Putin och sovjetimperialismens återkomst

Jag ägnade en stor del av min ungdom åt att bekämpa sovjetkommunismen. För de östeuropeiska folkens frihet. För alla människors rätt till liv, säkerhet och egendom. För nationellt självbestämmande. För demokrati och rättsstat i våra grannländer.

Vi ordnade demonstrationer utanför det sovjetiska konsulatet i Göteborg. Vi gick i fackeltåg längs Avenyn till stöd för den fria polska fackföreningen Solidaritet. Det samlades in pengar till tryckpressar som sedan smugglades till öst. Och när tillfälle gavs bildade vi oss en uppfattning om förtrycket på plats.

Öst var slutet och byggde murar. Människor sköts till döds om de försökte fly till friheten.

Den sovjetiska utrikespolitiken var lika absurd då som den ryska är nu. Arrogansen, de skamlösa lögnerna och de fula knepen. Kraven på att andra länder skall underkasta sig Moskva. Det är ingen slump att Putin är sprungen ur gamla KGB.

Jag känner mina löss på gången, från kalla kriget.

Putin försöker återupprätta det sovjetiska imperiet. Som det var förr.

Vi såg det som nu sker komma. Hur många människoliv har inte offrats i Putins olika »speciella militära operationer« genom åren? Detta är ju inte första gången han skjuter sönder sin omgivning. Med brutal ödeläggelse, utan respekt för människoliv.

Putin låter giftmörda folk. Vilket ger en vink om hans personlighet. Hans underordnade vågar inte ge honom en korrekt bild av verkligheten. Och han har startat ett blodigt anfallskrig i Europa. Med miljoner människor på flykt, sönderskjutna byar, ödelagda städer och massgravar.

Putin har förbjudit opposition och fri media. Informationen är hårt kontrollerad. Protester slås ner med våld. Oliktänkande fängslas. Så var det då också.

I allt väsentligt är det som sker nu något slags mörk déjà vu, med kärnvapenhot och allt.

På en punkt har Putin gått längre än de gamla kommunistledarna. På den tiden kunde politbyrån, centralkommittén eller militären lyfta bort generalsekreteraren om han skulle råka bli galen. Det går inte längre. Putin är enväldig.

I Putinland finns ingen frihet och ingen demokrati. Putinland är avskuret från omvärlden.

Putins rövarekonomi är motsatsen till en fungerande marknadsekonomi. Våld och tvång är så långt från marknadens frivilliga samarbete och spontana utveckling man kan komma. Frånvaron av en fungerande rättsstat gör alla rättslösa.

Respekten för människors liv, säkerhet och egendom är obefintlig.

Inse vad vi har att vara tacksamma för här i våra liberala västerländska demokratier. Inse vad vi måste försvara. Detta är vad allt ytterst handlar om. Frihet eller förtryck. Nationellt självbestämmande.

Så det är bara att plocka upp handsken från 80-talet. Förtrycket måste bekämpas. Människans frihet och grundläggande rättigheter måste försvaras.