2015-07-18

Hur stort är egentligen det svenska lånet till Grekland?


Jag lyfter upp en kommentar från förra bloggposten om det svenska Greklandslånet...

ProfessorPelotard skriver...
Från dagens ledare i DN:

"På fredagen gav EU-nämnden sin välsignelse åt ett litet, litet svenskt bidrag till krisinsatserna i Grekland. (...) I kronor och ören förblir insatserna låga – det aktuella nödlånet löper bara under några månader och utgör en bråkdel av det riktiga stödpaketet till Aten." 
Den anonyme ledarskribenten berättar aldrig för läsarna hur litet det lilla, lilla bidraget är. Förvånande nog har jag inte kunnat hitta den siffran i någon annan tidningsartikel heller. Förmodligen är det en sådan liten summa att den är helt försumbar... eller?

Sveriges (brutto-) andel av EU:s budget är om jag inte missminner mig ca 2,7%. Brygglånet från EFSM är 7 miljarder euro. Alltså skulle Sveriges andel vara ca 190 miljoner € eller ca 1,7 miljarder kronor. Knappast en liten, liten summa.

10 kommentarer:

  1. Sverige kan mer.
    Sverige kan bättre.

    SvaraRadera
  2. Så.. Sverige ska slanta för grekernas vidlyftiga leverne medan vi själva får höra att vi ska jobba till 75 års ålder?

    Men å andra sidan, Sverige är ju ett rikt land..

    SvaraRadera
  3. 7,16 miljarder euro totalt påstår kommissionen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vad är 0,16 miljarder euro mellan vänner?

      :-)

      Radera
  4. Sedan är det så fel att säga att det är lån till grekerna, det handlar ju bara om att skicka pengar till utlånarna.

    SvaraRadera
  5. Den humanitära stormakten har hittat ännu ett svart hål att riskfritt hälla skattepengar i.Troligen kommer det att löna sig på sikt och tjäna Sverige väl som det heter.

    SvaraRadera
  6. På Facebook skriver den moderate riksdagsledamoten Fredrik Schulte:

    ---

    Sverige medverkar såtillvida att vi godkänner att kommissionen får låna upp pengar för att lösa det tillfälliga nödlånet (som i sin tur löses ut om några veckor när man formaliserar den nya bailouten).

    Om Grekland skulle helomvända så att det inte blir en överenskommelse och sedan vägrar betala tillbaka samma nödlån skulle medlemsstaterna behöva skjuta till pengar för att lösa ut EU-kommissionen, MEN, de icke EMU-anslutna EU-länderna får i så fall sin del täckt av ECB (som skickat över samma summa på ett säkrat konto).

    Sverige ger alltså inga lån och utställer inga säkerheter.

    ---

    Vad säger de sakkunniga?

    SvaraRadera
    Svar
    1. PS: Det är ju fel att påstå att Sverige inte utställer några säkerheter. I princip utfärdar vi en växel. Det är bara att hoppas att ECB kommer att vara stadd vid kassa även om Grekland gör statsbankrutt.

      Jag har inte heller sett några uppgifter om att ECB satt in samma summa på ett säkrat konto (escrow). Däremot har Guardian samma uppgifter som jag postat nedan, nämligen att icke-euroländernas utgifter är säkrade via vinster på grekiska statsobligationer som hålls av ECB.

      Radera
  7. I den föregående tråden angav jag i en post hur icke-euroländernas lån skulle garanteras. I princip är det så som Schulte skriver det är tänkt att det ska fungera - och det kanske gör det. Men (och givet det som skett i eurozonen under de senaste åren bör man ta "men" på allvar) man bör kanske titta på ECB:s finansiella ställning:

    Enligt Draghi är nu ECB:s totala exponering (EFSF, ELA etc) gentemot de grekiska bankerna nu 130 miljarder €. Det utgör ca 30 miljarder mer än det ECB:s totala kapital och reserver.

    Dvs, i det fall Grekland sätter sig helt på tvären, nationaliserar bankväsendet och vägrar betala tillbaka sina skulder så befinner sig ECB med ett kraftigt deficit på handen.

    Nu har ju naturligtvis alltid en "riksbank" alltid möjlighet att starta tryckpressen (eller som en god vän säger, göra en extra notering i ett Xls-ark) för att skapa några nya miljarder. Dvs om riksbanken inte styrs av tyska ordoliberaler....

    Naturligtvis är risken att detta ska hända mycket liten - men varför överhuvudtaget riskera våra skattemedel?

    Dessutom ska man inte underskatta risken att kommissionen helt enkelt kommer med ett förslag till ny budget som preferentiellt "råkar" öka skattebördan för icke-euroländer. En ökad skattebörda som sedan kan "kvittas" mot vårt greklandslån.

    SvaraRadera
  8. Också från föregående tråd:

    Men det är inte bara en fråga om pengar utan framför allt om lag och rätt.

    Redan när EFSM (European Fiancial Stability Mechanism) infördes var det en mycket omtvistad åtgärd. En stor andel av den juridiska sakkunskapen ansåg att fondens tillskapande inte var i överensstämmelse med EU:s fördrag (t ex: House of Commons European Scrutiny Committee).

    Tyvärr prövades EFSM aldrig i domstol. Dock fick icke-euroländerna löfte om att aldrig behöva delta i finansieringen av EFSM. Något år efter EFSM:s tillkomst ersattes den och EFSF (Eureopeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten) av ESM (European Stability Mechanism) som endast berör medlemmar i eurozonen.

    Men plötsligt som genom ett trollslag, när kommissionen behövde pengar för att överbrygga Greklands ekonomiska tillkortakommanden, så återuppstod EFSF och naturligtvis var de löften som givits till icke-euroländerna "bortglömda". Till och med kommissionens egna jurister ansåg inledningsvis detta vara mycket tvivelaktigt, men vad Juncker vill får Juncker.

    Det som majoriteten i EU-nämnden därför sagt ja till är att EU ska få styras med "kejserlig" absolutism. Det är något som i längden kommer att ha betydligt värre konsekvenser än att förlora de pengar vi nu riskerar.

    SvaraRadera

Håll en hyfsad ton. Kommentarer bör vara intressanta, fyndiga eller på annat sätt tillföra något - för att slippa igenom nålsögat.