Under vintern har vi haft en debatt om etablerad medias förhållande till verkligheten. Det handlar dels om att media vinklar information på ett sätt som är till för- eller nackdel för olika samhällsaktörer. Och det handlar dels om att media anklagas för att förtiga viss information (speciellt utpekade brottslingars etnicitet).
Som en motreaktion har vissa alternativa media fått luft under vingarna. Vilket inte är det minsta konstigt. Om läsarna anser att eventuella kopplingar mellan brottslighet och etnicitet är relevanta, då är det Avpixlat & Co som gäller. Där finns information som andra media medvetet utelämnar. Och man behöver inte vara rasist för att anse att alla kort bör upp på bordet.
Sådana (ofta SD-anstrukna) alternativa media är dock – i ett vidare perspektiv – ingen som helst garant för en allsidig, neutral och verklighetsförankrad nyhetsrapportering. Även de vinklar och gör ett subjektivt urval. Även de har en agenda.
Så, vilka nyhetskällor kan man lita på?
Allt fler människor får allt mer av sina nyheter genom sociala media. Där finns sådant som intresserar både från den lilla och den stora världen. Där finns länkar till nyheter som rekommenderas av människor man känner och har förtroende för. Och "gammelmedia" börjar nu i allt större utsträckning pumpa in nyheter direkt i de sociala flödena.
Sedan länge har det uppmärksammats att Facebook skapar "informationsbubblor" – i vilka man huvudsakligen får information som förstärker ens grupptillhörighet och redan etablerade åsikter. Detta är ett problem för den som vill ta del av ett brett och allsidigt flöde av nyheter och åsikter. (För många andra är detta istället en bekräftande trygghet.)
På senare tid har vi också fått en diskussion om huruvida sociala media gör ett aktivt, subjektivt urval baserat på politiska preferenser. Facebook har anklagats för att sortera bort och prioritera ner "konservativa" nyheter kopplade till den amerikanska presidentvalskampanjen. (Dessutom har det visat sig att Facebooks chef för "trending news" är en hängiven Clinton-supporter.)
I Tyskland börjar Facebooks (och andra sociala medias) censur av främlingsfientliga åsikter bli uppenbar och ifrågasatt. Det finns en utbredd känsla av att man fått en åsiktspolis.
Vid sidan av detta har vi frågan om hur Facebook hanterar material från konkurrerande nätverk. Om man har en film på Google-ägda Youtube och länkar upp den på Facebook, då får den ofta en rätt begränsad spridning. Men om man lägger upp samma film som en fil direkt hos Facebook, då får den som regel dramatiskt många fler visningar. (Men då kan den som skapat filmen inte tjäna pengar på Youtube-annonser på den.) På samma sätt tycks länkade poster från Google-ägda Blogger-bloggar få mindre spridning än om samma text skrivs in som ett rent Facebook-inlägg.
Det finns anledning att vara uppmärksam på vad Facebook (och andra jättar inom sociala media) har för sig och vart de försöker leda oss.
Samtidigt noterar jag att de fria bloggarna tycks ha fått något av en pånyttfödelse. Kan detta vara en reaktion mot det allmänna medieklimatet? Eller mot politikens galenskap?
Nyhetsaggregatorer som Bubb.la och Cor.ax håller på att finna sin roll. I USA är Drudge Report den tredje största nätpublikationen (och fjärde största nätpublicisten) med över en miljard visningar.
Som nyhetsknarkare är jag aktiv på Twitter [@HAX], där jag även har många internationella följare (eftersom de flesta länkar jag sänder ut går till engelskspråkiga texter). Här märker jag hur jag ofta kan ligga flera dagar före svenska gammelmedia med nyheter – i den mån de alls plockar upp dem. Ofta blir dessa tweets det enda fönstret till (ofta angelägen) information och nyheter som annars skulle ha gått de flesta av min följare förbi. Vilket jag tycker har ett värde.
Och så har vi en hel flora av Podcasts – nyheter, åsikter, bildning, kultur, journalistik, humor... Allt tycks finnas, ofta av tveksam kvalitet men ibland mycket välgjort och kvalificerat. Det är inte utan att jag funderar på att komplettera min blogg med en podcast. (Är det av intresse?)
Det är lätt att få en känsla av information overload när man ser alla olika informationskanaler. Är man samtidigt medveten om att all information har en avsändare och att alla avsändare har ett syfte med sin information, då börjar det kännas närmast övermäktigt att bilda sig en korrekt uppfattning om vad som verkligen sker. Samtidigt är korrekt information en förutsättning för människors informerade val och en rimlig samhällsutveckling...
Under Balkan-kriget hade den oberoende serbiska radiostationen B92 en slogan som jag tycker är sund och som jag fastnade för: Lita inte på någon. Inte ens på oss.
Ja gör en podd HAX! Du äger!
SvaraRaderaEn podcast hade inte varit fel. Det finns väl bara två libertarianska podcasts i Sverige - Radio Mises och Radio Bubbla? Frihetsfaxen är uppenbart bara sverigedemokrater som låtsas vara "libertarianer".
SvaraRaderaSjälvklart skall ALL möjlig statistisk kunskap presenteras. All forskning skall vara tillåten. Även gällande etnicitetens koppling till både intelligenskvot och relativ brottsling. Om rasismen ökar härav så må det vara hänt. Dels måste kunskapen maximeras för att relevanta åtgärder (med metoder som utprövats med randomiserade experiment-evidensbasarde försök helt enkelt) skall kunna företas.Ponera tex att vi har en religion (eller kultur) X som säger att det är helt ok att gruppvåldta individer som inte tror på X då dessa är onda (eller något i den stilen.).Åtgärden här handlar då om upplysning -åtgärden består inte i att säga att religion X är ett perspektiv lika gott som alla andra. Dels så går det inte i ett fritt samhälle med Internet att undanhålla sådan statistik, då den kommer sippra upp på annat håll och naturligtvis undergräva all trovärdighet för de censurerande institutionerna. Förövrigt är en podd en lysande idé!
SvaraRaderaFör att vara lite trist:
SvaraRaderaAlla talade media är mindre faktaintensiva, om jag får skapa en term. Vad jag menar är att TV, radio, talade interviewer, etc tar längre tid än att läsa motsvarande transkriberade text, ofta den dubbla tiden.
Om dessutom texten kortas genom att man tar bort onödiga upprepningar, strukturerar fakta i listor, ta bort själva frågan och ge svaret i en bra formulerad mening, etc så förenklas läsandet än mer. Dessutom kan misstag och felsägningar korrigeras i texten. Det talade språket är också ofta mindre stringent än en skriven text.
Om jag vore politiker skulle jag kräva skrivna frågor och ge skrivna svar; då skulle svaren bli genomtänkta och förhoppningsvis mer logiska.
"Är man samtidigt medveten om att all information har en avsändare och att alla avsändare har ett syfte med sin information, då börjar det kännas närmast övermäktigt att bilda sig en korrekt uppfattning om vad som verkligen sker. Samtidigt är korrekt information en förutsättning för människors informerade val och en rimlig samhällsutveckling..."
SvaraRaderaNär man läser alternativa medier som motvikt mot etablerade så är det exakt det man försöker uppnå: hitta den rimliga "sanningen" mellan oförenliga "sanningar", eller väsenskskilda verklighetsuppfattningar. Helt rätt att avpixlat och liknande upprörande källor visar ett medvetet urval, men det väsentliga är hur de visar på förljugenheten i de etablerade medierna.
När blev de etablerade mediernas skribenter våra politiska och ideologiska överdomare? Vem utsåg dem och på vilka demokratiska grunder?
Det är frågorna jag brottas med när jag läser vad som skrivs ibland och de åsikter som torgförs till försvar för att välja bort t ex signalement på eftersökta gärningsmän.
Skillnaden mellan avpixlat och traditionell media är ju att avpixlat aldrig gjort några anspråk på att förmedla en neutral bild av verkligheten.. De tar ju helt enligt egen utsago endast upp det som rör problemen med invandringen..och info som vanliga media mörkar eller censurerar. För min del tar jag hellre sidor där man vet vilken inriktning de har framför nån censurerad pkmedia med dold agenda som bara påstår sig ge en neutral bild.
SvaraRaderaPodcast är alltid trevligt.
Finns det något mer felaktigt än att människor idag skulle leva i en nyhets-bubbla? Hur var det innan internet fanns?
SvaraRaderaPå den tiden läste människor en tidning. Man valde tidning efter hur man röstade. Det fanns statlig TV som sände nyheter. Idag kan jag läsa all världens tidningar på nätet. Det går att se på utländska nyhetssändningar.
Att påstå att man lever i en bubbla idag jämfört med tidigare är helt fel.
Helt korrekt. Men gammelmedia har inte längre kontroll över nyhetsflödet, så pratar man om "nättroll" "näthat" osv för försöka återvinna den förlorade kontrollen..
Radera