2015-10-24

Har ni sett vad tyskarna håller på med?


Detta är så fascinerande. I nordöstra Tyskland håller man på att bygga en sehr avancerad fusionsreaktor – Wendelstein 7-AS.

Ingenjörskonsten är mindblowing.

Det hela började med hemliga sovjetiska fusionsexperiment på 50-talet och ledde fram till Tokamak-reaktorn; en doughnut-formad historia där ett supervarmt plasmafält hålls svävande av magneter.

(Vad kan möjligen gå fel?)

Nu försöker man skapa en ny sorts cirkulära reaktorer i vilka magnetfältet är mer permanent stabilt. Vilket bland annat kräver en stor mängd specialdesignade, starka spolmagneter som liksom vrider sig runt sig själva – för att stabilisera ett sammanhängande plasmafält, som i sin tur vrider sig runt sig själv i en ändlös slinga. Men först måste magneterna kylas ner till minus 270 grander Celsius, vilket bara är ett par grader över absoluta nollpunkten.

Här kommer Stellaratorn.

Maskinen är oerhört komplex. Den ser ut som om man tar av höljet för att serva Årtusendefalken, som någon utryckte saken. Bakom detta virrvarr av reglage, mätinstrument, mekaniska saker och datakraft kommer man att lagra den glödande plasman. 100 miljoner grader varm skall den visst bli. Vilket är sju gånger varmare än i solens kärna.

Häftigt.

Och nu skall jag skämma ut mig helt genom att ställa ett par frågor: Är detta ett rent vetenskapligt forskningsprojekt eller har man tänkt sig något slags kommersiell nytta av sådana här reaktorer?  Om de är på riktigt, för att producera el – hur får man i så fall ut elektriciteten? (Att driva ånggeneratorer med 100-tals miljoners graders värme förefaller som overkill.)

En lång och mycket intressant text om saken finner du här »

Och här är en kortfattad video-introduktion.



Youtube »

5 kommentarer:

  1. Hur i helsike lyckas man ens hantera såna temperaturer utan allvarligt slitage?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men ser till att mediat som håller den temperaturen inte träffar väggarna i kammaren som innesluter mediat. ...hade det varit lätt hade vi löst fusionen för 40 år sedan!

      Radera
  2. Det ser ut som en större version på en maskin som redan är verksam som forskningsanläggning i USA sedan ett knappt decennium. Tippar på att även denna är ett forskningsprojekt. Än så länge.

    Hittills har man inte helt lyckats med att undvika slitaget. Temperaturen hålls bara under ett fragment av en sekund, och det är oändligt svårt att ta tillvara på den kraften, samtidigt som en del reparationer och utbyte av delar behövs efteråt. Amerikanerna ligger väl på en "smäll" per dag, ungefär, just nu, och letar efter vägar att öka på det avsevärt, samt att kunna skörda kraften bättre. Jag kan föreställa mig att detta är ett steg i den riktningen. Men än så länge är de långt ifrån att kunna försörja världen med oändliga mängder energi. Det är en liten bit kvar. Hur länge grälas det om. Allt ifrån fem år till ett par ytterligare decennier, beroende på vem du frågar.

    SvaraRadera
  3. Stellaratorn är lika realistisk som tokamaken för energiproduktion. Den har bara varit svår både att räkna på för att optimera de där absurt vindlande magneterna och att sen tillverka dessa. I båda fallen kommer mycket av energin i form av neutroner som absorberas i reaktorns hölje och den värmen kan sen användas på samma sätt som i vilket kraftverk som helst.

    Vad gäller din retoriska fråga om vad som kan gå fel skall du ha klart för dig att även om plasmat är extremt varmt är det rätt lite av det i reaktorn så totala energimängden är inte så stor. Vid en olycka kan för all del reaktorn förstöras, men det blir inte en katastrof som på samma sätt som vid en olycka i ett fissionskraftverk.

    Även om man säkert så småningom kommer att kunna tillverka ett fungerande fusionskraftverk är mycket osäkert om det någonsin blir kommersiellt gångbart. Man för all del, det är värt att försöka, kanske finns det genvägar som vi inte upptäckt än som gör reaktorerna billigare.

    SvaraRadera
  4. Vetenskapsmän och Ingenjörer har alltid uppfunnit teknik för mänsklightens utveckling. Problem löses, mirakel tar bara lite längre tid :-) Så alla miljömuppar, CO2 och kärnavfall är inget att oroa sig för!

    SvaraRadera

Håll en hyfsad ton. Kommentarer bör vara intressanta, fyndiga eller på annat sätt tillföra något - för att slippa igenom nålsögat.