Det talas och tycks mycket om ensamkommande flyktingbarn. Det har nästan blivit en nationalsport att ifrågasätta deras ålder.
Jag förstår mycket väl att många – på goda grunder – är oroliga över den pågående flyktingkrisen. Men varför detta kufande om just ensamkommande flyktingbarn?
14, 18 eller 23 år... Detta handlar om unga människor som har rimliga förutsättningar att lära sig språket, skaffa en utbildning, integreras och skaffa ett jobb. Mer så än i princip alla andra flyktinggrupper.
Ensamkommande flyktingbarn är de som har störst förutsättningar att bli "en bra affär" för Sverige.
(Sedan är det en annan sak att reglerna för anhöriginvandring skall upprätthållas. Man kan inte komma till Sverige och förvänta sig att släkten skall kunna följa efter på skattebetalarnas bekostnad.)
Problemet är väl att de kostar så otroligt mycket resurser jämfört med övrig asylmottagning och får helt andra bedömningar än vuxna för om de får skydd eller inte (särskilt ömmande omständigheter).
SvaraRaderaOm vi la lika mycket pengar på alla flyktingar hade säkert fler klarat sig betydligt bättre. Men vi har ju inte oändligt med resurser och för alla ensamkommande ickebarn som kommer tas det resurser från verkliga barn, både flyktingar och infödda. Det kan rimligen inte vara rätt och riktigt.
Därför blir detta en viktig symbol för det aktiva blundandet som pågår i Sverige. Alla förväntas bita ihop och ge av sina resurser för att hjälpa folk, men ingen ställer några som helst rimliga motkrav. De kan ockupera annans mark, ljuga om sin ålder för att få fördelar och slänga sina pass etc, och hela svenska myndighetssverige som lider av strukturell naivitet får aldrig ifrågasätta någonting.
Det sticker i ögonen på folk. Precis som när politiker får livstids inkomstgaranti. Det här har samma resonansbotten, i min mening.
Tja, så kan man tycka. Men en 23 åring flykting kostar mycket mindre än en 14. Inget behov av god man, speciella barnboenden osv. Alltså felaktig ålder genererar stora kostnader som skulle kunna komma andra behövande toll del, felallokering av resurser är inget att raljera över.
SvaraRaderaBra svar av Hanna.
SvaraRaderaEn annan aspekt är att en överväldigande majoritet av de ensamkommande är män vilket ger en väldigt skev könsbalans för en hel generation. Vilka problem det kan leda till kan du nog själv räkna ut.
Finns det statistik på integrationsnivå efter ålder man hade vid ankomsten?
SvaraRadera@Unknown
SvaraRaderaMinns ni försöken med att bussa kvinnor till Pajala?
http://www.svt.se/nyheter/regionalt/norrbotten/kvinnobrist-i-lanet
http://www.sydsvenskan.se/arkiv/reportage/pajalas-man-hoppas-pa-ryskorna/
http://www.aftonbladet.se/wendela/article10188877.ab
Kanske en idé att utveckla i framtiden?
Det är ju helt galet att vi ska belöna människor för deras ljugande, som fler påpekat drar stora resurser från verkligt behövande. Ta exemplet med Zabi (som GP gjorde ett snyftreportage om), enligt han själv är han 16, men en skärmdump från en dejtingsida han registrerade sig på år 2008 (vid 8 års ålder om hans egna uppgifter är korrekta..) visar att han är 24. Visst, en ung människa, men knappast ett barn.
SvaraRaderahttps://pbs.twimg.com/media/CRyYxORUEAAN61_.jpg
Som sagt skillnaden mellan en 25-åring och en 17-åring handlar mest om kostnader vid den standard som varit bruklig. Tror relationen är 1:5 ungefär.
SvaraRaderaDet finns däremot inga andra flyktingskäl för 17-åringar jämfört med 25-åringar, så en korrekt åldersbestämning ändrar inte asylmöjligheten. Däremot möjligheten att avvisa i någon mån.
Du har rätt i att de unga har bäst möjligheter att bli självförsörjande. Det förändras förstås inte av hur gamla de anses vara. Dock kanske en del av kostnaderna kompenseras att den som säger sig vara åtta år yngre får vänta åtta år till på pension.
http://www.svd.se/ensamkommande-flyktingbarn-allt-yngre
SvaraRadera"Påstådda ålder" kanske vore bättre att säga med tanke på hur mkt det brukar ljugas i dessa frågor :)
RaderaJag instämmer i att detta är den grupp med förmodligen bäst förutsättningar att bli en bidragande del av samhället. Men det uppstår andra problem när vuxna kommer till Sverige och hävdar att de är minderåriga. Dels måste de hanteras på ett annat sätt. De kan inte antas klara sig själva utan måste placeras på jättedyra HVB-boenden för tusentals kr per natt. Hela processen att hantera personer som antas vara barn i lagens mening är dyrare på alla sätt, just för att det är (ska vara) barn.
RaderaDels blir det lite märkligt att svensk skola ska försämras till följd av lärarbrist och lokalbrist för att det kommer tusentals vuxna män och hävdar att de är under 18. Det är ju också en konsekvens av detta. Folk gör naturligtvis vad de kan för att få ett bättre liv. Men Sverige måste samtidigt göra vad som är bäst i ett större perspektiv, inte bara för enskilda individer som ledsnat på sitt dassiga hemland.
Ur dagens DN:
"Fyra unga män från Afghanistan. Fyra tuffa uppväxter. Krig, blod, död. Ett land med förlorat framtidshopp. Fyra hjärnor med samma fokus:
– Utbildning.
De står på perrongen efter två månaders flykt. Iran var värst, där sköt polisen efter dem.
Två ska till Finland, de har släkt där. Två vill till Sverige. När vi frågar hur gamla de är tittar de på varandra och ler lite generat.
– Ska vi säga vår verkliga ålder?
Det gör de. 23, 21, 20 och 23 år. Till myndigheterna tänker de uppge att de är 16. Varför?
– Vi tror att det är lättare att få stanna då."
http://www.dn.se/nyheter/sverige/pa-oresundsbron-blir-flyktingkrisen-synlig/