Veckans texter och videotips

Här är mina senaste texter:

• Allt är medias fel »

• Exit Ylva Johansson – EU-kommissionären bakom Chat Control 2 »

• Nu införs anonyma vittnen i våra domstolar »

• Chat Control 2 – vad händer nu? »

Veckans rekommenderade videos:

Youtube: Jönsson - Därför ISOLERAR SIG gamla medier »

Youtube: Muharrem Demirok – Sveriges Kamala Harris? »

Youtube: Professor Mats Alvessson: Sverige lider av funktionell dumhet »

Youtube: Germany's best hope of saving its economy | DW Business »

Youtube: THAT Jaguar ad: Was it all a PRANK? | MGUY Australia »

Youtube: LEAKED Internal Memo: Jaguar rebrand strategy comes from the VERY TOP | MGUY Australia »

Youtube: Is this Jaguar’s Bud Light moment? »

Youtube:Javier Milei: President of Argentina - Freedom, Economics, and Corruption | Lex Fridman Podcast #453 »

Det fria samhällets fiender

Dumhet, känsloreaktioner och missriktad välvilja kan göra minst lika stor skada som medvetet ondskefulla handlingar.

Fredlig mänsklig samexistens bygger rimligen på respekt för andras frihet, rättigheter och värdighet. Om jag skall formulera en modell för detta är den - med risk för att upprepa mig - följande:

• Människor bör ha så stor frihet att leva sina liv efter eget huvud som möjligt.

• Gränsen för denna frihet går där man kränker någon annans frihet, säkerhet eller egendom.

• Alla skall ha lika rättigheter inför det offentliga och vara lika inför lagen.

Vilket är lätt att säga, men en annan sak att omsätta i verkligheten. Dock är vi en god bit på vägen.

De mänskliga rättigheterna är resultatet av årtusenden av västerländsk idé- och kulturutveckling och deras funktion är att skydda individen mot överheten.

Statens uppgift är i sammanhanget att skydda medborgarna mot yttre och inre fientliga aktörer inom ramen för en demokratisk rättsstat.

Detta är vad som skiljer oss från auktoritära regimer och teokratier. Men även mot makthungriga politiker, demagoger och våldsverkare.

Ibland blir det knepigt.

Goda intentioner kan få politiker utan tillräckligt beslutsunderlag och med bristande förmåga till analys att göra dumma och farliga saker.

Missriktad välvilja, känsloreaktioner och naivitet kan få förödande konsekvenser. När folk utan att tänka accepterar något bara för att det vid första påseende låter bra kan det sluta illa.

I sammanhanget är det värt att påminna om Nietzsches varning till dem som bekämpar monster för att själv bli ett.

Utopiska ideologiska projekt slutar som regel i tvång, kontroll och förtryck. De är raka motsatsen till en evolutionär samhällsutveckling som bygger på erfarenhet utan förutbestämt slutmål.

Politiska och religiösa dogmer blockerar ofta människors varseblivningsförmåga - och därmed även deras förmåga att ta till sig andra perspektiv och fakta.

Allt för många betraktar verkligheten utifrån hur de tycker att den borde vara - inte hur den verkligen är. Vilket minskar möjligheten att fatta korrekta, rationella och funktionella beslut.

Kulturella och religiösa grupper kan hamna på kant med våra grundläggande värden och principer. Folk får tro vad de vill, men samhällets regelverk skall vara fria från tro och metafysik.

Demokratins dilemma är att den kan avskaffa sig själv, i god demokratisk ordning. Vi ser ständigt hur mänskliga rättigheter och rättsstatens grundpelare undergrävs i namn av än det ena, än det andra.

Det gemensamma bästa är en vanlig förevändning för dem som kränker de mänskliga rättigheterna - oavsett det verkliga syftet. När individen offras för kollektivet underordnas medborgarna till verktyg för andras intressen.

Det krävs mod, kraft och uthållighet för att stå upp för principerna bakom fredlig mänsklig samexistens. Dess fiender är många, deras förevändningar är otaliga - och de ger aldrig upp.

Det är inte nödvändigtvis så att det fria samhällets fiender är onda. Men ibland har de otur när de tänker. Om de tänker. Och vissa kan förvisso antas ha onda avsikter på riktigt.

Dock bör man inte tillskriva till illvilja det som kan förklaras med okunskap, dumhet, känsloreaktioner, haltande logik eller bristande verklighetskontakt.

Samtidigt kan konsekvenserna av sådana brister bli minst lika allvarliga som om de vore uppsåtliga, ondsinta eller fientliga. Många av våra problem är resultatet av oväntade eller oönskade konsekvenser.

Min käpphäst är att vårt samhälle behöver mer av ett sokratiskt samtal - där man granskar alla påståenden, utreder aktörernas motiv och gör en verklighetsförankrad, logisk analys.

Att utifrån faktiska förhållanden och med intellektuell hederlighet svara på frågan: Hur?

Och att göra det innan man börjar ändra på saker och ting.

- o -

Du kan få mina längre texter direkt i din e-post genom att prenumerera här »

Lördagsvideos: Gammelmedias död, kulturbråk, skattesvek, funktionell dumhet och klimatklistrare

Youtube: Gammelmedias dödsryckningar? »

Youtube: Allt vänstern inte gillar är fascism – om kulturbråket i Norrköping »

Youtube: Kristerssons stora svek – därför sänker han inte din skatt »

Youtube: Bekämpa dumheten – Mats Alvesson - Studio Axess »

Youtube: The disturbing truth about Just Stop Oil »

Youtube: Ola Aurell - Elevhälsan »

Anständigt folks flathet ger vänstern svängrum

Läs min senaste krönika hos Mårtensson:

Anständigt folks flathet ger vänstern svängrum »

»Att kommunistiska symboler och ikoner förvandlas till modeaccessoarer är inte bara stötande. (...) Skyltar man med reklam för död, förtryck, utrensningar, massmord och terror – då måste alla vi andra säga ifrån. Och de som pryder sig med dessa symboler får finna sig i att bli kritiserade och ifrågasatta.«

Cyklisk ekonomi...

Låt se...

EU inför tullar på kinesiska el-cyklar, på upp till 200 procent av importpriset (alltså en tredubbling av detta pris). Vilket konsumenterna - och ingen annan - får betala genom ett högre slutpris.

Samtidigt har Sverige en premie där staten - det vill säga skattebetalarna - återbetalar 25 procent av priset till den som köper en elcykel. Vilket i kronor och ören (upp till maxgränsen på 10.000 kr) blir mer, på grund av EU:s tullar.

Men det här skapar väl nya jobb inom byråkratin, kan man anta...

[Edit: Tullavgifterna, som börjar gälla på torsdag, blir enligt det senaste beskedet 27,5 och 83,6 procent.]

En värdig och konstruktiv migrationsdebatt

Svensk flyktingdebatt befinner sig i något slags feberyra. Där vi bör vara rationella dominerar istället känsloargument. Komplexa skeenden reduceras till svart eller vitt. Ytlig kollektivism gör en konstruktiv och verklighetsförankrad debatt närmast omöjlig.


På ena sidan i debatten finns ett förenklat vi-och-dom-tänkande. Alla dras över en kam, vilket leder till att principen om individens ansvar för sina egna handlingar (som är grunden för demokratisk västerländsk rättstradition) offras. Även flyktingar som inget hellre vill än att lära sig språket, jobba, göra rätt för sig och leva i ett samhälle med västerländska värderingar stigmatiseras.

Det är helt korrekt att flyktingkrisen skapat påtagliga problem. Men dessa problem löser man inte genom att vara bitter och dumdryg. Tvärtom skapar sådant ett mindset som gör det svårare för oss att se saker för vad de verkligen är och finna konstruktiva lösningar.

Oavsett vad man tycker om saken, så är det som det är. Så intressant. Nu måste vi fokusera på hur vi hanterar situationen på ett värdigt och rationellt sätt. Och det måste ske inom ramen för det demokratiska västerländska samhällets grundläggande värderingar. Se några förslag mot slutet av denna bloggpost.


På den andra sidan i debatten finns de självutnämnda goda. De som inte är beredda att se varken några praktiska, ekonomiska eller sociala problem med den nuvarande situationen. De som ser mellan fingrarna med sådant de annars brukar kritisera - om detta i någon mening har en koppling till flyktingsituationen eller etnicitet. De godtroget enögda.

Lustigt nog är det i detta läger man ofta finner den generella välfärdsstatens främsta supporters. Men de ser inte hur de själva och deras linje riskerar att rasera välfärdssystemen under oorganiserade och väldigt stökiga former. Det är här vi finner motståndarna till det fria företagande som i slutändan måste skapa de resurser som krävs för att finansiera hela detta äventyr. Det är här vi finner kritiker av "patriarkala strukturer" samtidigt som deras egen linje medverkar till nya, djupare och högst verkliga sådana.

Denna grupp öser bränsle på främlingsfientlighetens, hatets och populismens brasa. Det är här SD har sina bästa valarbetare.


Den svenska flyktingdebatten måste hyfsas. Det duger inte att bygga den på känsloutbrott och löst tyckande. Vad som istället krävs är verklighetsförankring, ett rationellt förhållningssätt och en konstruktiv attityd. Det går att hantera detta på ett värdigt sätt. Om vi vill.

Först och främst måste vi få stopp på bidragsinvandringen. Människor skall ha rätt att bo var de vill, men inte på andras bekostnad.

Sedan måste ordningen upprätthållas. Gränsen för friheten att få bo var man vill går - som för all annan frihet - där man kränker någon annans frihet, säkerhet eller egendom.

För det tredje måste Sverige bli ett extremt företagsvänligt land. Det är en absolut nödvändighet att skapa nya resurser och tillväxt för att ha råd att hantera den situation vi nu befinner oss i. Och det måste skapas massor av nya riktiga, produktiva jobb så att alla som kommit till vårt land kan vara med och bära sina egna kostnader.

Slutligen måste de västerländska liberala principerna - om individens frihet under ansvar och en demokratisk rättsstat där alla har lika rättigheter och skyldigheter - vara som huggen i sten.

I dagens svenska samhälle bygger mycket som rör detta på politiska beslut. Och på att politiken öppnar upp för att marknaden, civilsamhället och enskilda individer ges frihet att handla och ta ansvar.

Men för att det skall ske krävs andra politiker. De lösningar som krävs står inte att finna hos något av dagens riksdagspartier.

P.S.

Jag kandiderar till riksdagen för Klassiskt Liberala Partiet »

Stöd denna blogg på Patreon »

Konsten att döda en framtidsbransch

Tiderna förändras. Det gäller även näringslivet, det vill säga den del av samhället som i slutändan skall skapa de värden som betalar för allt och alla. Viss industri försvinner och måste ersättas med nya företag i andra branscher.

Här står stort hopp till IT-industrin och inte minst till företag som skapar nya tjänster, upplevelser och informationsplattformar, som Spotify.

Samtidigt är ett högt kostnadsläge, höga skatter, ogynnsamma optionsvillkor och praktiska problem (som att det är näst intill omöjligt att hitta bostäder i våra storstäder) en avhållande faktor. Många företag väljer därför att etablera sig i andra länder.

Nu ser det dessutom ut som om EU kommer att köra kniven i denna framtidsbransch.

Med EU:s nya direktiv om upphovsrättsfrågor kommer länkskatt och uppladdningsfilter att lamslå stora delar av den uppkopplade informationsindustrin. Speciellt som direktivet skall överföras till lokal lagstiftning i varje land. Vi kommer alltså inte bara att få ett hopplöst regelverk, utan 28 olika – som de nätföretag som vill vara verksamma på den europeiska marknaden måste förhålla sig till.

Vad EU borde gjort är att underlätta, till exempel med en gemensam EU-licens för musik, underhållning och annat information – som gäller på hela den europeiska marknaden. Men det gjorde man alltså inte. Istället blev det tvärt om, ett oerhört problematiskt och dessutom balkaniserat regelverk.

I en kommentar skriver internetleverantören Bahnhof:

Direktivet ska skydda upphovsmän från intrång, men kommer i praktiken begränsa ALL användning och göra det omöjligt att dela med sig och nå ut via opensource. Upphovsmännen förlorar möjligheten till organisk spridning och räckvidd – två helt avgörande faktorer för småbolag och enskilda upphovsmän utan reklambudget.

Vem vill dra igång en startup i en sådan miljö? Vilka riskkapitalister kommer att vilja investera i de europeiska bolag som drabbas av direktivet, när de istället kan välja objekt på platser med en rimligare lagstiftning?

Idiotin är totalt överväldigande.

Läs även:
• Rädda internet från EU:s länkskatt och nätcensur! »
• EU:s internetcensur hör inte hemma i en demokratisk rättsstat »
• EU:s länkskatt och nätcensur - sammanfattning och länksamling »

P.S.

Jag kandiderar till riksdagen för Klassiskt Liberala Partiet »

Stöd denna blogg på Patreon »

Barnvagnshelvetet

Jag har inget emot att hjälpa folk att lyfta en barnvagn upp för  en trappa eller ombord på ett kollektivt färdmedel. I princip.

Men jag undviker det om jag kan. Skälet är att alla småbarnsföräldrar i alla länder bokstavligt talat beter sig bakvänt.

Enligt deras logik skall den som är överst lyfta i barnvagnens främre hjulaxel. Vilket leder till att den personen måste gå dubbelvikt, inte sällan med sina händer i fothöjd. Och den som går längst ner skall tydligen lyfta i barnvagnens handtag. Vilket leder till att den personen måste genomföra manövern med rakt uppsträckta armar, inte sällan på tå. Sådant går lätt över styr.

Bakvänt, sa Bull.

Detta handlar inte bara om bekvämlighet, utan även om barnens säkerhet och om allt löst tingeltangel i vagnen som riskerar att åka ur om den inte hålls helt horisontellt.

(Speciellt illa är det när det gäller de gamla spårvagnarna i Bryssel, vars trappor är synnerligen smala, väldigt branta och där golvplanet ligger någon meter upp i luften. Men fenomenet tycks, som sagt, vara gränslöst.)

Sluta. Tänk. Vänd på ekipaget. Då skall ni se att resten av mänskligheten blir betydligt mer hjälpsam.

I rest my case.

När det goda blir det bästas fiende

Välmenande, humant sinnade politiker missköter integrationspolitiken så till den milda grad att folk tröttnar och går till SD.

Integrationen kommer alltid att vara ett problem så länge vi har den bostads- och arbetsmarknadspolitik vi har. Men inga politiska partier (inte heller SD) har något av substans att komma med för att lösa upp denna gordiska knut. (Detta drabbar även svenska ungdomar, lågutbildade och andra som inte redan är inne i systemet.)

Vänstern och media gör de minsta kampanjer och utspel från SD till virala succéer. (Och de lyckas dessutom göra det hela till en yttrandefrihetsfråga – vilket tyvärr tvingar alla rimligt sinnade människor att på principiella grunder delvis ta SD:s parti.) Det är oerhört kontraproduktivt.

Myndigheterna törs inte upprätthålla de regler som redan finns för den fria rörligheten i EU. (Man har tre månader på sig att – på egen bekostnad – söka jobb, starta eget eller på annat sätt visa på egen försörjning. Annars får man åka tillbaka till sitt hemland igen. För att få del av det nya landets välfärds- och trygghetssystem måste man börja betala sina skatter och avgifter.) Denna underlåtenhet att följa regelverket medför att hela den fria rörligheten (en av de få saker som är bra med EU) kommit att ifrågasättas.

Man utvisar invandrare som etablerat sig, lärt sig språket, jobbar och betalar skatt – samtidigt som man struntar i existerande regler för egen försörjning vid anhöriginvandring.

Och så vidare.

Egentligen skulle allt kunna vara väldigt enkelt: Människor skall ha rätt att bo var de vill, men inte på andras bekostnad. Ett jobb / egen försörjning skall vara en biljett till permanent uppehållstillstånd. Vi skall ge människor som flyr från krig, förtryck och förföljelse en tillfällig fristad – men det innebär inte att de behöver betraktas som permanenta migranter och slussas in i den svenska välfärdsapparaten.

Humanism och medmänsklighet kan gå hand i hand med sunt förnuft – och skall inte framställas som dess motsats.

Men så lär det knappast bli. Istället kommer de självutnämnt goda krafterna i sin förmenta godhet – på grund av flathet, feghet och inkompetens – att driva väljarna rakt i armarna på ett parti med nazistiska rötter. Det "goda" har blivit det "bästas" fiende. Vilket inte kan leda till något gott. Speciellt inte för våra invandrare och flyktingar.

Facepalm när EU ger sig på fysikens lagar

Ingen har väl missat att EU:s Ecodesign-direktiv lett till ett förbud mot att sälja dammsugare vars effekt är större än 1600 Watt? (Det talas om att man skall gå ner ytterligare, till 900 Watt.)

Nu handlar det inte bara om dammsugare. På listan över saker vars effekt skall strypas finns bland annat: Hårtorkar, gräsklippare, smartphones, basstationer, hissar, rulltrappor, kylcontainers, växthus, förstärkare och videoprojektorer.

Frågan är om man verkligen har tänkt igenom det här. I många fall kommer minskad effekt att leda till minskad effektivitet – vilket inte kommer att spara el, bara göra att saker och ting tar längre tid.

Den energi som går åt för att transportera herr Jönsson i en hiss från första till femte våningen måste rimligen vara konstant. Antingen använder man mer energi under en kortare tid, eller mindre energi under en längre tidsperiod. Men totalt blir det sak samma.

Eller vattenkokare. Jag är rätt säker på att den totala mängd energi som går åt för att höja temperaturen för en liter vatten från 15 till 100 grader alltid är den samma. Sänker man effekten, då spar man ingen energi. Allt man åstadkommer är att folk får vänta längre tid på att deras tevatten skall koka.

Detta känns som ett kraftfullt slag i luften.

EU får väl lagstifta om att vatten skall koka vid lägre temperatur...

Några länkar: 1 | 2 | 3 | 4 | 5

Och nu: Ett förbud mot att minnas

Nybloggat på HAX.5july.org:

You are not allowed to remember certain things »

Enjoy!

EU: Och nu - lite jordbruksvansinne!

EU:s jordbrukspolitik är en av alla frågor som är uppe till behandling i Europaparlamentet denna vecka. Det droppar in hundratals mail från medborgare som kräver en reform eller ett stopp för jordbruksstödet.

Piratpartiet har gjort försök att styra över pengar från jordbruksstöd till forskning, men det behövs fler pirater i parlamentet för att få den linjen att flyga. (Och i den budget som medlemsstaterna förhandlat fram går istället mer pengar till jordbruksstöd och mindre till forskning och infrastruktur.)

Härom veckan fick jag mer insyn i en liten, liten del av EU:s galna jordbrukspolitik: Sockerfrågan.

Det är mer skruvat än man kan tro. Så här...

Som frågan hanterats tidigare ledde jordbrukssubventionerna till ett överskott av socker i EU. Det producerades mer än vad som konsumerades och mer än vad som gick att exportera. EU (eller EG, som det hette då) fick ett sockerberg.

Då bestämdes att dessa subventioner skall avvecklas till år 2015. Sockerproducenterna skall tvingas anpassa sig till marknaden. Notera dock att det handlar om en stegvis avveckling av subventionerna.

EU har fyra dominerande sockerbolag. De är tyska och franska och står för 80 procent av produktionen. Och de är betydligt mer intresserade av att leva på skattepengar än av att anpassa sig till marknaden.

För att göra en lång historia kort – så har oligopol, politisk inkompetens, tokiga incitamentsstrukturer och kleptokrati fått två påtagliga resultat. För det första har sockerpriserna rusat i höjden. För det andra har vi i dag en akut brist på socker i EU.

Med andra ord: EU kastar in skattepengar till storbolagen i sockerindustrin. Priserna går igenom taket. Och vi får en sockerbrist. Allt samtidigt.

Det får man faktiskt säga är en rätt imponerande härdsmälta.

Så – vad gör då EU? Nu är jag ingen expert, men om jag förstått saken rätt, så kommer man att förlänga subventionerna till sockerindustrin med fem år, fram till 2020. Detta för att sockerproducenterna hävdar att de annars inte hinner anpassa sig och ställa om sig till livet på en fri marknad. Och allt tyder på att EU kommer att jamsa med. (Votering denna vecka.)

Åter ett särintresse som får sina tama politiker att göda det med skattebetalarnas surt förvärvade slantar, med andra ord. Med resultatet att allt bara blir värre.

Sockersubventionerna borde skrotas omedelbart. Vad skulle väl kunna bli värre? Problemet är inte att sockerbolagen inte kan anpassa sig till en fri marknad, utan att de vägrar.

Som lök på laxen leder sockerbristen i EU till att många livsmedelsproducenter börjar använda andra sötningsmedel. Till exempel majsstärkelse, som ju faktiskt är rätt hårt ifrågasatt ur ett hälsoperspektiv.

Vilken jävla lekstuga EU är...

Uppdatering: Upp till kamp mot sockersocialismen »

Occupy France!

Det finns en del saker jag älskar i Frankrike.

Men det finns samtidigt få länder och folk som kan tända en så ursinnig, randiansk vrede i mitt bröst som Frankrike och fragglarna.

Självgodhet, arrogans och inskränkthet har förvandlat Frankrike till en mörk parodi på sig självt.

Och risken är att du kommer att få öppna plånboken för att betala notan för denna institutionaliserade dumhet.

Under många år hade Frankrike en borgerlig president som hatade den fria marknaden, frihandel och marknadsliberalism. Det gör hans socialistiske efterträdare också – toppat med lite socialistisk symbolpolitik som skithöga skatter för de allra rikaste.

Som en lösryckt beskrivning av den franska politiska nationalkaraktären kan nämnas att man har statlig prisreglering – av böcker. Så att de inte blir för billiga. Det säger så väldigt mycket om detta land.

Där ligger spelplanen. Låt oss nu titta närmare på själva spelet.

Arbetsmarknadslagstiftningen är ett exempel. Stat och fack väljer hellre att hela företag stängs ner än att övertalig arbetskraft sparkas. Och de väljer till och med hellre nedläggning än fortsatt verksamhet under nytt ägarskap. Tror du mig inte, läs då den fullständigt absurda historien om Unilevers fabrik i Marseille.»

I 35-timmarsveckans land har 86 procent av lönearbetarna kontrakt som i princip gör det omöjligt att säga upp dem, även om det skulle vara nödvändigt.

Att sådant får negativa konsekvenser för den franska konkurrenskraften och ekonomin är en no-brainer.

Sedan sekelskiftet har Frankrikes andel av världshandeln mer än halverats. I den mån handelsbalans är en relevant mätare, så har den gått från halvtaskig till urusel.

42 procent av de offentliga utgifterna går till bidrag och fördelningspolitik – att jämföra med Tysklands 34, britternas 26 och amerikanernas 20 procent.

Lönekostnaderna i Frankrike har skenat iväg med 17 procent de senaste sju åren – och ligger i dag en tredjedel över nivån i många andra västeuropeiska länder.

Företagens vinster ligger 40 procent under genomsnittet i euro-zonen och anslagen till forskning och utveckling har halverats bara under de senaste fyra åren.

Till och med den franska (krympande) lyxindustrin upplever nu kristider. Och turismen har minskat med en tredjedel sedan år 2000.

Fortune/CNN skriver...»

"It's not that France has been raising government spending at an outrageous rate. The issue is that a nation with already high spending levels and no growth has run out of room to keep lifting spending, and debt, at all. It's extraordinary that from 2004 to 2012, the private sector in France showed no growth whatsoever, adjusted for inflation. The entire rise in GDP, a mere 7.3% over eight years, came from government spending. It's the private economy that supports that spending, and it will keep dwindling, driving France further and further into debt." 

"Government spending now accounts for 57% of GDP and increasing, 12 points higher than Germany. By the way, Germany's private sector is growing briskly as public expenditures drop as a share of national income. The opposite dynamic is plaguing its long-time partner." 

"It's totally implausible to blame "austerity" for France's poor growth. Austerity is generally defined as large reductions in budget deficits, mainly driven by falling government spending. But France's spending has increased in real terms, and its deficits have been remained at a substantial 5% or so of GDP in 2011 and 2012, with the same figure likely for this year."

Det skall även nämnas att den franska regeringen höjer skatterna för privatpersoner och för företag.

Samtidigt sänks pensionsåldern med två år.

För en sammanfattning i lättsmält format, se även detta CBN-reportage.»

På en fri valutamarknad hade Frankrike straffats – och delvis också räddats – med försämrade växelkurser. Men den mekanismen är avskaffad i och med den gemensamma europeiska valutan, euron. Samtidigt kan Frankrike fortsätta använda till exempel Tysklands, Finlands och Österrikes goda kreditvärdighet i euro-zonen för att ta upp olämpligt billiga lån.

Så det är bara att köra på. Med euro-samarbetet är Frankrikes problem allas problem. President Hollande har redan flaggat för att om det skiter sig, då får Tyskland ta notan.

Grekland och Spanien må ha problem. Men det är Frankrike som är gökungen i euro-nästet. Det är Frankrike som kommer att göra alla andra i euro-zonen fattigare. Det är Frankrike som kommer att dra ner Europa i en finanskris som även drabbar oss i pereferin. Det är Frankrike som kommer att utlösa det stora "stress-testet" för den europeiska demokratin.

62 miljoner bortskämda, gapiga och självupptagna fransmän på obestånd... Vad kan väl möjligen gå fel?

Våldets ansikte...

Man upphör aldrig att förvånas över människors dumhet, obetänksamhet och våldsamhet.

Här har vi en kille som – enligt egen utsago – varit med i upploppen i London. Och sedan serverat polisen allt på ett fat: Flickr | Tumblr | Twitter

Alltihop är bara så sorgligt.

Uppdatering: Nu börjar idioterna till och med att lägga ut plundringsgodset på Craiglist (britternas Blocket)

Politiskt korrekta, klimatmedvetna skurkar

Hackare har lurat av EU utsläppsrätter för tre miljoner euro. De kom åt den aktuella databasen genom en phishing-attack mot regeringstjänstemän i unionens medlemsstater, som glatt lämnade ut sina användarnamn och lösenord.

FRA: Riksmobbarna

"När du kommer tillbaka har du inga kompisar kvar."

Så uttalade sig ledande folkpartister till riksdagsledamoten Camilla Lindberg, med anledning av att hon röstade nej till FRA-avlyssningen.

Länk»

Menvaffan!

Säg att det är ironi! Snälla!

Uppdatering: Jo, det var satir. Pust! Där släppte min huvudvärk. Och den arma nöjeskrönikören på VK har tydligen haft ett helvete i flera år, sedan publiceringen. Inte minst sedan klippet börjat cirkulera igen, nu på Facebook. Länk 1 Länk 2

Ännu en lindrigt begåvad artist

Artisten Dilba är upprörd och funderar på att anmäla flygbolaget US Airways för diskriminering.

Skälet är att hon "skämtat" med en av bolagets anställda på Arlanda om att hon hade "några plan att spränga på vägen hem". Resultatet blev att hon inte fick åka med på planet till Philadelphia och att hon nu har bannlysts av bolaget.

Hur korkad får man vara?

Som flygpassagerare vill jag snarast rikta ett tack till flygbolaget, för dess mycket rimliga agerande.

[Länk]

Dumhetens oerhörda kraft

Här kan du se Darwins teorier i aktivt arbete.

Man upphör aldrig att förvånas över dumhetens oerhörda kraft...