2016-09-04

Om vi inte kan identifiera och definiera samhällets problem kan vi inte heller lösa dem


Skola, vård, omsorg, polisen, försvaret, integrationen, bostadsbristen, fattigpensionärerna, strukturfrågorna, svällande byråkrati, den generella välfärdsstatens långsiktiga kris... Problemen i landet staplas på varandra. Och de politiska partierna, i vart fall riksdagspartierna, tycks sakna lösningar – och ofta även insikt om problemen.

För vanligt folk blir bilden förvirrad och motstridig.

Å ena sidan finns det uppenbara problem, så väl på ett praktiskt plan som på systemnivå. Samtidigt är det svårt att veta vad som är verkliga problem och vad som är upplevda problem.

Å andra sidan har många svenskar det i dag bättre än någonsin tidigare, även om det möjligen är på lånad tid och lånade pengar. Och det är svårt att med trovärdighet hävda att vi står inför ett systemsammanbrott när staten till exempel betalar ut 335 miljoner kr i filmstöd.

Att bilda sig en korrekt bild av vad som sker är inte helt enkelt. Ta till exempel det här med bilbränder. Hur utvecklingen ter sig beror helt och hållet på vilket tidsintervall man mäter och om man frågar polisen eller brandkåren, som har olika mått. (SR Medierna hade ett någorlunda balanserat inslag om detta i helgen. Länk ») Fakta vrids till, för att passa den ena eller andra agendan.

På informationskrigets slagfält finner vi bland andra Aftonbladets ledarsida, Politism, finvänstern och andra krafter som dels vill rädda regeringens anseende, dels vill upprätthålla en illusion om folkhemmet, dels vill skyla över problem som andra kan tänkas plocka poäng på. En annan aktör i debatten är ett fåtal påstridiga akademiker, som med envishet lyfter statistik som inte passar den härskande politiska klassens världsbild. Sedan har vi Sverigedemokrater, postmodernister, nättroll och ryska propagandister som tycks kunna påstå vad fan som helst.

Sammantaget befinner sig den svenska samhällsdebatten i ett tillstånd av svår förvirring.

Vilket är problematiskt. Vill man finna lösningar på olika problem – då är nämligen en korrekt och tydlig definition av dessa problem en förutsättning.

Förvirring medför handlingsförlamning och ökar risken för misslyckande och direkt kontraproduktiva beslut. (Ett väl definierat problem är å andra sidan redan i sig halva lösningen.)

För att komplicera bilden ytterligare kan man fråga sig om politiker, den tyckande klassen och folk i allmänhet vill veta. För att få ordning på saker och ting krävs nämligen handling. Och handling kräver i sin tur hårt, målmedvetet arbete. Samt uppoffringar. Vilket de flesta människor ogillar. Då är det bekvämare att strunta i fakta, analys och logik – för att istället låtsas som om det regnar.

In Sweden we have a model...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Kommentarer skall vara sakliga och hålla god ton. De skall föra diskussionen framåt - och får gärna vara intressanta, underhållande och intelligenta. Se det som en insändarsida: Kvalitet ökar chansen att kommentarer publiceras.