När det är stökigt i förorten vill man hemligstämpla listan över problemområden.
När tiggeriet blir störande är det ändå ingen som bryr sig om att upprätthålla de EU-regler för fri rörlighet som faktiskt redan finns: Inom tre månader skall den som flyttar till ett annat EU-land vara folkbokförd, ha trovärdig egen försörjning, betala skatt och vara inne i de sociala trygghetssystemen. Annars får man åka hem igen.
När Sverige har den näst högsta narkotikadödligheten i EU vill våra politiker skärpa en bevisligen misslyckad politik ytterligare. Vilket kommer att leda till ännu fler dödsfall.
Trots allt hallå om klimatet håller man på att avveckla kärnkraften - för att istället satsa på sol-el och vindsnurror som kräver uppbackning i form av oljeeldade kraftverk och import av skitig kol-el de dagar solen inte skiner och vinden inte blåser.
Så där håller det på. Exemplen är många, många fler.
Bilden av verkligheten tycks ha blivit viktigare än verkligheten. Problem sopas under mattan. De regler som faktiskt finns upprätthålls ändå inte. Hela landet håller på att förvandlas till något slags Potemkinkuliss.
Under ytan härskar inkompetens, korrekt ängslighet och en tro på att man kan få andra och bättre resultat bara man upprepar en bevisat misslyckad politik gång på gång.
Frågan är inte om, utan när bubblan spricker.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Håll en hyfsad ton. Kommentarer bör vara intressanta, fyndiga eller på annat sätt tillföra något - för att slippa igenom nålsögat.