#TAFTA: Fri handel, frihandel eller frihandelsavtal?

EU ingår ständigt nya frihandelsavtal med andra länder. Nu är ett nytt sådant avtal på gång mellan EU och USA: TAFTA/TPIP.

Och det låter ju fint, för frihandel är ju bra. Men är det verkligen fri handel man sysslar med?

Jag tror att vi har lite olika saker att förhålla oss till här...

Fri handel är fri handel – utan begränsande regler mer än möjligen de mest grundläggande som krävs för att affärsverksamhet skall kunna bedrivas. Allt som krävs här är att politikerna håller fingrarna borta.

Frihandel är reglerad fri handel – men som fortfarande syftar till att handeln skall vara rimligt fri. Här brukar ett visst mått av politiska beslut styra verksamheten, om än ofta åt rätt håll.

Frihandelsavtal kan – å andra sidan – vara nästan vad som helst. Inklusive avtal som begränsar och inskränker fri handel. Det kan ibland ske genom tullar, handelshinder, kvoter, produktregler och anpassning till olika legala modeller. Och de innehåller ofta förbehåll där parterna slår vakt om sina respektive industriintressen.

Hur ser det då ut vad gäller avtalet mellan EU och USA? Jo, syftet är fortfarande att öka handelsutbytet de två unionerna emellan. Eller, snarare, ett av syftena. Samtidigt kan man lugnt utgå från att det nya avtalet kommer att omgärdas av ett massivt regelverk – som till stora delar kommer att vara anpassat till vissa särintressens önskemål. Det handlar alltså inte så mycket om fri handel som om ett knepigt frihandelsavtal (enligt min definition ovan).

Hur kan jag då veta detta? Avtalet är ju inte färdigförhandlat...

Nej - men förhandlingsmandatet har läckt ut. Och förhandlingarna, de bedrivs bakom stängda dörrar av icke-valda byråkrater – som sedan mer eller mindre ställer folkets valda representanter inför fullbordat faktum.

Förvånar jag någon om jag nu presenterar: ACTA-demonen?

ACTA-avtalet var ett internationellt handelsavtal som röstades ner av Europaparlamentet förra året – eftersom det innehöll långtgående skrivningar om upphovsrätt och "intellektuell egendom". Bland annat var det tänkt att ge internetoperatörerna rollen som upphovsrättspoliser. Vilket skulle ha inskränkt internets frihet på flera olika sätt.

Och när det gäller frihandelsavtalet mellan EU och USA – då slår förhandlingsmandatet fast att man åter igen skall ge sig på frågorna om upphovsrätt och "intellektuell egendom". Och precis som när det gäller ACTA, kommer förhandlingarna att ske bakom stängda dörrar – utan demokratiskt inflytande eller insyn.

Det verkar med andra ord som om man tänker försöka finta igenom ett ACTA i nya kläder.

Som sagt – frihandelsavtal är tyvärr ofta politiskt nyspråk för sådant som handlar om helt andra saker än fri handel.

Och till dem som ändå vill ha det nya transatlantiska avtalet: Dumpa avsnitten om upphovsrätt och IP! Annars blir det bara en ny ACTA-strid, i repris.

Länkar:
EDRi: Civil Society Wants No Intellectual Property Provisions In TAFTA
FFII: Issues with EU draft mandate for the EU – US trade agreement