Hårdare straff håller farliga kriminella borta från gatorna - men sedan?

Längre fängelsestraff för allvarliga brott innebär att fler allmänfarliga kriminella hålls borta från gatorna under en längre tid. Vilket i sammanhanget får ses som en bra sak.

Problemet är att kriminalvården är kontraproduktiv. Där knyts nya band mellan kriminella och deras nätverk, som därmed på sikt blir starkare. Där radikaliseras människor.

Kriminalvården är som något slags mysko gruppboende. Fångarna kallas numera klienter. Bland personalen finns såväl människor som är mycket väl lämpade - och sådana som är direkt olämpliga för sitt yrke. Vilket i sammanhanget är den grannlaga uppgiften att upprätthålla statens våldsmonopol. Resultatet är tyvärr inte alltid karaktärsdanande.

Byråkratin är överväldigande och saknar inte sällan både logik och sunt förnuft. Det är något slags DDR-känsla över det hela. Ett i stora drag socialistiskt mini-samhälle - som människor tvingas vistas i som straff. Vilket skapar bittra och frustrerade människor som inte litar på institutioner.

Något jag tror är ett växande problem är religiös radikalisering på våra anstalter. Det är inte det minsta konstigt. Människor sluter sig ofta till andra som på ett eller annat sätt liknar dem själva. Utsätts de sedan för yttre kritik, då är deras naturliga reaktion att sluta sig samman ytterligare. Till exempel genom att odla sin religiösa identitet.

Ofta börjar det med något trivialt. Som att vissa klienter retar upp sig på att få billig lunchkorv - medan andra får lammkorv, som ju är mycket godare. Då mumlas det irriterat i matsalskön. Då förstärks tendensen till klickbildning. Sedan kommer det religiösa som ett brev på posten. Det är knappast raketforskning.

Folk får tro på vad de vill. Det är ändå bara metafysik. Men det är ett problem om våra fängelser odlar religiös extremism - i den mån sådan kan antas leda till fara för andras frihet och säkerhet.

Det finns massor av saker som borde rättas till inom svensk kriminalvård. Den övergripande målsättningen bör rimligen vara att klienterna skall komma ut mindre farliga för sin omgivning än de var när de låstes in. Men jag är inte alls säker på att så är fallet. Det är för svårt och dyrt.

Så, visst. Straffa gärna grov brottslighet hårdare. Det är en av statens kärnfunktioner att markera mot olagligt beteende. (Samt att i god demokratisk ordning besluta vilka lagarna och straffen skall vara.) Kränkningar av andras rätt, säkerhet och egendom måste få konsekvenser.

Men var medveten om att det är ett problemtyngt kriminalvårdssystem som skall hantera saken.

Förr eller senare kommer de flesta av de fängslade att komma ut igen. Vad vi gör är att köpa oss tid. Vilket kanske bara är att ackumulera problem som vi fortfarande inte riktigt vet hur vi skall hantera.