Masspsykosens tid

Få saker är så farliga som när människor - speciellt i grupp - blir fanatiska i sin strävan att framstå som goda. Extra farligt blir det när de saknar verklighetsförankring, brister i logiskt tänkande och uppvisar begränsad förmåga att bedöma konsekvenser.

Inte sällan visar sig det goda vara det bästas fiende. Exemplen är många.

Plötsligt börjar det gå upp för folk att en allt för alarmistisk angreppsvinkel på klimatfrågan kan komma att kosta oss vårt välstånd, leda till upprepade energikriser och skapa social turbulens. På en systemhotande nivå.

Att stänga ner säker och väl fungerande basproduktion av el innan man har ett fullgott alternativ på banan, i verkligheten, är inget mindre än medvetet sabotage.

Allt anfört av en flinande Greta som i sin självgoda arrogans vägrar svara på frågor och ta en debatt.

Detta är alltså orsakat av folk som säger sig vilja oss väl. The irony. Det finns fler exempel...

Naturligtvis är det som sker in Gaza hemskt. Men frågan man aldrig får något substantiellt svar på är: Men vad skall Israel göra, då?

Givet att hundratals israeler hålls som gisslan i Gaza, efter Hamas attack som dödade tusentals. Givet att Hamas medvetna strategi är att gömma sig bland civilbefolkningen. (Vilket är ett krigsbrott.) Givet att Hamas uttalade mål är att utradera Israel..?

Svaret brukar bli eld upphör, vilket inte löser något i sak för gisslan här och nu. Och en tvåstaslösning, vilket är något palestinierna tackat nej till när de erbjudits en sådan. Två gånger.

Den som besvärar sig med att studera vad som faktiskt skett från 1947 och framåt kommer att upptäcka en del intressanta saker. Som att det aldrig existerat någon palestinsk stat.

Organisationer som Queers for Palestine visar på en fullständig avsaknad av kontakt med verkligheten. I Gaza dödas bögar. För att de är bögar. Av Hamas.

Det är även värt att notera att den svenska vänstern tågar hand i hand med islamister, vars syn på till exempel kvinnans ställning är diametralt motsatt.

En annan fråga där känslor utmanar sunt förnuft är transdebatten. Den dramatiska ökningen av unga flickor som vill byta kön uppvisar alla tecken på att vara en masspsykos.

För min del får folk identifiera sig som vad de vill. Men om man vill byta juridiskt kön, då får man nog ha bytt fysiskt kön först. Vilket man rimligen bör vara myndig för att få göra.

Det är intressant att sunt förnuft faktiskt börjar få fäste i denna fråga. Sakkunniga sätter ner foten och allt bromsas upp. Snabbfilen till fysiskt könsbyte stängs. Och efter ett tag har tjejerna i fråga nya och helt andra projekt.

Samtidigt kan man undra vad det är för folk som drivit tonåringar som är inne i en av sina melodramatiska faser till hormonförändringar och kirurgi. Vilket är deras motiv? Förmodligen tycker de att de själva är goda människor med ädla motiv.

Ständigt denna missriktade välvilja - som drar med sig folk som gärna vill framstå som goda inför andra och sig själva. Men det räcker inte med att vilja väl. Man måste tänka också.

Vårt spontana tankesystem frågar inte alltid det analytiska tankesystemet ifall något verkligen är en bra idé. Det brukar räcka med att något låter bra. Och när steget väl är taget gör confirmation bias och grupptänk resten.

Det viktiga tycks vara att man känner sig präktig. Att man tillhör det förment goda laget. Även om konsekvenserna av ens ställningstagande blir katastrofala.

Det vore en sak om en del människor bara tror på stolliga saker. Det som gör situationen allvarlig är deras fanatism i att tvinga på andra sin åsikt. Att de ibland ägnar sig åt våld. Att de vill tysta människor med andra åsikter. Lynchmentaliteten.

De beter sig på ett sätt som inte hör hemma i en demokratisk rättsstat.

Ett problem i sammanhanget är att de rimliga människorna ofta låter fanatikerna komma undan med sina stolligheter - tills det är för sent att stoppa galenskaperna.