Medielandskapet förändras

Att människor går från traditionell radio/tv och tryckta tidningar till att ta del av nyheter på nätet är välkänt.

Och internet är en miljö där alla kan vara med och konkurrera. Bloggar, podcasts, video, temasiter, nyhetsiter på nätet... Exemplen är otaliga. Revolutionen ligger i att alla kan starta något eget. Det krävs inga tillstånd och inga pengar. Det finns ingen som filtrerar vad som släpps fram. Och med internationell räckvidd kan även den som är intresserad av smala specialfrågor finna en stor publik.

För några år sedan var detta något nytt. I dag är det en "etablerad" del av vårt mediesamhälle. Samtidigt sker tillväxten i nyhetsflödet via nya kanaler. Genom sociala media som Twitter och Facebook får folk nyheter som intresserar dem. Små saker som att Bettans katt har fått ungar. Till stora, traditionella nyheter – fast via länkar från vänner och bekanta som fått syn på dem, funnit dem intressanta och värda att dela med sig av.

I mobiltelefoner, på tablet PC:s och på vanliga datorer finns det en uppsjö av nya applikationer som TweetMag, Flipboard och Pulse. De samlar information där man själv vill att de skall samla information. Från vännernas Twitter- och Facebook-flöden. Från de websidor och traditionella media som man själv väljer att följa. Och de integrerar lätt de klassiska RSS-flödena.

Detta är det nya – sociala nyheter. Där Aftonbladet, Magnus Betnér och Bettan är lika viktiga källor för personligt anpassade nyheter. (Och har man inga vänner, då kan man alltid träna StumbleUpon att hitta saker på nätet som man gillar.)

Vad innebär då detta? Hur ändras människors konsumtion av nyheter?

Dels handlar det om att vara relevant som avsändare, vilket inte är det lättaste när helt olika saker är viktiga för olika människor. Dels gäller det att vara bra, intressant och ambitiös – om man vill konkurrera om uppmärksamheten i "lagret över" vad som bara är intressant i små personliga nätverk.

Man måste helt enkelt ha något att komma med.

För politiska partier, företag och organisationer – som är vana vid att se media som en megafon för att påkalla miljontals människors uppmärksamhet samtidigt – blir det nog rätt knepigt.

Det är nu det blir viktigt med egna nätverk – det vill säga människor som hjälper till att sprida den information man vill ha ut, vidare i sina nätverk.

Som sagt ökar även kraven på relevans och kvalitet. En intressant text, fascinerande podcast eller skakande web-film har alltid en publik. Så det kan nog vara dumt att avfärda sociala media som något som bara handlar om Bettans kattungar. De är även – och i allt högre grad – viktiga för att traditionella, tunga nyheter skall få spridning. Och de hjälper till att sålla fram saker av hög kvalitet.

Plus att vi ser en förändring vad gäller de traditionella nyheternas källor. Gammelmedia lägger allt mindre resurser på grävande journalistik och stora knäck. En blogg med hundra läsare kan å andra sidan innehålla oerhört viktig information. Människor bloggar, twittrar och facebookar direkt från intressanta händelser, där de själva är närvarande. Och alternativa nyhetskällor som Wikileaks håller på att finna sin plats i medielandskapet.

Detta är stort. Därför blir jag lite förvånad över hur mycket trams som förekommer i den del av konsultsvängen som jobbar med sociala media. Ibland undrar man om alla mer eller mindre självutnämnda "experter" på sociala media alls har förstått vad det handlar om, i ett större perspektiv.