De mänskliga rättigheterna anses vara omistliga. Människan själv är dess källa och yttersta mål. Ingen annan auktoritet behöver åberopas.
Medborgerliga och mänskliga rättigheter skall vara lagen, inte ett tillägg till den.
Det är därför man talar om grundläggande mänskliga rättigheter. Grundläggande, eftersom de är individens yttersta skydd mot överheten - och minoriteters skydd mot majoriteter som annars kan göra som de vill. Se historien för bloddrypande referenser.
För inte vill vi väl att våra fri- och rättigheter skall vara beroende av överhetens barmhärtighet? Istället måste de vara orubbliga och grundade på universella principer.
Hannah Arendt skrev "Brott mot de mänskliga rättigheterna kan alltid rättfärdigas med förevändningen att det rätta är lika med det som är bra eller nyttigt för helheten i kontrast till delarna."
Vilket kännetecknade såväl sovjetkommunismen som Nazityskland.
Och vice statsminister Per Bolund (MP) i söndagens tv-sända partiledardebatt - som utan att tveka sa ja till att begränsa de mänskliga rättigheterna och friheterna för klimatets skull.
Enligt Rockström kommer politiken indirekt att döda 4 miljarder genom svält. I så fall måste man väl kunna få tumma på de mänskliga rättigheterna?
SvaraRadera/DNg