2017-07-07

Hur och varför vill regeringen begränsa tryckfriheten?


Regeringen föreslår nya mediegrundlagar. Det har väckt en del uppmärksamhet att man öppnar för följande potentiella inskränkningar i tryckfriheten:

13 § Bestämmelserna i denna grundlag hindrar inte att det i lag meddelas föreskrifter om förbud mot offentliggörande av personuppgifter 
1. som avslöjar etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse eller medlemskap i fackförening,

Detta har – isolerat – tolkats som att man vill hindra media från att rapportera om kriminellas etniska ursprung. Men det är inte hela bilden:

13 § Bestämmelserna i denna grundlag hindrar inte att det i lag meddelas föreskrifter om förbud mot offentliggörande av personuppgifter 
1. som avslöjar etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse eller medlemskap i fackförening, 
2. om hälsa, sexualliv eller sexuell läggning, 
3. som består av genetiska uppgifter eller biometriska uppgifter för att entydigt identifiera en fysisk person, eller 
4. om att en enskild har begått lagöverträdelser genom brott, förekommer i fällande domar i brottmål eller har varit föremål för straffprocessuella tvångsmedel 
Vad som anges i första stycket gäller endast om 
1. personuppgifterna ingår i en uppgiftssamling som har ordnats så att det är möjligt att söka efter eller sammanställa dessa, och 
2. det med hänsyn till verksamheten och de former under vilka uppgiftssamlingen hålls tillgänglig finns särskilda risker för otillbörliga intrång i enskildas personliga integritet.

Min tolkning är att syftet dels är att göra det svårare för tjänster som Lexbase.

Dels handlar det om att omöjliggöra – eller hemlighålla – register om till exempel invandrares brottslighet. Vilket ju är en het fråga.

Detta är i så fall komplicerat. Det kommer bara att öka spekulationerna. Och det kommer – på goda grunder – att spä på allehanda teorier om att våra makthavare försöker dölja något.

Dessutom är det en klen plan att försöka hantera problem genom att mörka information och data om dem. (Till exempel eventuell sådan data i BRÅ:s register.) Det gör det bara svårare att förhålla sig till dem på ett faktabaserat och konstruktivt sätt.

Å andra sidan kan jag hålla med om att vi inte skall ha någon politisk åsiktsregistrering eller registrering av folks etnicitet med mera – inte minst då sådan ökar risken för förföljelse. (Som när Nederländernas register över medborgarnas religiösa hemvist föll i Nazitysklands händer.)

Sedan är frågan vad som är en »uppgiftssamling«. Detta gummiartade begrepp skulle kunna användas lite hur som helst. Är till exempel en blogg som denna en sökbar uppgiftssamling? Eller en tidnings web-arkiv?

Nu vet vi inte vilka nya lagar detta är tänkt att öppna för. Min gissning är att man nog inte kommer att våga inskränka till exempel alternativmedias rapportering om brottslingars ursprung. Däremot känns det som om man öppnar för förändringar i till exempel lagstiftningen om dataskydd – i syfte att dölja vissa samhällsproblem snarare än att värna om individens integritet.

Man kan även diskutera om den föreslagna grundlagsändringen innebär att man frångår principen om att förbjudna yttranden endast kan censureras och lagföras i efterhand – till att istället införa någon form av förhandscensur. (Även om ingen egentlig förhandsgranskning av varje enskilt yttrande sker.) Det är i så fall en urholkning av våra medborgerliga fri- och rättigheter.

Sett i ett vidare perspektiv är det oklokt att ändra i de grundlagar som reglerar tryckfriheten på ett sätt som skapar osäkerhet och som öppnar för helt olika tolkningar. Men det kanske är det som är meningen...

Här är länkarna:

• Lagrådsremissen om ändrade mediegrundlagar (PDF) »
• Remissvar »

7 kommentarer:

  1. Tycker Du inte att det ligger något i det som bl a Advokatsamfundet framhåller i sitt yttrande när det gäller enskilda individer - databaser - utgivningsbevis se pdf -länk här http://www.regeringen.se/remisser/2016/10/remiss-sou-201658-andrade-mediegrundlagar/

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vad gäller Lexbase har jag oerhört motstridiga känslor.

      Radera
  2. Hej.

    Antingen deltar man i informationskriget och vässar sina färdigheter i att använda information, som exempelvis den amerikanske presidenten (eventuella tillkortakommanden åsido)...

    ...eller så agerar man som Iran, Kina, EU(SSR), eller Sverige och söker total kontroll över vilken information som kan existera.

    Historisk har den första metoden fungerat bättre på både lång och kort sikt, men huruvida elektronisk kommunikation på medborgarnivå ändrar detta är obesvarat.

    Samizdat!

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, fd lärare

    SvaraRadera
  3. Dags att dra innan dom bygger muren.

    SvaraRadera
  4. Förslaget kräver grundlagsändring och kan därför inte tas förrän efter nästa val.....Men denna odemokratiska politiska situation kanske klarar balansgången. Nu är det bäddat för valfusk valet 2018!

    SvaraRadera
  5. Just lexbase är intressant, registret torde öka effektiviteten på arbetsmarknaden i så måtto att arbetsgivaren lätt kan sålla bort personer som riskerar att störa produktionen. Totalt sett så tar registret dock bort (själviska) incitament att sluta begå brott. Vore intressant att se någon räkna på det hela för utröna om det hela slutar i plus eller minus. Ur en rent moralisk synpunkt finns det ju också en rad brott vi borde syssla med (för att upphäva lagar som är felaktiga).

    SvaraRadera
  6. Som vanligt handlar diskussionen om hur man använder insamlade uppgifter, och vem som har tillgång till dem.

    Det enda sättet att skydda privatliv / integritet är att inte samla in uppgifter.

    SvaraRadera

Kommentarsfältet är stängt, medan jag är offline augusti 2017 och ett år framöver.

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.