2016-07-28

Allt kan inte lösas med lagstiftning


Läs Jakob Heidbrink i GP:

Lagstiftning har med andra ord fler konsekvenser än att samhället sänder en signal. De regeladressater som har anledning att vilja bryta mot lagen nås inte av signalen: de nås av övervakning och sanktion. Övervakning och sanktion ökar byråkratin och tenderar till att ersätta ett socialt samspel om normer med formella juridiska tvister. Komplexiteten i det sociala samspelet ersätts med den i sammanhanget torftiga juridiska tvisten om reglers exakta innebörd. 
Ibland är det ett pris värt att betala. Innan vi ropar på lagstiftning, bör vi dock fundera på om det problem vi vill lösa är värt priset. Moraliska meningsskiljaktigheter och brist på moraliskt ansvarstagande kan inte lagstiftas bort. 
De kan bara undertryckas till ett ganska högt pris.

Länk: Allt kan inte lösas med lagstiftning »

5 kommentarer:

  1. Orden i Gustav Sundbärgs drygt 100 år gamla klassiker ”Det svenska folklynnet” om vad som internationellt givit upphov till öknamnet Förbudssverige, är kanske nästan lika giltiga i dag:

    ”Svensken utvecklar energi, endast när det gäller att hindra en sak, säger Strindberg. Detta är en af de bittraste sanningar, som någonsin sagts om vårt folk, men en sanning är det.

    De folkrörelser, som vinna mest anslutning i vårt land, äro gärna de, hvilkas syften äro negativa.

    Förbud! Förbud! — det är en älsklingsfordran och ett universalmedel mot allt ondt i Sverige.

    Sker någon förbrytelse, strax skall man i våra tidningar finna en hel rad insändare, som fordra inskränkningar i friheten för hela den klass eller grupp, som brottslingen tillhör. Och så inbillar man sig hafva kommit till roten af det onda. ”

    Enligt många forskare beror det på att grundpelaren i den svenska demokratin – arbetar-, frikyrko- och nykterhetsrörelsen – var utopisk och besatt av att systematiskt skapa det perfekta samhället.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det sista stycket sätter fingret på den svenska sjukan!

      Radera
  2. Intressant diskussion. Men Halsingen, ska vi acceptera en historieskrivning där "arbetar-, frikyrko- och nykterhetsrörelsen" ses som grundpelaren i demokratin? Viktiga komponenter för att göra svagare grupper delaktiga, ja, men demokratin har ju djupare rötter än så i Sverige.

    SvaraRadera
  3. Den svenska versionen av demokrati är (har alltid varit) två vargar och ett lamm som röstar om vad de skall ha till lunch. Varför skulle vi inte acceptera det faktum, att det var arbetar-, frikyrko- och nykterhetsrörelsen som skapade den svenska välfärdsmodellen?
    http://journals.lub.lu.se/index.php/scandia/article/view/972

    SvaraRadera
  4. Folkhemmet är en del av den svenska varianten av demokrati, storebrorsdemokratin. I sammanhanget, med dansk referens, kan man påpeka att den är "Big Brother" men också "bror duktig" – storebror vet bättre (än småbrödrafolken … men även det egna folket).

    Kul läsning där, Halsingen!
    "Vaekkelse og afholdsbevaegelse. Et bidrag til studiet af den svenske og den danske folkekultur" [Scandia Vol 54, Nr 2 (1988)]

    Särskilt att de danske löste sina problem på ett helt annat sätt:
    Karakteristisk nok var de danske arbejderes lösning på problemet dog ikke som de svenskes: at ophøre med at drikke. I stedet besluttedes det at bygge et kooperativt bryggeri, Stjernen i 1902 … gevinsten … skulle ikke alene komme "Privatkapitalen og Carlsbergfondet" til gode.
    Dessutom mötte abolitionismen kraftigt motstånd i de kristna organisationerna, som inte tyckte det var deras sak att skriva folk på näsan om världsliga ting.

    … for at ikke Bibellæsningen skulle lede den enkelte på afveje, gjordes alene trosbekendelsen til troens gundlag. … Men frem for alt var Grundtvigs skelnen mellem lov og evangelium væsentlig. Bibelen gav ikke anvisninger på, hvordan mennesket skulle leve.

    En sak att tänka på ang. hur vissa andra böcker uppfattas.

    Väldigt läsvärt!

    SvaraRadera

Håll en hyfsad ton. Kommentarer bör vara intressanta, fyndiga eller på annat sätt tillföra något - för att slippa igenom nålsögat.