EU har ett antal frihandelsavtal på gång med olika länder. Nu senast med Japan. Och frihandel är ju bra, på så många sätt.
Men är det verkligen frihandel det handlar om?
I princip alla aktuella frihandelsavtal innehåller delar om upphovsrätt och "intellektuell egendom". Inte sällan smyger man in saker som har stora likheter med det fallna Acta-avtalet. Det vill säga regler av en typ som Europaparlamentet redan har avvisat, regler som hotar internets frihet och flödet av fri information.
På detta sätt tvingar EU även på andra länder sin föråldrade upphovsrättsregim.
Dessutom skapar man hinder för spridning av information, kultur och idéer. Inte sällan kan man ana protektionistiska skäl bakom detta.
En särdeles fånig form av "intellektuell egendom" är geografiska indikatorer, GI. Det vill säga att Champange måste komma från en viss plats för att få heta champagne, att Parmaskinka måste komma från Parma och så vidare.
För visst är det en begränsning av fri handel och den fria marknaden när folk från andra platser inte ens får lov att konkurrera med en viss produkt?
I frihandelsavtalet med Japan finns GI med. Och den annars så frihandelsvänlige Christofer Fjellner (m) har till och med föreslagit en skärpning. I ursprungstexten står det att GI skall respekteras. Men ändringsförslaget säger uttryckligen att det är EU:s GI som skall respekteras. Ingen ömsesidighet där, alltså. Känns inte det lite... protektionistiskt?
Se även detta pressmeddelande från Pirate MEP Amelia Andersdotter >>
2012-10-26
Protektionism är inte frihandel
Etiketter:
Andersdotter,
ansvar,
EU,
Europaparlamentet,
Fjellner,
frihandel,
piratfrågor
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Jag håller inte med dig angående GI generellt. GI är en form av varumärkesskydd/ursprungsmärkning och det gillar ju även pp om jag inte minns fel. Alla har ju rätt att konkurrera med mousserande viner, men de får inte kalla dem champagne.
SvaraRaderaAtt sedan göra som Fjellner och precisera att det är EU:S GI som ska skyddas är enbart fånigt.
Termen Champagne har blivit så generisk att alla viner som framställs med denna metod bör få kallas för Champagne med en geografisk bestämning ("Chilensk Champagne" osv.)
SvaraRaderaStöd Kristoffer Hells namnupprop: Till Kontanternas försvar:
Till Kontanternas Försvar
Det kräver nästan en utredning i sig - men som regel får man konstatera att när något har blivit ett "bruksord" så bör det få förbli detta i sak och praxis.
Radera"Cider" är ett perfekt exempel, där man kan konstatera att fruktdrycker med det namnet, med eller utan kolsyra och/eller alkohol, har sålts rätt länge.
"Cognac" eller för den delen "Champagne" är namngivna efter den orten där de tillverkats och däri tror jag det finns en viss rätt till varumärkesskydd. Då betonat på att drycken i fråga måste komma från det området och ingen annan stans ifrån.
Så länge man inte börjar fuska med saken och tillåter att mousserande vin tillverkat i Japan kallas för "Champagne", vill säga.
Varumärkesskydd är helt ok. Därmed inte sagt att det är det som GI oftast står för i praktisk verkan.
Att kinesiska kräftor eller belgiska jordgubbar inte marknadsförs som svenska diton tycker jag nog känns rimligt ändå. Geografiskt ursprung kan vara en relevant konsumentupplysning. Jag skulle personligen anse mig vilseförd om jag köpt alpkäse och finner att den är gjord i Skåne.
SvaraRaderaDet står naturligtvis andra vinområden fritt att arbeta upp sitt renommé såsom Champagne lyckats med.
Geografiska indikatorer är en bra form av varumärkesskydd, för det förhindrar en urvattning av specifika varumärken och tvingar kollektivet som har tillgång till varumärket att hålla en jämn och hög kvalitet.
SvaraRaderaKöper du en Champagne kan du vara säker på att du får en viss minimikvalitet, för att vinbönderna har lyckats mota bort alla som försökt snylta på varumärket. Köper du en Cheddarost kan du i USA få en orange sörja som mest liknar plast, för ursprunsbeteckningen Cheddar har inte skyddats på samma sätt. Att det sedan finns utmärkta mousserade viner som inte får heta Champagne och att det finns bättre Cheddarostar än dem som görs i Cheddar har inte med saken att göra.
Något jag tycker är rimligt, men som tyvärr inte tillåts är att kalla sin produkt något i stil med "Mousserande vin av Champagne-typ". Man har då tydligt angivit att man snytar på varumärket, men inte är att förväxla med den äkta varan.
Konstigt, gurra skriver:
Raderamen som tyvärr inte tillåts är att kalla sin produkt något i stil med "Mousserande vin av Champagne-typ".
Googla på METHODE CHAMPENOISE
T ex
If the sparkling wine is produced outside of Champagne, France, but is made by the "French Method," it is usually labeled "Méthode Champenoise."
Geografiska skråväsen.
SvaraRadera"Cheddarost kan du i USA få en orange sörja som mest liknar plast..."
SvaraRaderaDen finns i Sverige också - om du kollar i hyllorna. Och alla vet att det int är den äkta varan. Landet har dock inte gått under för det.
GI är inte den stora grejen i detta. (Det som retar mig mest om GI är att man skriver in att det är EU:s GI som skall skyddas. Handelsavtal är liksom ömsesidiga.)
SvaraRaderaApropos plast-osten: En stor del och mycket av den bästa Wasabin (den starka gröna pastan till sushi) i världen odlas i Sverige.
Det som stör mig på allvar är att EU:s & USA:s förlegade upphovsrättsregim luras på andra länder. (Även om just Japan också är rätt upphovsrättsfundamentalistiskt. Men detta gäller i princip alla frihandelsavtal nu för tiden.)
Nja...Faktum är att så vitt min google-fu inte lett mig fel är det så att man i Sverige försökt odla äkta wasabi men misslyckats.
RaderaDet är snarare så att merparten av det som kallas Wasabi faktiskt är en blandning av vanlig pepparrot blandad med senap och spirulina (för färgens skull). Även i Japan kör man ofta med det substitutet då den äkta Wasabia japonica är svårodlad och på grund av hög efterfrågan dessutom uppe på priser som verkar löjliga.
Det är med andra ord inte wasabi som odlas i Sverige, utan helt vanlig pepparrot.
Så Wasabi i sig är ett ypperligt ämne om man skall diskutera varumärkesfusk då 95% av den wasabi man serveras förmodligen inte är det...
Därmed inte sagt att "fusk-wasabi" inte smakar helt ok. Bara en bit trivia att smälta sushin med.
Själv tycker jag att det är inkonsekvent att det går bra att marknadsföra Gislaved-däck som inte är tillverkade i Gislaved. Bryr folk sig bara om mats geografiska ursprung, men inga andra produkter? Själv slutade jag köpa Bahco när de lade ned fabriken i Enköping.
SvaraRaderaFrihandel är frihandel. Fria gränser är fria gränser. Annat är något annat.
SvaraRadera