Skjutningar och drogdödlighet är konsekvenser av politiska beslut

Det är inget sammanträffande att 1920-talets spritförbud i USA och årtionden av repressiv svensk narkotikapolitik har lett till samma resultat: Gängvåld och dödsskjutningar.

Myntets andra sida är att på en illegal marknad finns det ingen kvalitetskontroll, ingen information om koncentration och inget producentansvar. Resultatet är att Sverige har EU:s näst högsta drogrelaterade dödlighet. Det går helt enkelt inte att veta vad man köper av okända människor i kriminella nätverk, på gatan eller på nätet.

Det är märkligt att Sverige - som är besatt av skadereducering på alkoholens område - så totalt avvisar harm reduction-politik vad gäller narkotikan.

Det finns mycket mer att säga om svensk drogpolitik. Men Sverige har tio gånger fler skjutningar än grannländer som har en mer liberal drogpolitik. Och vi har en drogrelaterad dödlighet som är mer än tio gånger högre än i drogliberala länder, som Portugal.

Det är ju så det blir när man ger kriminella monopol på något som alltid har varit och alltid kommer att vara efterfrågat. Sedan kan man tycka vad man vill om den saken. Det ändrar inte faktum att det är till denna punkt förbudspolitik med nödvändighet leder.

Men politiken, den kännetecknas av faktaresistens och prestige. Det är skamligt.

Det är naturligtvis fullständigt oacceptabelt med kriminalitet som hotar andra människors säkerhet. Det är även självklart att gängkriminella är ansvariga för och skall ställas till ansvar för sina handlingar. Det finns inget skäl att dalta på den punkten.

Men det ändrar inte det faktum att en stor del av ansvaret för vad som sker ligger i en kontraproduktiv drogpolitik och hos de politiker som envist håller fast vid den.