Som alla nu känner till hotar Post- och Telestyrelsen (PTS) internetoperatören Bahnhof med vite på fem miljoner kronor om de inte återupptar datalagringen.
Ett par tankar om detta...
• Det måste vara rätt unikt att man hotar ett företag med böter för att det följer lagen.
EU-domstolen konstaterar bland annat att den allomfattande och urskiljningslösa lagringen av data om alla människors alla telekommunikationer är ett av de grundläggande problemen med EU:s datalagringsdirektiv. Därmed underkänns, som jag förstår det, även själva grunden för den svenska datalagringen.
EU-domstolen står över svenska domstolar. Riksdagen har skrivit in EU-medlemskapet i grundlagen – vilket bland annat innebär att den rättighetsstadga som EU-domstolen hänvisar till står över svensk lag. Regeringen, oppositionen, PTS och utredare Hecksher kan tycka vad de vill. Men så är det.
Då blir det väldigt märkligt när en myndighet får order om att klämma åt ett företag som följer EU-domstolens linje med mångmiljonböter. Vite som politiskt vapen. Det känns väldigt ofräscht.
• Det är politikerna och Rikspolisstyrelsen som är de verkliga skurkarna, inte PTS.
Visst, PTS har snurrat till det för sig. Rejält. Men det finns en anledning. Myndigheten gjorde först en helt rimlig bedömning, som gick ut på att datalagringen kunde upphöra. Sedan fick de kontraorder av politikerna (uppbackade av RPS).
Det är inte helt lätt att inta en rakt motsatt position från en dag till en annan. Därför blir det som det blir – och PTS beter sig märkligt, hukar och försöker ducka offentlighetsprincipen. Möjligen håller dessa försök att inte förlora ansiktet i sig på att leda till att PTS faktiskt är på väg att förlora ansiktet.
I dagens SvD finns ett intressant citat (via Ny Teknik) från Staffan Lindmark som är jurist på PTS. Det handlar om att de försöker undvika att promemorian som låg till grund för dess första (rimliga) beslut blir offentlig.
- Vi har inte underlåtit att diarieföra brevet i syfte att det inte skulle komma allmänheten till känna.Yeah, right. Vi gjorde det inte osynligt för att ingen skulle kunna se det, typ.
(Den enklaste krishanteringen vore om PTS generaldirektör Göran Marby reser hem från Sydkorea och lägger korten på bordet. "Vi gjorde en bedömning. Politikerna tvingade oss att göra helt om. Hemskt ledsen, men vi hade inget val. Detta är en politisk grej.")
Läs även Cantwell i Aftonbladet: Maktens arrogans firar nya triumfer »
I Danmark har journalisten Jesper Tynell just gett ut en bok, Mörkalykten, som beskriver hur man i den statliga administration använder sig av en "mörkalykta" för att dölja sanningen. Man låtsas som att man upplyser Folketingets ledamöter om sakerna, men i verkligheten gör man allt för att dölja sanningen.
SvaraRaderahttp://blogs.bt.dk/olavskaaningandersen/2014/10/24/morkelygten-regeringen-udnytter-embedsmaend/
Kanske dags för en svensk version?
Politiker kan väl inte tvinga en myndighet att bryta mot lagen? Skulle inte det betyda att det är ministerstyre?
SvaraRaderaJo. Och ministerstyre har vi överallt. De gör det bara lite mer sublimt s.a. det inte blir övertydligt.
RaderaDet vill säga det är inofficiellt för att det stackars välbetalda statsrådet inte ska råka ut för skitaker som ansvar för sina och departementets felsteg eller annat obehagligt fascistiskt nonsens.
RaderaDet är inte första och sista gången PTS är ute och mörkar, och hänvisar till bl.a "tekniska skäl", när det i själva verket följer politiska direktiv från de gråa eminenserna i XYZ departement.
SvaraRaderaEx-vis varför får bara SR, statens radio sända med uteffekter på 60.000 watt medans alla andra radioentrepenörer får sända med bara 100-5.000 watt? Detta är löjligt, PTS skyddar bara SR, statens radio.