Klimatomställningen är det verkliga hotet

De flesta vet, men få vill eller kan säga det rakt ut: Klimatomställningen håller inte. Man gapade över för mycket. Man handlade utan att tänka. Man lät sig styras av känslor.

Klimatalarmisterna har stressat politikerna till en ogenomtänkt och olämplig politik som är kontraproduktiv och i delar systemhotande.

Till att börja med: Det finns inget demokratiskt mandat för en fundamentalistisk klimatomställning. Svenska folket är inte redo att överge sitt välstånd, avstå livets glädjeämnen och duscha kallt.

Symbolhandlingar, visst. Skarpa förslag där folk de facto får det fattigare, nej. Där går gränsen för svenska folket.

Så det är inte konstigt när Miljöpartiets Pär Holmgren vill avskaffa riksdagsvalen. Eller att Greta vill att vi skall drabbas av panik. Man vill inte låta sig stoppas av folket, av fakta eller av logik.

I SVTs partiledardebatt i oktober 2021 frågade Camilla Kvartoft vilka som kunde tänka sig att inskränka våra fri- och rättigheter i klimatets namn. Miljöpartiets Per Bolund räckte upp handen.

I Miljöpartiets tankevärld övervägs alltså möjligheten att upphäva våra grundläggande demokratiska fri- och rättigheter för att nå vissa politiska mål. De här människorna är farliga, på riktigt.

Gretas drömsamhälle kan inte förverkligas med mindre än ett stort mått av tvång, kontroll och förtryck.

En rimlig klimatomställning kan kanske vara möjlig om den formuleras av vetenskapsmän, ekonomer och ingenjörer. Inte av tjuriga ungar, klimatklistrare och galna miljöpartister som sprider skräckpropaganda.

Efter att hälften av landets kärnkraft lagts ner (och därmed världens bästa och klimatsmartaste elsystem ödelagts) befinner vi oss i en helt onödig energibrist. Som är konsekvensen av medvetet fattade beslut.

För att näringslivet skall kunna betala notan för vårt välstånd och vår välfärdsstat krävs god och säker tillgång till el 24/7. Även när det inte blåser.

Man fipplar inte med energisystemen. Det som förstörs på ett ögonblick kan ta lång tid att ställa till rätta, om det alls är möjligt. Det är en sak att göra fisksoppa av ett akvarium. Det omvända är betydligt svårare.

Dagens skakiga energisituation kan gå överstyr på många sätt. Några av dem med social oro och partiella systemsammanbrott som konsekvens.

Om vi vill trygga vårt välstånd och fortsätta utvecklas som samhälle kommer det förmodligen att behövas gas- eller oljeeldad kraftproduktion tills kärnkraften är åter på banan. The irony.

Men det handlar inte bara om elen. Allehanda ogenomtänkt klimatpolitik kommer att få oönskade konsekvenser.

Runt om i Europa hotar förmenta klimatåtgärder ett stabilt fungerande jordbruk. Alltså vår livsmedelsförsörjning. Det vill säga basen i den mänskliga behovspyramiden. Vill man ha kravaller?

Politiken måste sluta genomföra förändringar utan att ha något fungerande alternativ att erbjuda. Beslut som drivs fram av utopiska drömmar utan verklighetsförankring eller konsekvensanalys är ett hot mot vårt samhälle.

Skall man hantera klimatfrågan på ett rationellt sätt krävs resurser. Vilket förutsätter att det skapas ekonomiskt värde. Just därför är det så obeskrivligt korkat att strypa den produktiva sektorn i klimatets namn.

Läser man IPCC:s rapporter kommer man att finna att det visserligen varnas för klimatförändringar. Men inte för den apokalyptiska undergång Greta är så uppfylld av och som Miljöpartiet predikar.

Klimatförändringar får helt enkelt hanteras när och där de uppstår. Vilket förutsätter teknisk utveckling, ekonomiska resurser och ett pragmatiskt förhållningssätt.

Det är naturligtvis bra om vi kan minska vårt beroende av fossila bränslen - av fler skäl än klimatet. Men inte till priset av kaos, fattigdom och förtryck.

Du kan få mina texter (1-2 gånger i veckan) direkt i din e-post genom Substack »