Kindpussande gratisätare. Särintressen som vill åt skattebetalarnas pengar. Byråkrater på firmafest. Media i symbios med nuvarande och framtida makthavare...
Och i centrum: De partier som är beredda att vädja, muta, förnedra sig och närmast vända in och ut på sig själva för väljarnas gunst i höstens riksdagsval.
Ni får ursäkta, men jag tycker att det hela är en smula ovärdigt och obehagligt. Detta är ett jippo för dem som hellre byter visitkort med varandra än ägnar sig åt diskussioner och analyser av substans. Det är en tummelplats för ytliga utspel, för dem som hellre ses än verkar. Och rent allmänt är det mesta dyrt, trångt och dåligt i Visby under dessa dagar.
Politiskt? Sossarna famlar i ett politiskt vakuum där det är omöjligt att veta vad folket egentligen tycker om deras politik och deras ledare – eftersom partiets framgångar i opinionen främst bygger på att allt fler börjar tröttna på regeringen. Mittenpartierna slåss för sin överlevnad. Moderaterna följer Reinfeldt ner i ett träsk av principlöshet och politisk ängslighet. (MP), (V) och (SD) har i princip fritt spelrum eftersom (S) och (M) låst så fullständigt på varandra att de glömt bort att politik inte bara handlar om dem. Och på kanten har vi medias nya älsklingar, Feministiskt Initiativ, med sina surrealistiska förslag.
Allt detta kretsande kring metafrågor som regeringssamarbeten, opinionsmätningar och förtroendesiffror istället på det som borde vara centralt – politik, visioner och idéer.
