Det är frihet, inte politik som kan lyfta oss ur krisen

Corona-krisen kommer att förändra mycket i vårt samhälle. Men hur fungerar förändring - och utveckling?

Låt oss dyka ner i Johan Hakelius förord till F.A. Hayeks klassiska verk »Frihetens grundvalar«. (Ett tips är att förordet på ett mycket bra sätt sammanfattar boken, för den som inte orkar ta sig igenom hela denna tegelsten.)

»Hur förödmjukande det än kan vara för den mänskliga stoltheten, måste vi erkänna att civilisationens framsteg och även dess bevarande är beroende av att det ges maximala möjligheter för tillfälligheter att inträffa.«

Framsteg - som ofta utvecklas till viktiga strukturer och inslag i vårt samhälle - är mer stabila och mer anpassade till verkligheten om de kommer underifrån. Medan politiker försöker styra utvecklingen uppifrån (vilket förutsätter en kunskap och förståelse av allt, vilket är en omöjlighet) - är det alla de idéer, metoder och verksamheter som växer underifrån som har bäst förutsättningar att verkligen fungera. Och detta är något som inte går att styra, planera eller förutsäga.

»Frihet är ett så effektivt utnyttjande av den bland individer utspridda kunskapen som möjligt: ju färre beslut som lämnas till individen och ju fler som centraliseras, desto mer av kunskapen går förlorad.«

När civilsamhället, marknaden och människor leder utvecklingen finns en oändligt mycket större bank av kunskap, erfarenhet och metoder att ösa ur än när politiken bestämmer att allt skall vara på ett visst sätt. Om en aktör på marknaden misslyckas är det ingen större katastrof, då det finns alternativ och konkurrens. Men när staten gör fel - då handlar det om en single point of failure - som drabbar alla och som kan få katastrofala konsekvenser.

»Lagarna bör försvara den spontana ordningens fortsatta utveckling, inte ge uttryck för den misstagna uppfattningen att denna utvecklings mål kan förutsägas eller bestämmas genom majoritetsbeslut.«

Den parlamentariska demokratin har sin funktion, vad gäller att hantera ett mindre antal nödvändigtvis gemensamma frågor. Men om det är folkvälde man är ute efter, då måste det naturligtvis det mesta i övrigt vara upp till människor själva. Då ökar individens möjlighet att leva sitt liv efter eget huvud, göra egna val, ta eget ansvar och finna ett rimligt lyckligt liv. Och det är då förutsättningarna är som bäst för spontan ordning, utveckling och framåtskridande.

Att påstå att det är mer demokratiskt att riksdagen fattar tvingande beslut om att alla skall göra på ett visst sätt, än att låta var och en välja sina egna alternativ - det är att förvränga hela demokratibegreppet. Människans makt är naturligtvis större om hon får göra sina egna val.

Frihetens idé är att ingen speciell ideologi skall styra allt, utan att människor får bestämma det mesta själva.

»Evolutionära processer har inget mål.«

Politiken har i varierande grad olika mål och utopier - utifrån vilka man uppifrån försöker styra samhället. Men ett fritt samhälle har inget slutmål. Istället handlar det om att lämna människor ifred - att tillsammans skapa ett så väl fungerande och stabilt samhälle som möjligt, som samtidigt ständigt utvecklas och rör sig framåt.

I detta sammanhang är statens uppgift att tillhandahålla grundläggande, allmängiltiga spelregler och institutioner - inte att ägna sig åt micro management.