2009-09-16
Politisk bluffpoker om teledatalagringen
Frågan om teledatalagringen håller på att utvecklas till en ond fars.
Vad det handlar om är att f.d. justitieminister Thomas Bodström (s) var med och drev fram ett EU-direktiv. Detta direktiv tvingar alla EU-länder att lagra data om medborgarnas kommunikationer. Det gäller alla telefonsamtal, alla mobilsamtal, alla SMS, alla MMS och alla e-postmeddelanden. Myndigheterna skall kunna se vem som har kommunicerat med vem och när det har skett. Dessutom skall systemet logga alla våra uppkopplingar mot internet och positionerna för våra mobiltelefoner (i samband med samtal).
Det är nu ett år kvar till valet, och klockan tickar. Regeringen vill till varje pris undvika att valrörelsen kommer att handla om integritetsfrågor. Det är därför vi i dag har fått veta att regeringen lägger propositionen om teledatalagringen i kylskåpet.
I sig är detta rätt så klokt. EU har redan stämt Sverige för att datalagringsdirektivet inte är implementerat inom utsatt tid. Och rätt snart skall systemet ändå utvärderas. Så någon egentlig brådska är det inte.
Men nu handlar inte detta om integritet – utan om valtaktik. Lagrådsremissen för propositionen ligger nämligen redan färdigkriven, sedan månader tillbaka. Så tveka inte en sekund om att de borgerliga kommer att lägga fram den, om de vinner nästa riksdagsval. De vill bara ha bort frågan från dagordningen det närmaste året.
På andra sidan står socialdemokraterna, med Thomas Bodström i spetsen. De är jäktade och griniga. Deras plan är nämligen att borgarna skall få skit för FRA och teledatalagringen, förlora röster på detta och därmed också förlora valet 2010. Inte minst som (s) försöker framstå som integritetsvänner genom att säga nej till FRA. (I vart fall just nu.)
Vad socialdemokraterna absolut inte vill – det är att teledatalagringen skall bli en fråga där de kan komma att ställas till svars i nästa års valrörelse. Det skulle solka deras integritetsimage. För de är för teledatalagringen. Benhårt. Den är ju deras idé!
Det är detta parti bluffpoker vi nu ser utspelas. Och bluff är det, eftersom propositionstexten som sagt redan ligger färdigskriven.
Behöver jag påpeka att den som värnar om integriteten och medborgarnas rätt till privatliv gör bäst i att rösta på Piratpartiet i riksdagsvalet 2010?
Gammelpartierna har inte längre någon trovärdighet i dessa frågor. Och vad stödpartierna på vänsterkanten kan tänkas gå med på i eventuella regeringsförhandlingar med (s), det kan man bara spekulera om...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Datalagringsdirektivet är alltså det direktiv som antogs, inte inom ramen för det straffrättsliga samarbetet som man skulle kunna tro, utan med hänvisning till att alla telekomföretag ska få det lika "jävligt" på EU:s inre marknad. Det ses alltså som en red marknadspolitisk fråga. Någon sådan harmonisering av kostnaderna har vi sedan inte sett eftersom alla länder implementerar direktivet på olika sätt. Kvar är bara brottsbekämpningsdelen - den som officiellt inte existerar.
SvaraRaderaFrågan är ju vilka andra typer av politiska förslag som man kan driva igenom på det här sättet. Om ett land vill införa obligatorisk Deep Packet Inspection och statskontrollerad filtrering för alla internetoperatörer, skulle man då kunna hävda att det inte handlar om brottsbekämpning utan om den inre marknaden och på så sätt tvinga alla EU-länder att göra detsamma?
Här ser vi alltså en parallell till FRA-lagen. Sossarna ville ogärna driva FRA-frågan 2006 inför stundande val. Nu gör borgarna något liknande med direktivet. Det enda positiva är väl att politikerna insett vilken sprängkraft som finns i integritetsfrågorna. Men mer än så är det inte.
SvaraRaderaRätta mig om jag har fel men inte bara datalagringen utan framförallt FRA-lagen är ursprungligen Thomas Bodströms bejbi. Därför är det ju ganska dråpligt att samme Bodström nu utmålar sig som integritetskramare.
SvaraRaderaProblemet med att rösta PP i riksdagsvalet är att man inte har en aning om vad man får i andra frågor.
SvaraRadera@anonym så du menar att vi vet det med gammelpartierna då? De kohandlar ju bort dem för integretetskränaknde saker oavsett. Med pp vet vi iallafall vad vi får av dem och det kohandlas inte i de frågorna.
SvaraRaderaVäderkvarnen,
SvaraRaderaMåste nog rätta dig. FRA-lagen var aldrig Bodströms baby, utan Leni Björklunds. I formell mening var det t.o.m. så att Bodis stoppade förslaget. Visserligen främst av taktiska skäl, men ändå.
Och ska man vara helt korrekt så är det FÖD-tjänstemän och FRA-företrädare som drivit frågan. Kabelspaningen var inget politikerprojekt från början, men har förstås blivit det nu.
Nej, FRA-lagen är inte Bodströms skötebarn, utan framför allt FRA-chefen Ingvar Åkessons, givetvis med den socialdemokratiska regeringen som dopvittnen. Formellt och reellt sorterade förslaget under Försvarsdepartementet med försvarsminister Leni Björklund i spetsen, även om det i praktiken var departementets tjänstemän (av partipolitiskt obestämd kulör) som skötte det praktiska arbetet. Bodström satt ju inte i Försvarsdepartementet, utan i Justitiedepartementet, där han snarast bekymrade sig över att "militären" skulle få större befogenheter än polisen att avlyssna svensk telefontrafik. FRA låg utanför hans revir.
SvaraRaderaBodström har tillräckligt på sitt samvete i och med teledatalagringen. Det är både onödigt och missvisande att klandra honom för signalspaningslagen, även om besluten rör samma tekniska infrastruktur och för allmänheten leder i samma riktning.
Jag säger vad jag tycker på Aftobladet idag:
SvaraRaderaJag ger goda råd till Alliansen i Aftonbladet
:-)
Noterar att det just nu inte skrivs något om FRA-förslaget på alliansbloggarna. Staffan Danielsson, Camilla Lindberg, Annie Johansson, Fredrick Federley m.fl. ligger lågt trots att ärendet precis just nu behandlas i utskotten. Det är pecis just nu som det går att åstadkomma förändringar.
SvaraRaderaFredrik, Anders, tack för rättelsen.
SvaraRaderaJohan, Fredrick Fjäderlätt kan vi nog inte hoppas på. Han har fogat sig snällt i leden efter sin jättevurpa i fjol. Karl Sigfrid bloggar på fint, och möjligen kan vi även hoppas på att Camilla Lindberg vill få fler blommor.
Visst måste (V) och (MP) förhandla med sossarna, om integritet, fildelning och massa helt andra frågor. Men vilka frågor som kommer prioriteras av (V) och (MP) och vilka av dessa vi kommer få igenom beror till stor del på den allmäna opinionen.
SvaraRaderaSå om folk pratar lika mycket om övervakningssamhället 2010 som de gjorde 2008 så har vi väldigt bra förhandlingsläge.
Och visst har (PP) färre frågor de behöver välja bland. Men om de lyckas bli vågmästare så måste de också förhandla, med antingen (S) eller (M)...