Jag noterar att Domstolsverket har börjat censurera bloggar.
Bland de drabbade finns Mårten Schultz juridikblogg och f.d. hovrättspresident Johan Hirschfeldts blogg.
Det är lite anmärkningsvärt. Visst kan dessa bloggare vara besvärligt principfasta, ställa jobbiga frågor och ifrågasätta den rådande ordningen emellanåt. Men att blockera dem från läsning i den myndighet vars fögderi de granskar och debatterar..?
Och åsiktscensur i Domstolsverket? Det verkar illavarslande, på flera sätt.
Bland annat för att denna rättsvårdande myndighet därmed tycks ta rätt lätt på saker som yttrandefrihet, det fria ordet och vår öppna, fria samhällsdebatt.
Man kan också fundera om det är så begåvat att hugga av en informationskanal mot det övriga samhället för de domare som är satta att skipa rätt i det. Människor med ansvar för att upprätthålla lagarna bör ha rimlig kontakt med verkligheten utanför sina domstolar, för att inte bli allt för insnöade.
Till historien hör att Schultz har varit hos Domstolsverket och talat om hur man kan använda sociala medier. Någon var inte road, kan man ana.
Läs mer»
(Tipstack: Erik)
Uppdatering: Nu kan man nå bloggarna från DV igen. Mårten Schultz kommenterar. Se även Dagens Juridik.
Blind, döv och selektivt stum...
SvaraRaderaDet är troligen inte Domstolsverkets medvetna beslut utan det externa företag som tillhandahåller filter för "nätsäkerhet" som gjort en ny och felaktig klassificering. Det har blivit fel förr.
SvaraRaderaDet finns ingen vits med att blockera det man själv inte är intresserad av att läsa. Domstolsverket agerar alltså medvetet för att hindra sin egen personal från att besöka vissa webbsidor. Det har Domstolsverket i och för sig kanske rätt att göra i sin roll som arbetsgivare, men likafullt bör man fråga sig varför det görs. Enligt Mårten Schultz handlar det om att reglera personalens användning av arbetstiden.
SvaraRaderaDomstolsverket verkar dock ha förbisett informationslämnarens perspektiv - Mårtens, Johans, Henriks och mitt.
Och mitt alldeles egna perspektiv på saken är att jag syns på Internet därför att det roar mig, och för att jag tror att jag kan bidra med något till någon annans förkovran, men inte för att stödja någon annans närings- eller yrkesverksamhet.
Ok, jag har inget direkt emot närings- eller yrkesverksamhet; jag är själv yrkesverksam. Denna verksamhet är dock inte orsaken till att jag syns på Internet också privat. Det är inte av omtanke om näringslivet som jag hyr bostad, handlar mat och kläder, besöker biblioteket eller bokantikvariatet på jakt efter något att läsa, åker tåg, cyklar eller simmar. Allt det där gör jag enbart för att tillgodose mina personliga behov. Att näringslivet tjänar pengar på mina behov är för mig en bieffekt, inte syftet.
När jag då upptäcker att någon tjänar pengar, inte på att förse mig med varor och tjänster som jag villigt betalar för, utan genom att utnyttja tjänster som jag utför utan att få betalt, då blir jag en smula gramse!
Vad har nu detta med Domstolsverkets blockering av diverse bloggar att göra? Jo, Domstolsverkets personal förväntas använda Internet i sitt arbete. Domstolsverket har i sin tur att utföra vissa tjänster åt sin uppdragsgivare, staten, som i gengäld anslår skattemedel för att finansiera verksamheten. Om man bortser från den speciella rollen som offentlig myndighet, så är det som vilket kommersiellt företag som helst, där målet är att tjäna pengar.
Har Domstolsverket någon nytta av min statiska webbsida eller mitt twittrande? I så fall utför jag en tjänst åt Domstolsverket, och den vill jag ha betalt för. Det lär jag inte få, och jag kommer inte att göra anspråk på någon betalning heller.
När jag nu inte får betalt, kan jag då i stället beröva Domstolsverket nyttan av mina tjänster på något sätt? Den enda metod som jag känner till och som inte hindrar mina vänner från att ta del av det jag skriver innebär att jag blockerar all kommunikation med Domstolsverkets IP-adresser. Det har dessvärre bieffekten att jag stoppar också ej inkomstbringande "användning" av min information, till exempel en anställd på Domstolsverket som på lunchrasten blir nyfiken på vad jag har att säga. Sådan användning är välkommen, och jag vill inte riskera att stänga ute välkomna besökare bara för att missgynna de ovälkomna.
Fast nu har ju Domstolsverket i handling visat att ej arbetsrelaterat surfande inte är tillåtet via myndighetens datorer. Därmed har jag inte längre någon ursäkt att tolerera de ovälkomna besöken, de som görs i tjänsten, och då kan jag svartlista hela Domstolsverket, precis som Domstolsverket har svartlistat Mårten Schultz.
Jag är bara en liten informationslämnare i mängden, men vi är rimligen många som befinner oss i samma situation, och om alla andra resonerar likadant så kan vi samfällt blockera Domstolsverkets utnyttjande av vår information.
Är arbetsmoralen på myndigheten verkligen värd att den berövas tillgången till merparten av Internet? Domstolsverket kan fortfarande besöka andra myndigheters webbsidor, liksom de företag som får betalt av Domstolsverket, men närhelst de i tjänsten söker information om som lämnats på en privat blogg eller webbsida så riskerar de att mötas av ett felmeddelande - "access denied" - eftersom de själva bara är ute efter att tjäna pengar.
Borde utom allt rimligt tvivel vara så att det gör det enklare för domarkåren att dömma till maktens belåtenhet ifall man slipper känna av kritiskt granskande ögon.
SvaraRaderaTryggare kan ingen vara...
/Smen
Kan det helt enkelt vara så att man inte vill att personalen spenderar för mycket tid med att utöva sina privata favoritsysselsättningar.
SvaraRaderaBlogga, SMS'a, prata i telefon, spela, titta på fotbolls VM, OS m.m. Bara en fundering.
//tyckare
Om det handlar om att hindra arbetstidssurfande så kan man nog göra en mycket selektiv blockering. Aftonbladet, expressen, blocket och facebook mellan 8 - 17 borde räcka för att ta bort 90% av den inte arbetsrelaterade surfingen.
SvaraRadera@ pelpet
SvaraRaderaSå enkelt är det inte. Olika människor har olika intressen. HAX, politiska sidor, datingsidor, spelsidor, google o.s.v.
Vad man däremot kan göra är att ge sin personal tydliga direktiv beträffande privat surfande.
// tyckare
Det är ingen bra idé att försöka blockera arbetssurfande för att några missbrukar det. Som några tidigare inlägg nämnde så är det enkelt i teorin men svårare att utföra i praktiken utan att det får andra negativa effekter. Det är bättre att informera personalen att begränsat privat surfande är tillåtet för att uträtta bankärenden, läsa tidningen på fikat, kontakt m myndigheter osv.
SvaraRaderaJag tror inte alls på det som den anonyma kommentatorn skriver, att det skulle vara en felaktig säkerhetsklassificering. I så fall borde väl hela wordpress.com ha filtrerats bort? Och så är inte fallet om man ser till vad Creeper rapporterar:
SvaraRaderahttp://gnuheter.com/creeper/name/Domstolsverket
En aspekt i om man skulle "filtera" sidor på en arbetsplats för att få bort privat surfande på arbetstid är ju att det den ena kanske använder för privat bruk använder den andre i sin del av arbetet, helt beroende på vilken arbetsplats det gäller.
SvaraRaderaEnligt Dagens Juridik så rör det sig om ett misstag att spärra enskilda bloggar, dock inte facebook etc:
SvaraRaderahttp://www.dagensjuridik.se/sv/Artiklar/Domstolsverket-sparrar-Facebook/
Hax: Tack för länk. Uppföljning finns här: http://martenschultz.wordpress.com/2009/09/08/fullstandig-informationssakerhet-ar-bara-ett-knapptryck-bort/
SvaraRaderaPå sin tid i gamla nazityskland valde folk att medvetet tro på och följa sina ledare. Även i Sverige följde man ivrigt med .
SvaraRaderaInledningsvis bortförklarades avslöjade illdåd "som misstag" som aldrig skulle ske igen. Tråkigt för varje enskild som dog men vad blev följderna i det stora hela? Förstod inte folket det från början att det kunde gå helvetes skevt när ingen vågade säga ifrån? Idag är maktmedlen andra än bösspiporna.
Dagens Juridik
Anställda vid Domstolsverket har inte längre tillgång till sajter för socialt nätverkande. - Vi var tvungna att agera, säger Domstolsverkets informationschef Petra Thor Jonzon.
* Tvungna av vem?
"- Att använda så kallade sociala nätverk kan medföra stora säkerhetsrisker för vår IT-miljö. Vi har därför valt att spärra åtkomsten, säger Petra Thor Jonzon."
"- Det är inte vår avsikt att på något sätt spärra bloggar. De var nedstängda under en tid men det går nu att nå dem igen, säger Anita Kihlström, säkerhetschef på Domstolsverket."
... Är inte dessa uttalanden från Domstolsverket en samhällsfarlig kontradiktion?
Det funkar inte längre att luta huvudet på sned och le som ursäkt när ljug och andra pinsamheter dras upp i dagsljuset.
Att försöka höja IT-säkerheten genom att blockera Facebook är som att försöka minska drunkningsrisken genom att stänga av vägen till landets populäraste badstrand (eftersom det är där de flesta olyckorna inträffar).
SvaraRaderaPunktmarkering av alla farligheter på Internet fungerar bara så länge farligheterna är samarbetsvilliga, och inte flyttar på sig utan vederbörligt tillstånd.
"Bland annat för att denna rättsvårdande myndighet därmed tycks ta rätt lätt på saker som yttrandefrihet, det fria ordet och vår öppna, fria samhällsdebatt."
SvaraRaderaBörjar tro att såna där uttryck från maktsfären bara är nån sorts polityr för att det skall se bra ut i en demokrati.
När yttrandefriheten och den fria åsiktsbildningen däremot utvecklas till en nivå (internet, bloggandet) där de känner sig obekväma så drar de en gräns, hit men inte längre.
Sen kan det även vara så som nån skrev, det har blivit fel hos företaget som sköter deras IT-underhåll. Deras filter är inte speciellt "kirurgiska" och tar säkert i mer än som behövs.
/LD
Jag håller med bloggförfattaren. Det är mycket bättre att domare och annan personal inom domstolsverket ägnar sig åt socialt bloggande än att göra sitt jobb. För inte kan man väl begära att man ska sköta sina sociala delar av livet från hemdatorn? Nej, självklart inte.
SvaraRadera