En nyvalrörelse från helvetet

Sossarna och miljöpartiet går till val var för sig. Fast på en gemensam budget. Som har fallit. Tillsammans, men ändå inte. I princip. Typ.

För var gång blir det allt mer smärtsamt att se statsminister Löfven svara på frågor om S förhållande till MP. Han mulnar, snärjer in sig och svamlar. Vilket är ett fullt naturligt beteende för en person som förväntas försvara två olika, motstridiga uppfattningar samtidigt.

I början av veckan lutade det åt att Löfven söker mandat för en ny rödgrön regering (stödd av V). Sedan slog LO näven i bordet och krävde ett slut på sådana fjollfasoner. Så nu går S och MP till val var för sig. Fast fortfarande med en fallen, gemensam budget i bagaget.

Det senaste budet är således att S gör sin grej och MP sin, i valrörelsen. Därefter hoppas man kunna fortsätta regera – tillsammans igen. Men det går ju inte, eftersom de rödgröna knappast lär komma att få egen majoritet.

Så Löfven fortsätter att sträcka ut handen. Han vill att C och FP skall spräcka Alliansen, lägga sig platt och rädda en S+MP-regering. (Som dessutom behöver fortsatt stöd från V.) Vilket naturligtvis inte kommer att ske.

Löfvens utsträckta hand är inte så mycket en statsmans framsträckta hand – utan mer som det sista man ser av någon som håller på att drunkna.

Och hos Alliansen är det inte heller så jävla kul. En egen riksdagsmajoritet känns som en avlägsen dröm.

Alliansen och speciellt M måste försöka ta tillbaka väljare som gått till SD. (Samtidigt som man krigar med de rödgröna.) Vilket skapar en mycket intressant situation...

• Av humanitära skäl och av rättssäkerhetsskäl vill Allianspartierna inte sätta några volymgränser för flyktingmottagandet.
• Även om de skulle börja röja upp i arbetsmarknadslagstiftningen (så att nya svenskar och ungdomar kan få jobb) så kommer LO aldrig att tillåta att det sker. I vart fall inte med mindre än generalstrejk, kravaller och franska fasoner.
• Samma sak gäller bostadspolitiken. Om en Alliansregering skulle röja upp i regelverket, släppa byggmarknaden fri och avskaffa hyresregleringen (så att nya svenskar och ungdomar kan få en bostad) – då skulle de hamna mitt i en skitstorm där hyresgästföreningens ombudsmän och änkenåder som bor i stora billiga lägenheter på Östermalm går samman för att störta regeringen.

Och även om Alliansen skulle lyckas reformera arbetsmarknaden och bostadspolitiken – så kommer det ändå att ta tid innan det ger något resultat i verkligheten. (Speciellt vad gäller bostadsbyggandet.)

Försök paketera detta – på ett lockande sätt – med tio ord på en glättig valaffisch.

I denna absurda valrörelse i minusgrader kommer många andra, viktiga frågor att lämnas åt sidan:

• Försvarsfrågan driver för vinden, samtidigt som den ryska björnen visar tänderna.
• Genom att skjuta på problemen håller vi på att försätta oss i en elkris, som kan orsaka skyhöga elpriser och elbrist.
• Vi har en bolånebubbla som nu är så uppblåst att det kan räcka med små förändringar av input för att den skall spricka.
• Demokratifrågorna, rättssäkerheten, massövervakningen och Europafrågorna kommer att sopas under mattan.

Allt detta kommer att trängas åt sidan när de etablerade partierna och media kör en valrörelse som bara handlar om makt – med SD i stormens öga.

Tanken på en lång solsemester framåt senvintern känns allt mer lockande.