At the heart of all the ACTA anxiety is the hazard of policy laundering or legislation through the back door. Simply put: can we as Europeans envisage one morning “waking up” to our legal reality having been transformed via ACTA?Detta är en kärnfråga, vad gäller det hemlighetsomgärdade och kontroversiella ACTA-avtalet.
I artikeln Smooth Criminal Harmonisation: ACTA, EU And IPR Enforcement hos Intellectual Property Watch ger Lassi Jyrkkiö en grundlig och informativ genomgång av ACTA, av spelet kring avtalet och om dess risker.
Lassi arbetar med ACTA-frågorna, hos oss på Pirate MEP Christian Engströms kontor i Europaparlamentet.
Ni verkar arbeta för lönen, och förtroendet.
SvaraRaderaGillar att ni du/engström berättar vad som händer och görs.
8-timmars arbetsdag! höhö
Ja och nej.
SvaraRaderaEtt avtal ska ju alltid ratificeras först och då har man ju möjlighet att låta bli.
Men det är väl så att alla internationella avtal som är resultatet av förhandlingar med mer eller mindre öppna mandat kan ju skapa grupptryck och att man därmed känner sig tvingad att anta bestämmelser som man egentligen inte vill ha.
Och sittande kommission är väl just ute efter det. Nu tycker jag EU är stort nog för att kunna stå utanför i alla fall, men det kan ju finnas en och annan parlamentsledamot som kan fega ur.
Därför är det så viktigt att vi har en kommission som vi kan lita på. Det tycks inte vara fallet här. I sammanhanget kan det vara värt att påminna om följande lagregel från 1736 som fortfarande gäller.
Haver någon fått fullmakt, att för annan göra och låta, och tager den skada därav, som fullmakt gav; skylle sig själv, som sig ej bättre föresåg.
18 kap 4 § Handelsbalken.