I de riktigt tunna luftlagren

Fortsättning på den förra bloggposten...

Så är jag då lyckligt framme i Stockholm. Eller snarare, vi är. För det var en rätt rejäl skock med folk som tack vare en inställd flight slapp åka över Köpenhamn, på sin väg från Bryssel till Stockholm i morse.

Ändå var det gott om plats i ekonomiklass på direktkärran vid halv elva-tiden, som vi blev ombokade till. Platser som SAS alltså vägrar att sälja.

Man kan undra hur SAS resonerar när de stänger den lägsta, halvtomma, prisklassen flera dagar före avgång. Det leder ju i normalfall bara till att direktflighten Bryssel - Stockholm går med onödigt få passagerare. Samtidigt tvingas många som vill åka ekonomiklass flyga till Oslo respektive Köpenhamn och där byta plan, mot Stockholm. Detta är knöligt för passagerarna. Det är slöseri med vår tid. Det förefaller oekonomiskt. Och det kan knappast vara bra för miljön.

Är det kanske så att SAS tar en rövare och hoppas att folk vill flyga direkt ändå - och därför hostar upp med några tusen extra för Economy Flex- eller Businessbiljetter? I så fall tror SAS fel. För det var verkligen inte många i dessa avdelningar i dag.

Eller försöker SAS Sverige pressa ut så mycket stålar som möjligt av sina passagerare innan priskriget drar igång i oktober? Då börjar nämligen Sterling flyga mellan Stockholm Arlanda och Bryssel Zaventem. Till riktigt låga priser. Men även en sådan girig plan får ju pyspunka om man ändå kan åka till ekonomipris, med SAS Danmark eller Norge, om man står ut med att ta en omväg...

Detta är obegripligt. Och riktigt irriterande för oss kunder. SAS Sverige försöker pressa oss på pengar på ett närmast oförskämt sätt. Lyckas de inte med det, då får kunderna lägga halva dagen på att byta plan lite här och var, för att ta sig fram bäst det går. Och direktkärran blir som ledningen och kabinpersonalen tycks vilja ha den - behagligt folktom.