Det är mitt i natten och jag är tillbaka i hemmets trygga vrå efter en lång och grundlig middag med människor som inte bara kan ekonomi och euro-krisen – utan som även vet hur det ser ut på marken i Grekland. (Del 1, se bloggposten nedan.) Detta är fullständigt absurt.
Av 150 länder som över huvud taget är mätbara, vad gäller företagsklimat – hamnar Grekland på plats 134. Vilket är skälet till att de flesta greker som startar eget gör det i grannlandet Bulgarien, av alla länder.
Om vi bortser från kravallvänstern består de grekiska demonstranterna av 1) offentliganställda 2) företagare och anställda i branscher som fungerar som skråväsen. De flesta greker (som jobbar i den öppna privata sektorn) tycks dock uppfatta krispaketen som något nödvändigt, rent av som bra reformer.
För att beskriva hur långt det har gått: De flesta greker förstår faktiskt att det där med en valuta, en valutakurs och en ränta – euron – för disparata ekonomier är en idiotisk idé. Men de menar också att denna idé är mindre idiotisk än de människor som gör anspråk på att vilja styra deras land. Opinionsmätningar visar att om det hela hade gått till folkomröstning – då hade 70 procent av grekerna sagt ja till sparpaketen och euron.
Och då har de verkligen problem på hemmaplan.
Under onsdagen seglade dessutom Italien upp på finanskrisens topplista. Så Grekland kanske inte behåller sin plats i kön. Och helhetsbilden är rätt... ohållbar.
Så vad kommer att ske? Detta är inte vad jag säger är rätt, utan vad jag tror kommer att ske.
Grekland, Italien och en del andra slaskekonomier kommer att stanna i euro-samarbetet. Däremot kommer Tyskland, Frankrike (med vissa reservationer), Holland, Finland, Estland, eventuellt Belgien och möjligen några andra länder att lämna euron. Och bilda ett nytt valutasamarbete. De kan kanske klara det. (Även om grundkonceptet fortfarande är idiotiskt.) Att göra motsatsen, att kasta ut Sydeuropa, skulle däremot orsaka ännu värre kaos och våg på våg av nya kriser. Man kan tycka att det egentligen är samma sak. Men det beror på hur det presenteras. Detta handlar om psykologi.
(Vilket, inom parentes sagt, är ungefär den lösning som vissa ledande tyska piratpartiska ekonomer (ja, det finns sådana) menar bör ske.)
Sedan återstår att se hur Sverige ställer sig till ett medlemskap i den nya valutaunionen. Vi har faktiskt inget undantag på den punkten – och kan mer eller mindre tvingas med. Vilket, även det, vore idiotiskt.
Götterdemmerung!
Man måste bryta ner och ha sönder för att kunna bygga nytt och bättre. Tyvärr tillåts sammma lökmössor som bygger upp denna EU-socialism att bygga upp den på nytt.
SvaraRadera...och Reinfält kommer att stå och mumla nåt om nödvändigheter medans det pågår, ...
SvaraRaderaPiratpartisk. Underbart ord.
SvaraRaderaMen tvingade blir vi väl inte? Då borde ju Grekland tvingas åxå!
SvaraRaderaSå vi borde kunna vägra - men Reinfeldt förklarar nog att vi måste...
Greklands problem är inte euron, utan deras egen taskiga ekonomi. Euron gör dock att politikerna inte kan fuska genom att trycka nya pengar.
SvaraRaderaProblemet med den akuta situationen är att Grekland har kunnat låna till alldeles för låga räntor alldeles för länge. Det har ställt en rad banker för problem. Men den situationen hade gått att lösa ut. Man hade redan från början kunnat säga att tar ni ut högre räntor då kommer ni inte att få tillbaka några pengar alls.
Men man måste förstås komma till en situation där man slutar låna pengar.
Den nionde starkaste valutan i världen är den svenska kronan. Jo, faktiskt.
SvaraRaderaSå varför skall vi ställa ljuset under skäppan? Varför inte försöka få till ett valutasamarbete med de övriga länderna som har kronan som valuta -- Danmark, Norge, Island plus något mellaneuropeiskt land som jag glömt (Ungern?).
Jag skulle misstänka att en del andra, nordeuropeiska länder mycket väl skulle kunna tänka sig att ansluta sig till denna gemensamma valuta hellre än att fortsätta att pumpa in en massa skattemedel till korrupta och misskötta ekonomier i sydeuropa.
@Björn Felten
SvaraRaderaFast det har man egentligen aldrig behövt. De europiska ledarna har däremot satt sig i en situation där det har blivit nödvändigt.
Det som hade behövts var en omprofilering av existerande lån så att de hade förlängts på obestämd tid till en ränta som motsvarar Tysklands, samt kapitaltäckningskrav på 100 % för nya lån till länder som har för hög statsskuld.
Det hade visserligen lett till ränteförluster för bankerna, men det hade varit långsiktiga och i det flesta fall hanterbara förluster.
Redan det första krispaketet var fel. Det gav signalen att grekerna skulle få pengar och att bankdirektörerna skulle kunna rädda sitt skinn. En del banker blev till och med utlösta.
Götterdämmerung, bitte.
SvaraRadera@Pelle
SvaraRaderaOm en ny valutaunion med Tyskland i spetsen kommer till stånd kan vi kallt räkna med att ekonomiskt solida länder (d.v.s. sådana som kan betala notan) kommer vara varmt välkomna - eller intvingade - medans länder som får räknas som ballast får stå utanför.
Därmed blir Sverige intressant men knappast Grekland.
Men ja, Reinfelt kommer stå och förklara auktoritärt att gå med, det måste vi. Han har så att säga redan lagt sin tyngd bakom EU-missfostret till den milda grad att han i sak sedan länge borde blivit åtalad för trolöshet i förhandling med främmande makt.