Polisen skall ägna sig åt viktigare saker än brott utan offer

Sverige har ovanligt få poliser per capita. De är dessutom utspridda över ett stort, glesbefolkat land.

Detta är ett problem vad gäller att upprätthålla medborgarnas säkerhet. Situationen har blivit än mer ansträngd på grund av flyktingkrisen (passkontroller, bråk på boenden m.m.). Och polisen medger själv att dess hantering av vardagsbrott och brott mot enskilda (som redan från början är undermålig) får stå tillbaka.

Det behövs fler poliser, helt enkelt. Men det kommer att ta flera år att utbilda dem.

Under tiden har jag ett uppslag till hur man skulle kunna frigöra resurser för polisen: Sluta jaga narkotikamissbrukare (och icke-problematiska brukare).

Den som har ett missbruksproblem skall ha vård, inte jagas av polisen.

• 1994 misstänktes 7.984 personer för narkotikabrott. Drygt tre fjärdedelar handlade om innehav och en knapp fjärdedel om försäljning.
• 2014 var den siffran 28.116. Då handlade hela 92% om innehav och blott 8% om försäljning.

Antalet ingripanden skjuter i höjden. Och det handlar allt mer om att plocka in människor som använder narkotika istället för de som smugglar, organiserar handel och säljer knark.

Detta är naturligtvis helt bakvänt. Man kan anta att det handlar om lågt hängande frukt. Istället för riktigt polisarbete ägnar sig Farbror Blå åt att plocka användare av droger – vilket enkelt ger värdefulla pinnar i statistiken.

Här skall man hålla i minnet att den som bara använder droger inte kränker någon annans säkerhet, egendom eller rättigheter. Lagstiftarna har skapat brott utan offer.

Sluta jaga folk som använder droger. Lägg de resurserna på att upprätthålla allmän ordning och att utreda riktiga brott istället.

Stöd denna blogg »