Piratpartiet har gjort försök att styra över pengar från jordbruksstöd till forskning, men det behövs fler pirater i parlamentet för att få den linjen att flyga. (Och i den budget som medlemsstaterna förhandlat fram går istället mer pengar till jordbruksstöd och mindre till forskning och infrastruktur.)
Härom veckan fick jag mer insyn i en liten, liten del av EU:s galna jordbrukspolitik: Sockerfrågan.
Det är mer skruvat än man kan tro. Så här...
Som frågan hanterats tidigare ledde jordbrukssubventionerna till ett överskott av socker i EU. Det producerades mer än vad som konsumerades och mer än vad som gick att exportera. EU (eller EG, som det hette då) fick ett sockerberg.
Då bestämdes att dessa subventioner skall avvecklas till år 2015. Sockerproducenterna skall tvingas anpassa sig till marknaden. Notera dock att det handlar om en stegvis avveckling av subventionerna.
EU har fyra dominerande sockerbolag. De är tyska och franska och står för 80 procent av produktionen. Och de är betydligt mer intresserade av att leva på skattepengar än av att anpassa sig till marknaden.
För att göra en lång historia kort – så har oligopol, politisk inkompetens, tokiga incitamentsstrukturer och kleptokrati fått två påtagliga resultat. För det första har sockerpriserna rusat i höjden. För det andra har vi i dag en akut brist på socker i EU.
Med andra ord: EU kastar in skattepengar till storbolagen i sockerindustrin. Priserna går igenom taket. Och vi får en sockerbrist. Allt samtidigt.
Det får man faktiskt säga är en rätt imponerande härdsmälta.
Så – vad gör då EU? Nu är jag ingen expert, men om jag förstått saken rätt, så kommer man att förlänga subventionerna till sockerindustrin med fem år, fram till 2020. Detta för att sockerproducenterna hävdar att de annars inte hinner anpassa sig och ställa om sig till livet på en fri marknad. Och allt tyder på att EU kommer att jamsa med. (Votering denna vecka.)
Åter ett särintresse som får sina tama politiker att göda det med skattebetalarnas surt förvärvade slantar, med andra ord. Med resultatet att allt bara blir värre.
Sockersubventionerna borde skrotas omedelbart. Vad skulle väl kunna bli värre? Problemet är inte att sockerbolagen inte kan anpassa sig till en fri marknad, utan att de vägrar.
Som lök på laxen leder sockerbristen i EU till att många livsmedelsproducenter börjar använda andra sötningsmedel. Till exempel majsstärkelse, som ju faktiskt är rätt hårt ifrågasatt ur ett hälsoperspektiv.
Vilken jävla lekstuga EU är...
Uppdatering: Upp till kamp mot sockersocialismen »
Föra över skattebetalarnas surt förvärvade slantar från jordbruket till forskning?
SvaraRaderaCentralplanering som centralplanering.
Piratpartiet borde lyfta principerna för federalism och subsidiaritet som varit vägledande för EU och vilka frågor som hör hemma på EU-nivån.
Varken jordbruk eller forskning borde göra det.
Helst skulle jag vilja ge tillbaka pengarna till skattebetalarna.
SvaraRaderaMen om det inte sker - vilket det ju inte gör - då ger jag tusen gånger hellre pengarna till forskning än till agrarkleptomanerna.
Är EUs federalism och subsidiaritetsprincip helt likgiltigt?
RaderaAtt bara ge tillbaks pengarna är ett fruktansvärt slöseri med skattemedel. Det vet du ju.
RaderaHur skiljer sig utpressandet av pengar genom statens våldsmonopol från andra beväpnade gängs?
RaderaFinns det inte ändå goda argument för att ha viss överproduktion inom jordbruket? Som marginal om det blir missväxt eller andra problem. Om utbudet i normalfallet är anpassat efter den normala efterfrågan, borde väl negativa fluktuationer och svarta svanar kunna leda till att utbudet vissa år inte alls klarar av att tillgodose efterfrågan.
SvaraRaderaFinns det goda argument för centralplanering av ekonomin på något område öht?
RaderaAnonym 18:22: övar du på att bli politisk stå-upp-komiker? Du verkar vara en naturbegåvning. ;-)
RaderaJa det finns en goda anledningar, dels ger det egen försörjningssäkerhet vid krig eller naturkatastrofer som påverkar handel eller odling och dels gör det att vi rika inte köper fattigas svält när vi får akut ont om mat. Det är både säkrare och bättre moral.
RaderaMen detta kräver ingen manipulering av jordbruket i stil med EU:s jordbrukspolitik. Det räcker med att lagerhålla lagringsdugliga livsmedel av sekunda kvalitet i civilförsvarslager som kan malas ner till biobränsle när de har åldrats om det skall drivas med minsta möjliga marknadsstörning. Vi behöver inte gourmetmat för att överleva en kris.
Vem är "vi" som måste försörja sig "själva"?
RaderaVad gör att frihandel mellan städer och regioner leder till arbetsdelning, specialisering och effektivisering men inte mellan länder?
Protektionistiskt nonsens.
Alltså vinnarna är bidragsadminstatörerna och jordbruksindustrin.
SvaraRaderaFörlorarna delvis konsumenterna men främst skattebetalarna och bönderna.
Antidemokratische pornoverbotwahnsinn und verrücktes landwirtschaftpolitik. Europa in einer Nussschale. Schauen Sie, wie es aussah vor dem Ersten Weltkrieg, geschichte wird sich wiederholen, merkt euch meine Worte.
SvaraRaderaJag köper mitt socker från utanför EU
SvaraRaderaSockerproduktionen i EU har på fem år ökat med en miljon ton om året (enl. wikipedia). Om det råder brist, så har det nog andra orsaker - t.ex. ökad konsumtion. DET är något som inte alls är bra. Det finns således en mängd skäl till att inte subventionera sockerproduktion alls.
SvaraRaderaDet kan inte råda något tvivel nu om att den kraftiga sockerkonsumtionen bidrar till vissa vådliga sjukdomar som diabetes och följdsjukdomar som hjärt- och cirkulationsbesvär. Det framstår som genomkorkat att behöva betala för sjukvård för sjukdomar som vi provocerat fram genom skattesubventioner.
Tvärtom borde samhället ta ut en punktskatt på socker.
Sötningsmedel är en annan historia.
Typiskt svensk uppfattning att vägen till ett bättre samhälle kan systematiskt planeras och kontrolleras.
Raderaskatt är stöld
SvaraRaderaCommune rusticarum militarium oportet destrui
SvaraRadera