Westerholm hos Engellau

Johan Westerholm, som bloggar på Ledarsidorna.se gästar Patrik Engellau. Westerholm är socialdemokrat och även en av sossarnas hårdaste kritiker. Intressant, inte minst delen om S och identitetspolitiken.

Youtube » | Ledarsidorna.se » | Det goda samhället »

Julia Caesars vålnad

Originalet

Att människor uttrycker sig anonymt på internet är inte något problem. Tvärt om måste möjligheten alltid finnas.

Det kan handla om att avslöja maktmissbruk, att driva med makten eller helt enkelt att vara i opposition – utan att behöva riskera att utsättas för myndigheternas (eller till exempel sin arbetsgivares) ogillande.

Man skall samtidigt ha klart för sig att det är rätt svårt att vara anonym på nätet. Det finns alltid en risk för att man blir avslöjad. Det är till och med troligt att så kommer att ske.

Vilket leder oss till att Expressen i dag avslöjar den främlingsfientliga bloggaren "Julia Caesars" identitet. [Länk»]

Här handlar det inte om staten, utan om media. Jag kan förstå att dagens artikel drar klick och säljer lösnummer. Men är den publicistiskt motiverad?

Det hade helt klart funnits ett allmänintresse om pseudonymen visat sig dölja Mona Sahlin, Daniel Suhonen eller Jonas Gardell.

Men att "Julia Caesar" är en avdankad före detta journalist som dessutom visar sig vara stråltant... Det är ju knappast en nyhet.

Visst, pseudonymen framför vad som kan uppfattas som mycket obehagliga åsikter, mytbildning och har en hatisk attityd. Det är en sak. Sådant skall avhandlas i en saklig debatt. Men jag har svårt att se vad det faktum att bloggaren i fråga är en före detta B-kändis har med saken att göra.

Mer än som ett försök att försöka tysta en röst som man ogillar, då... Vilket knappast är ett ädelt motiv, även om de som skrivit och publicerat texten anser att de gjort det för ett överordnat gott syfte.

Uppdatering, lite mer input om bakgrunden: Dagens Media » | SR Dalarna » | SvD » | Dagens Samhälle »

(Den som vill bekanta sig med verklighetens Julia Caesar, som var en underbar och älskad satkärring på film och på scen – kan göra det här. »)

Så... Vad skall jag bli när jag blir stor?

Jag sitter på Arlanda, på väg mot okända mål över Bryssel.

Nu efter EU-valet måste jag fundera ut hur jag skall försörja mig. Illa kvickt. Vända hamburgare är förvisso ett hederligt yrke, men det skulle vara kul om jag fick fortsätta ägna mig åt samhällsfrågor.

Som etablerad politisk bråkstake skall man inte vänta sig att bli överöst med erbjudanden. Lika bra att utgå från att detta får man fixa själv.

Helst skulle jag vilja hitta något sätt att fortsätta blogga maniskt – och att göra det (och dess kringaktiviteter) till min födkrok...

• När medias rapportering och granskning av EU är så gott som obefintlig behövs fria röster som tar sig an den uppgiften.
• Den frihetliga EU-kritiken behöver en kanal.
• Någon måste punktmarkera (F!) och (SD) i Europaparlamentet. De kommer garanterat att lämna ett förfärande paper trail efter sig i voteringslistorna.
• Det finns hur mycket som helst att gräva i vad gäller massövervakningen.
• Det finns hur mycket som helst att informera om och att debattera vad gäller ett öppet och fritt internet.
• Det finns hur mycket som helst att ta tag i vad gäller demokrati och rättighetsfrågor, både i Sverige och i EU.
• Det behövs nytt liv i den frihetliga sak- och idédebatten.

Detta är frågor som lätt går att lägga all vaken tid på. Det kan säkert bli riktigt bra. Knäckfrågan är hur man får det att gå runt.

Så, grupparbete: Vad vill ni läsare ha ut av denna blogg? Har ni några begåvade och realistiska idéer kring hur man skulle kunna få powerbloggande att gå runt ekonomiskt?

Almedalens bästa Vloggare

[Direktlänk»]



[Direktlänk»]



[Direktlänk»]

Krigsråd: Rädda RSS-flödet

Hörupp!

Google meddelar att de tänker lägga ner Google Reader den 1 juli. [Länk»]

Och om jag begriper rätt, så är det Google Reader som är backbone för de flesta RSS-flöden.

Med tanke på att denna blogg lär ha ett par tusen läsare som följer den via RSS, så gör det mig en smula nervös. Om folk tvingas ändra sätt att följa feeds, då tappar man med säkerhet massor av läsare.

Så: Vad har ni för input om vad som kommer att hända med Google Reader? Är mina farhågor befogade? Några goda idéer på hur man löser detta problem?

Någon form av lösning kommer säkert att dyka upp. Nätet kommer helt enkelt inte att låta Google att i princip döda RSS. Frågan är dock om det kommer någon lösning som får existerande flöden att fungera sömlöst?

Det känns som om Google är på väg att skjuta sig själva i foten här.

Dagsnoteringar

Mot nya, djärva mål...

I dag är sista dagen på mitt jullov. Tanken är att vara tillbaka i sadeln i morgon – efter att i princip ha sovit bort ett par veckor, efter en intensiv höst och en sväng på sjukan över jul.

Och i dag passerar denna blogg sju miljoner sidvisningar. Till det skall man lägga alla som läser bloggen via RSS (vilket jag har en känsla av är minst lika många), via (pp)-live och på andra sätt.

Det direkta antalet träffar ligger vanligtvis på 1.000 till 2.000 på vardagar, vilket naturligtvis är lägre än under bloggosfärens storhetstid – men ändå helt OK. Jag tror jag vågar påstå att denna blogg har överlevt "bloggdöden" och att den i dag har sin nisch i det svenska medielandskapet.

En hel del kort-korta utbrott och länktips går numera via Twitter. Du hittar mitt flöde (@HAX) uppe i högra hörnet på min blogg – och du är naturligtvis även välkommen att följa mig direkt på Twitter. Och i vänsterhörnet på bloggen hittar du mitt långsamma Twitterflöde (@Medieskugga) – som innehåller länkar till tyngre, längre och mer krävande saker.

Nu riktar vi blicken framåt – samtidigt som gammelmedia uppenbarligen gör allt för att gräva sin egen grav. Tidningsutgivarnas VD säger så här om tidningarnas roll i ett uppkopplat samhälle. "Länkandet är ett ofog, rent ut sagt." Hon hoppas få upp frågan på EU-nivå... [Länk»]

Information är svårt...

Jag tror jag vet för mycket.

När jag började skriva om EU, var det rätt lätt. Jag gick på den information jag hade tillgänglig och fäktade vilt omkring mig. Det gav uppmärksamhet, press och resultat. (Blogg-regleringen, telekompaketet etc.)

Men ju mer jag lär mig om de pågående processerna (speciellt sedan jag började arbeta i Europaparlamentet), ju krångligare blir det. Saker och ting är fortfarande lika korkade, hårresande och fel. Det är bara det att man vill ju vara saklig. Och ju mer man vet, ju längre och mer invecklade blir bloggposterna. Vilket jag misstänker minskar dessa texters genomslag.

Så jag skall försöka skärpa till mig – och skriva kortare, snärtigare och elakare bloggposter.

Samtidigt vet jag att de längre analyserna är uppskattade. Men de kommer att inledas med en sammanfattning och en sådan där "läs mer här"-länk – så att de som bara skummar bloggens förstasida lättare kan komma vidare. (I olika slags RSS-flöden kommer dock dessa texter i sin helhet, på en gång.)

Sedan är frågan vad vill ni läsare ha mer av. Bloggen är ju en fantastisk pryl, som kan användas för text, bilder, ljud och video.

Jag har redan bestämt mig för att det skall bli fler bilder från det som sker i Europaparlamentet. Frågan är dock hur man skall göra med ljud och video.

Finns det ett intresse för podcasts? I så fall i vilket format: Klickbara ljudfiler från Soundcloud? Vanliga MP3:or? Inbäddade som filmer (med några enstaka stillbilder) via Youtobe och Vimeo? Vad funkar bäst för dig?

Och video? Mitt problem är att jag är rätt petig när jag filmar och redigerar, så det tar tid. Vilket innebär att jag måste känna mig säker på att detta är något mina läsare vill ha, om jag skall lägga tid och kraft på det. Åsikter?

Har du några andra önskemål? Jag är öppen för idéer. Det gäller att inte slå sig till ro och stagnera...

Onsdag: Strejk på internet

Under onsdagen strejkar stora delar av internet, i protest mot planerad web-censur

I morgon (eller i dag när de flesta av er läser det här) strejkar delar av internet – som en markering mot de föreslagna amerikanska SOPA- och PIPA-lagarna.

Även om dessa lagar nu har stött på partull – i elfte timman – så är markeringen ändå viktig.

Till exempel skulle det i princip vara omöjligt att driva en blogg som denna om förslagen blir verklighet.

Med hot om blockering av sidor och tjänster som (direkt eller indirekt) länkar till upphovsrättsskyddat material skulle Blogger och Wordpress inte ha något annat val än att införa stenhårda användarvillkor. Inte en bild utan vidhängande licens, inte en länk till en tidningsartikel, inte ett inbäddat tv-inslag kan då släppas igenom. Vilket gör det svårt att blogga. Länkar är ju liksom internets hela nervsystem.

Även jag skall (försöka) delta i protesten. Men man kan väl ge sig fan på att Juholt avgår eller att något annat dramatiskt händer under onsdagen, bara för det.

Läs mer hos Piratpartiet»

Skriv på för Egyptens fängslade bloggare!

Klicka - läs - handla!

Morgondagens nyhetsflöden

Nybloggat på Nyheter24:

Sociala media är meningslösa om man inte har något att säga

Dubbelbloggande

Nu sprider jag ordet i stereo, till fler.

Från och med i dag bloggar jag både här och på Nyheter24. Här fortsätter jag i samma takt som vanligt och på N24 kommer jag att skriva sisådär tre, fyra bloggposter i veckan.

Du behöver inte vara rädd att missa något. Allt jag skriver på N24 kommer att få en länk härifrån och att flaggas på Twitter, Facebook och Google+.

Dagens bloggpost på N24: Var är den svenska EU-kritiken?

Läs även N24:s intervju med mig.

Vem styr samhällsdebatten?

Att Annie Lööf föreslagits som ny ledare för (c) har väckt en del diskussion. Vilket förändringsmandat har hon? Kommer hon att utnyttja det? Och även om hon försöker, kommer hon att ha någon chans mot Fredrik "alla vinner på om debatten lägger sig" Reinfeldt? Kommer något att förändras?

Jag skulle vilja vidga diskussionen. Är det verkligen de politiska partierna som styr samhällsdebatten och i förlängningen även politikens innehåll? Eller är politiken bara reaktiv?

Nyhetssvep

En sverigedemokratisk politiker i Södermanland har utsatts för ett brandattentat. Att kravallvänstern inte inser att det är just sådant här som ökar (sd):s opinionssiffror och bara gör deras "martyrkors" större. Om nu opinionssiffrorna som visar att (sd) krymper stämmer – då är det precis sådant här som verkar i rakt motsatt riktning. (Sd) hade inte kunnat göra det bättre själva. Länk »

På samma sätt som traditionella böcker och papperstidningar arkiveras för framtiden, så tänker man börja arkivera det som skrivs på internet. Men förslaget är blygsamt. Till en början handlar det bara om de största tidningarna och tidskrifterna, etermedia och ett antal myndigheter. Till exempel bloggar omfattas, i vart fall till en början, inte. Om man nu tycker att det som skrivs på weben skall sparas för framtiden – blir det då inte lite märkligt att bara spara material från media som i allt väsentligt redan har sin produktion arkiverad ändå? Jag menar, det är ju på bloggarna man får läsa sådant som gammelmedia missar eller ignorerar. Länk »

På Stockholm all Star Festival på Skeppsholmen har polisen plockat in 105 personer för narkotikabrott. Jag har svårt att tänka mig att det handlar om folk som satt och silade heroin. Med största säkerhet handlar det om människor som rökt lite gräs när de lyssnade på musiken. Det vill säga människor som inte utgör någon fara för någon annan människa. (Det är svårt att tänka sig några fredligare människor än de som bara tagit sig en joint.) Vore det inte bättre om polisen använde sina resurser till att jaga brottslingar som utgör en fara för andra människor? Och sådana saknas liksom inte. Länk »

En bloggare analyserar

Gud! Säg att detta är ironi!

Nähä. Droger, giv mig droger!

Att hacka politik

Bloggen är ett mycket effektivt politiskt vapen. De flesta bloggar är "bara" kommenterande. Det är lite synd. För bloggen kan faktiskt förändra politiken på ett mer direkt och påtagligt sätt. Man skulle önska att fler såg och tog den chansen.

Vi skulle behöva fler bloggare som granskar vad som sker i EU. Och det skulle behövas ett gäng nya svenska bloggar som granskar och gräver i riksdagen. Detta för att komplettera alla parti- och åsiktsmegafoner. För att inte tala om att de skulle kunna komplettera och ibland övertrumfa etablerade media.

Nästan allt går att påverka. Informationen man behöver finns i princip alltid tillgänglig, även om det kan ta ett tag att räkna ut exakt var man finner den. Nästan allt går att kontrollera. Och förvånansvärt ofta visar det sig att det finns mer viktig information än vad politiker och tjänstemän vill låtsas om. Om man dessutom gör sig besväret att tala med folk – då kommer mycket som är nytt och intressant som regel i dagern.

Jag är faktiskt lite förvånad över att inte fler ser och använder denna möjlighet. När man har något nytt att tillföra (gärna med nyhetsvärde) tar det inte lång tid innan den övriga politiska bloggosfären, media och beslutsfattare får upp ögonen för vad som sker. Och rätt vad det är anses man som något slags auktoritet och blir inbjuden till morgonsoffor, radio och debattprogram.

Det finns några enkla tumregler: Man skall ha rätt. Man måste ha något nytt att komma med. Man skall ha ett sinne för vad som är nyhetsmässigt. Man måste förstå det politiska spelet. Man skall vara envis. Och man bör försöka vara både pedagogisk och kortfattad samtidigt.

Den som försöker kommer snart att se resultat. Känslan av att se konkreta politiska reaktioner eller tidningsklipp kring vad man skrivit är kittlande och lite overklig. Lyckas man komma med ett "avslöjande" eller dra ner brallorna på någon, då vill man göra det igen. Och igen. Att vara nyhetsjägare är den ena kicken efter den andra.

Vi behöver helt enkelt en lite vassare svensk politisk bloggosfär. Åsiktsbloggar och kommenterande bloggar kan vara nog så bra och intressanta. De behövs. Men det skulle vara stort om de kompletterades med fler nyhetsbloggar och medborgarjournalistiska projekt.

Alla kan starta en blogg. Det kostar inget. Man kan, teoretiskt sett, nå hela landet (eller hela världen) dygnet runt alla årets dagar. Man kan välja om man vill arbeta med text, bilder, podcasts eller video. Eller en kombination. Var och en av oss har möjlighet att göra saker som för bara några år sedan krävde att man var uppbackad av ett mediehus eller en stor organisation.

Frågan är hur vi får fler grävande politiska bloggar. Jag leker med tanken på att köra ett seminarium om detta under försommaren eller i höst.

Se även: Bloggen som politiskt vapen

6.000.000 träffar

Någon gång i dag bör räkneverket på denna blogg ticka över sex miljoner träffar. Alla som läser via RSS oräknade.

Kampen går vidare!

Inte nu igen...

Den egyptiske bloggaren Karim Amer – som satt fängslad i fyra år för att ha förolämpat presidenten och religionen – har nu försvunnit igen. Risken är uppenbar att han har blivit inspärrad på nytt.

Cablegate om ACTA, TPB & IPRED

"Swedish media and the usual blogger-circles have expressed similar concerns about the on-going ACTA (Anti-Counterfeiting Trade Agreement) negotiations as we have seen in many other countries, mostly focusing on the secrecy and the internet chapter with its reported demands for graduated response systems. As the Swedish Justice Ministry has negotiating for the EU during the second half of this year, this has led to domestic criticism of the government."

Ur Wikileaks läckta amerikanska ambassadtelegram - i detta fall STOCKHOLM000736. Det innehåller även en del annat smått och gott, bland annat om The Pirate Bay, IPRED och Voddler.

En sak som är värd att notera är att det dåvarande svenska EU-ordförandeskapets ACTA-förhandlare, Stefan Johansson, rapporterade direkt till amerikanska ambassaden. Bland annat skvallrar han om hur EU uppfattar delar av processen. Vilket kan tyckas vara ett lite märkligt sätt att bedriva förhandlingar (mot bl.a. USA) på.

Läs mer hos Pirate MEP Christian Engström.

The usual blogger-circles... ;-)

Nya media förändrar allt

En mycket vanlig fråga de senaste veckorna har varit vad jag tycker om Open Leaks, Wikileaks nya "konkurrent". Naturligtvis är jag positiv. Ju fler aktörer, ju fler arbetssätt, ju fler vinklar – ju bättre är det. På samma sätt hoppas jag på Brussels Leaks, som är ett projekt som nu håller på att smygas igång och som är inriktat på EU.

Yes! Äntligen! Karim är fri!

Den egyptiske bloggaren Karim Amer har – äntligen – försatts på fri fot!

Karim dömdes till fyra års fängelse för att ha förolämpat presidenten och religionen.

För en vecka sedan var straffet avtjänat och han skulle ha släppts. Då fördes han istället till egyptiska statens underrättelsehögkvarter, där han kvarhölls och misshandlades.

Men nu – just som vi började frukta för hans liv – är Karim alltså fri och vilar ut med vänner och familj. Lättnaden är svår att beskriva med ord.

Tack alla ni som hjälpt till och kampanjat för Karim! Ni som ställt upp på demonstrationer och ni som skrivit artiklar och bloggat för hans sak! Ni som har sänt brev till honom i fängelset, för att hjälpa honom att hålla modet uppe! Ni som sett till att han inte blev bortglömd! Ni som hjälpt till att hålla trycket uppe och som såg till att Karim kom ur det här med livet i behåll!

Man kanske inte kan hjälpa alla. Men alla kan hjälpa någon.

1.470 dagar satt Karim Amer i fängelse – för att ha utnyttjat den demokratiska yttrandefrihet som vi så lätt tar för självklar.

Den demokratiska yttrandefrihet som vi så lätt tar för självklar – men som även blir allt mer kringskuren och hotad i vår del av världen...

Läs mer på siten Free Kareem »

Se även: Motpol, Reuters

Från en av demonstrationerna för Karim, utanför Egyptens ambassad i Stockholm. I förgrunden Jonas Virdalm, som varit drivande i den svenska kampanjen. CC0 - bilden fri för publicering.