar, som kan köpa sina barn en helt privat utbildning i Sverige eller i utlandet.

Det är detta som är intressant: Vänstern driver en politik där det bara är den som har tjock plånbok som har möjlighet att välja.

Och det är vanliga familjer som får sina barns valmöjligheter krossade.

Häri ligger något närmast sovjetiskt i vänsterns politik: Att i onödan göra saker sämre för alla vanliga människor, för att uppnå målet att allt skall vara likadant överallt.

17 kommentarer:

  1. Det centrala problemet under rådande regim är att eleven/föräldrarna "äger" sin skolpeng och kan ta med den till en annan skola,något som är strålande om ungen är mobbad eller om undervisningen är dålig.

    Dock är det problematiskt när det uppkommer krav på skolan avseende betygssättning och annan bedömning, något som tydligen förekommer. "Får min unge F i matte så byter vi skola".

    En lösning på detta skulle kunna vara att så mycket som möjligt av betygssättning sker utanför den egna skolan, vi kan tänka oss parallellen med körskolor. Hur skulle det se ut om körskoleläraren själv också gav ut körkortet? Hur skulle konkurrensen då se ut mellan körskolorna?

    Säkert en del administrativt strul, men vore det värre än det vi ser idag?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ett enkelt målrelaterat betygssystem, helt enkelt.

      Radera
    2. Visst, men det centrala är att det inte skall vara den ordinarie läraren som bedömer om eleven uppnått målen. Det är där det sliras idag.

      På IB-programmet går det till så här:

      Alla prov, gemensamma för samtliga skolor över hela världen, utformas externt och bedöms av examinatorer, utnämnda av International Baccalaureate Organization.

      Radera
    3. Det finns helt klart poänger med centralt rättade slutprov som dessutom visar på vad man kan över tid och inte bara dagarna efter att man har pluggat till ett prov.

      Radera
    4. Men hur mäter man t.ex. saker som elevers förmåga att tala inför publik, språkligt uttal, skötsamhet på lektionerna etc etc?

      Radera
    5. Förmåga att tala inför publik, språkligt uttal, m.m bedöms precis som förut med gammal hederlig munta. Förekommer fortfarande idag speciellt inom musik och sångutbildningar.

      Radera
  2. Därför att det i praktiken blir så att dom MÖJLIGA valen skiljer sig beroende på inkomst och ett antal andra faktorer.

    SvaraRadera
    Svar
    1. ...och därför (om det nu är så) skall man inte få välja alls?

      Radera
    2. Man ska inte kunna köpa makt. Jag vet att vi inte delar den uppfattningen,

      Radera
  3. Däremot begränsas den till dem som har mycket pengar, som kan köpa sina barn en helt privat utbildning i Sverige eller i utlandet.
    -----------------------------------

    Det gör dom nu också.

    SvaraRadera
    Svar
    1. ...och det är *endast* de rika som skall kunna välja?

      Radera
  4. Hm, kommentaren försvann när jag tryckte publicera. Nytt försök:
    När jag skulle börja högstadiet runt millennieskiftet så pratades det om hur föräldrar med pengar fick in barnen på önskad skola genom att köpa en lägenhet nära skolan. Barn och förälder folkbokfördes där under den period som gällde för att anta elever enligt närhetsprincipen. Efter skolstart såldes lägenheten igen.

    SvaraRadera
  5. Det här gäller väl egentligen nästan alla delarna av vänsterns politik. Titta bara på hanterar miljöpolitiken där de försöka straffbeskatta alla som vill ta bilen till jobbet. Följden blir att de bara ställer till det för de fattiga, samtidigt som de rika inte drabbas i så speciellt stor utsträckning alls. Bara för att nämna ett område.

    En annan sak som brukar tas upp gällande just vänsterpolitikens effekt på skolfrågan är att de rika kan flytta till områden där de kan gå i bättre skolor medan de fattiga är fast i vissa skitskolor eftersom de bor i fel områden. Dock hör det till saken att även borgerlighetens skolpolitik är i princip lika vansinnig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så länge nomenklaturan har det bra så...

      Radera
  6. Läroplanen är fortfarande statens, måtte vi inte börja med Common Core i Sverige också.

    SvaraRadera

Kommentarsfältet är stängt, medan jag är offline augusti 2017 och ett år framöver.

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.