Sossesveriges betongförorter gör integration omöjlig

Om man bygger bostadsområden som öar utanför stadskärnorna - är det då något att förvånas över om det uppstår gäng och gängbrottslighet?

Speciellt som dessa öar av höghus är förfärliga, isolerade betongkomplex från vilka samhället i övrigt har dragit sig tillbaka.

För några år sedan tillbringade jag under en sommarmånad min nattvila i Hässelby Gård. På dagarna var jag på Södermalm. Det som slog mig var hur jämförelsevis etniskt och socioekonomiskt rensat Södermalm är. (Undantaget servicepersonal, som inte bor där de jobbar.)

Problemen finns huvudsakligen i förorter långt från alla journalister, HR-chefer, proffstyckare genuskonsulter och DN-prenumeranter på Södermalm och i Vasastan. Där de slipper se dem.

Om man vill ha integration - då är det en dålig idé att dumpa invandrare i betongöknar, fjärran från övrig mänsklig verksamhet. (Enda uppsidan är för de vänstermänniskor i stadskärnorna som slipper leva med konsekvenserna av sin egen politik.)

Städer mår bäst av att växa organiskt, naturligt. Som årsringarna på ett träd. En del områden kommer förvisso att anses vara "sämre" från tid till tid. Men det brukar förändras i takt med att befolkningen ständigt ändras.

I en sammanhållen stad drar sunkiga områden till sig unga människor, kreatörer och andra som inte har så mycket pengar. Vilket i sin tur leder till att andra får upp ögonen för området - och innan men vet ordet av dyker trendigt hipstriga ramen-restauranger och surdegspizzerior upp vägg i vägg med turk-butikerna. 

Samtidigt fångar någon annan del av staden upp nya unga människor och kreatörer med begränsade ekonomiska resurser. Send in the clowns - and development will follow. Och så där fortsätter det, spontant och med en stor uppblandning av olika sorters människor. Vilket i huvudsak har positiva effekter.

Men något liknande kommer aldrig att ske i Biskopsgården, Vårby, Bergsjön eller Akalla - som är konstruerade för att vara autonoma satelliter. Det behöver man knappast vara raketforskare för att räkna ut.

Ändå är dessa områden - frustrerande nog - konstruerade med vett och vilje. Av politiker vars utopiska visioner inte var kompatibla med verkligheten. Glöm inte deras ansvar.