Jag avskyr våld och tvång.
Tack och lov är de flesta av oss, i normalläget, förskonade från våld. I vårt samhälle har vi givit staten ett våldsmonopol som i allt väsentligt är till för att skydda oss mot andra som hotar våra liv, vår säkerhet, vår egendom och våra medborgerliga fri- och rättigheter. Ibland, inte minst vad gäller grundläggande funktioner, skulle detta möjligen kunna fungera bättre. Men vi lever ändå, på det hela taget, i ett unikt fredligt samhälle.
Ibland tar sig någon enstaka galning genom samhällets skalskydd. Och i en del länder använder staten våld mot sina medborgare. Men det är, i det stora hela, saker som en vanlig medborgare inte behöver ägna allt för mycket tid åt att oroa sig över.
Med tvång, som är våldets syskon, är det lite annorlunda. Det finns massor med krafter som tvingar folk att bete sig på ett eller annat sätt. Och ännu fler som skulle vilja göra det, om de fick chansen.
Vi bör till exempel hålla i minnet att alla politiska beslut upprätthålls med tvång.
De flesta politiska ideologier går ut på att bestämma över folk, med statens tvång om så krävs. Religioner pådyvlar folk tvingande regler, som inte sällan upprätthålls av olika slags funktionärer.
Våld och tvång. Det kunde naturligtvis varit mycket värre. Men jag vill påstå att allt inte är bra.
Jag skulle vilja se mer ödmjukhet från våra politiska ledare. Demokrati handlar inte om att vara först med att få ihop 51 procents majoritet för ditt eller datt. För att förstå demokratins väsen måste man vara medveten om att för varje majoritetsbeslut som fattas, så finns det en minoritet som får sina valmöjligheter kringskurna. För att vara en god demokrat bör man inse att man inte måste fatta tvingande beslut om all slags mänsklig verksamhet, bara för att man kan. Vill vi ha folkvälde värt namnet, då bör till att börja med folk få bestämma så mycket som möjligt över sina egna liv och livsval.
Men politiken bygger inte sällan på principer som går stick i stäv med detta. Sverigedemokraterna vill ställa olika grupper i vårt samhälle mot varandra. Socialister och kommunister har en ideologi som vilar på kollektivens kamp om makten. Konservativa har sina fixa idéer om hur folk bör förmås att bete sig.
Jag vill bara nämna detta, dessa dagar då våldet har kommit oss så nära. Brutala terrorhandlingar som utförs för att förändra vårt samhälle är, naturligtvis, i en klass helt för sig själva. De kan inte jämföras med något i vårt dagliga eller politiska liv. Men ändå måste vi vara vaksamma. Det öppna, demokratiska samhället med sin mångfald vilar på värden som lätt kan skadas – i just vårt dagliga och politiska liv. Av oförstånd, oaktsamhet eller hybris. Alla som sysslar med politik bör hålla det i minnet.
Skall du vara trovärdig i ditt resonemang så skall du också likställa "ärkekonservativa" och "ärkekapitalister" med "socialister" och "kommunister".
SvaraRaderaAlla är lika goda kålsupare, när det gäller "tvång", och resulterar alltid i samma sak.
Samhällen som inte grundar sig på respekt för den enskilde individen eller det gemensamma, blir inte långvariga, kan vi lära av historien.
Håller inte riktigt med där. En fri ekonomi / kapitalismen är det enda ekonomiska system som vilar på frivillighet.
SvaraRaderaAtt sätta likhetstecken mellan fri ekonomi och kapitalism är att göra det enkelt för sig. Fri handel, fri köpenskap, fritt företagande borde inte behöva köras över av den typ av "kapitalism" vi ser idag, som för länge sedan överskridit liberalismens vildaste (mar)drömmar.
SvaraRaderaSedan flera år är det börsrobotar – dataprogram hopsnickrade av teknik-/it-/handelsstudenter – som styr/driver världsekonomin. Tro mig, jag är där. Det är inte helt bäst. Börsen, handeln med pengar och än mer handeln med förväntningar måste snöpas, snarast, innan vi når en situation får 1929 att framstå som träningsläger. Men det är förmodligen försent.
MickeNo: Om staten bara ser till att låta bli att hjälpa de inblandade när det skiter sig så kommer dom att tvingas lära sig utav misstagen och sätta upp egna regler. Egna regler är något man VILL förhålla sig till. Staten regler är något man helst vill komma runt.
SvaraRaderaFrivillighet vinner alla på, i längden.
Visst finns det avarter.
SvaraRaderaNär chefer i stora företag med otydliga ägarstrukturer roffar åt sig jättebonusar oavsett om företagen går bra eller inte - då är det närmast stöld eller trolöshet mot huvudman. Det har inget med fri ekonomi / kapitalism att göra.
När lånebubblor blåses upp med pengar som i princip inte existerar i sinnevärlden - då bryter det mot alla sunda ekonomiska principer.
Ett problem i sammanhanget är att politikerna är osedvanligt dåliga på att lösa dessa problem.
Politikerna var i själva verket med och skapade problemen. Till exempel i USA, där man fattade politiska beslut om att folk skall få ta lån som de inte har råd med. Vilket orsakade den kris som satte bollen i rullning.
Eller när politiker går in med skattepengar och räddar verksamheter som är helt uppåt väggarna, och som borde få dö på en fri marknad.
Ja, det behövs regler och lagar (och domstolar) för att en ekonomi skall fungera. Men politikerna är minst lika (förmodligen mer) olämpliga att fatta beslut om detta som alla andra. De har en helt annan agenda.
Men nu tycker jag att vi är inne på ett stickspår.
SvaraRaderaDet jag ville rikta blicken mot här var demokratins sköra värden och hoten mot dessa.
Allt jag sett av politik och ju mer jag ser av politiken - så stärks jag i uppfattningen att politiken skall syssla med så lite som möjligt. Vissa saker, visst. Men inte mer än nödvändigt.
Det är lätt att stå upp för demokratin när den utsätts för terrorattentat.
Det är så oändligt mycket svårare och jobbigare att se och hantera de många små vardagliga problem som sammantaget också kan bli ett hot. Speciellt som vi själva är med och legitimerar det som sker.
Medborgarnas rätt till privatliv, rättsstaten och de medborgerliga fri- och rättigheterna är exempel på områden där fler måste ta ställning för sans och vett.
SvaraRaderaVi måste helt enkelt få in politiker som tycker att inskränkningar i mänskliga fri- och rättigheter är -absurda-.
SvaraRaderaInte bara att dom tycker att dom är onödiga eller dåliga som sådana utan att dom faktiskt vet att dessa inskränkningar inte leder till ett endast uns gott.
Ja, folk förstår inte att det är våld som används.
SvaraRaderaLåt säg att man lyckades få ihop 50 000 personer och de konsekvent vägrade vika sig för de statliga hoten, så staten skulle bli tvungen att ta till verkligt våld, då skulle systemet snabbt falla ihop.
Man kan inte spärra in så många människor i fängelse och folk skulle se det orimliga i att spärra helt fredliga människor som inte har skadat någon.
För att förstå demokratins väsen måste man vara medveten om att för varje majoritetsbeslut som fattas, så finns det en minoritet som får sina valmöjligheter kringskurna
SvaraRadera--------------
Problemet med fascismen är att den i sin vilande fas där den alltid är i minoritet utgår från att den har rätten att kräva av majoriteten att dels få definiera existerande problem och dessutom lösningarna på dessa ÅT MAJORITETEN.
När den inte får gehör för detta påbörjas nötnigen av lögner vars utgångspunkt att att man INTE ges dom rättigheter som alla andra har samt misstänkliggörandet av demokratin som system.
Som liberal och bör man vara väldigt försiktig så att man inte blir en del av denna flod av lögner och ifrågasättande av det som än så länge är vårt starkaste värn för frihet.
Det är således lika lite diktatur idag när majoriteten inte är inresserad av SD´s problemformulering som det var på 70 talet när majoriteten förkastade Vänsterpartiets.
Glöm inte det.
Vi måste inte stå på knän inför extrema ståndpunkters företrädare för att hävda att vi har demokrati.
Socialister och kommunister har en ideologi som vilar på kollektivens kamp om makten.
SvaraRadera-------------------------
Nja dom har lika olika syn (jag utgår från att du pratar om demokratisk socialism och kommunism) på detta inbördes som nyliberaler och folkpartister har om liberalism.
Vad dom har gemensamt är förklaringen av den ekonomiska verkligheten och även där finns det stora skillnader i synsätt.
Om man ska jämföra ytterligheter i tolkning av denna verklighet så är nyliberaler lika extrema i sin tolkning av den ekonomiska verkligheten som kommunister.
Slutligen är kommunister det minsta problemet i svensk och global politik idag.
Kommunismen är stendöd med undantag för ett mindre antal ruttnade nationer som kommer att implodera.
Problemen idag är baserade på HUR kapitalism tillämpas och om vi vänder oss österut där initiativet idag finns så det det mörkt ut.
När det gäller bostadslån i USA så var det inte så mycket politiska beslut som ett politiskt tryck från Clinton-regeringen å framåt.
SvaraRaderaMen sedan var finansmarknaden tämligen fri att hantera kreditberget och behandlade de riskpremier man fick in som ren vinst och inte något som borde fonderas för att hantera eventuella kreditförluster. Som att köpa en trisslott och ta ut vinsten innan man ens har skrapat den.
Jag tycker att det vi ser i USA är ett exempel på vad som händer när misstron mot det allmänna och staten i synnerhet blir för stor.
SvaraRaderaDet är då man vår samhällsordningar där sjukvård inte är tillgänglig för alla.
Det folk präglas av en kanske rent av sjuklig konservatism, för att man vet vad man har men inte vad man får och lever sitt liv utan skyddsnät annat än det man förmår att spänna upp själv.
Det är för att värna om den individuella friheten som man väljer att lösa problem med grundtryggheten med system som är gemensamma och som styrs demokratiskt. På så vis tjänar samhället medborgaren.
Jag tycker att det vi ser i Sverige är ett exempel på vad som händer när misstron mot det allmänna och staten i synnerhet blir för stor.
SvaraRaderaDet är då man vår samhällsordningar där mat inte är tillgänglig för alla.
-------------------------------------
Eller så kanske det handlar om att man inte tror på planekonomi och statlig bryåkrati